Redaktörer: Cecilia Sjöholm, Rebecka Katz Thor, Karen-Margrethe Simonsen.

Nästan alla stora historiska skeenden har idag sin bild: de anställdas uttåg från Lehmann Brothers med lådor i armarna 2008, flyktingströmmarnas Alan Kurdi på stranden 2015, bränderna i Amazonas 2019, mordet på George Floyd 2020, och de statyer som raseras under Black Lives Matter rörelsen samma år. Vi lever idag i en värld av visuella avtryck, där möjligheten att skapa och sprida bilder demokratiserats på ett sätt som för bara ett decennium sedan tett sig otänkbart. Samtidigt har förmågan att tolka och bedöma bilder och filmer blivit en allt större utmaning: kulturellt, socialt och politiskt, men också etiskt och juridiskt. Bilder spelar en stor roll då det gäller att förmedla angelägenheter för en gemensam verklighet. Men de kan också medverka till att skapa stereotypa representationer, lögner och manipulationer, och bidra till att underminera demokratiska processer och möjligheter till emancipation.

Detta nummer av Kultur og Klasse önskar sätta fokus på bilden, såväl stilla som rörlig, som aktör. Med detta avser vi att vi önskar lyfta fram det faktum att bilder inte bara avbildar historiska skeenden, de kan också bidra till utlösa dem. Vi vill belysa hur bilder inte bara påverkar vår tolkning av världen, de kan gripa in i globala angelägenheter som exempelvis stora politiska konflikter, miljökatastrofer och krigsrättegångar. Vi vill lyfta fram hur bilders kraft kan nyttjas politiskt och medialt, men också se dem i mer specifika sammanhang av vittnesmål. Vi vill se bidrag om dokumentära bilder, såväl som undersökningar av den stora roll som konstnärliga och estetiska bearbetningar av bilders politiska och historiska kraft kan spela idag.

Vi efterlyser material som kan vara såväl samtida och historiskt, och frågeställningar som kan sträcka sig brett mellan estetiska, filosofiska, mediehistoriska och politiska dimensioner. Som exempel kan tas frågan om bilders agens, som rör vid det Hannah Arendt kallade rätten till rättigheter: att bli synlig. Under de senaste åren har frågan om rätt i relation till visuell kultur och representation satts i nytt ljus – inte minst genom kraven som framförts av Black Lives Matter, den syriska konstnärsgruppens Abounaddaras arbete till rätten av representation under kriget i Syrien, och den pågående diskussionen om Förintelserepresentationer. Vilka bilder visas, av vem och i vilken kontext, vem som har kontroll över distributionen av sådana bilder?

Ett annat exempel är den forensisk-estetiska tolkning av bilder som under senare år gripit in politiska- och rättsliga konflikter. Denna har satt fokus på visuellt bevismaterial såsom fotodokumentation via mobiler, drönare och satellitövervakning. Trots att krigsrättegångar även historiskt har använt sig av fotografiska bevis, så kan man nu se en förskjutning från vittnesmålet till visuella bevismaterial, där objektet tillskrivs en agens och förväntas tala (Weizmann).

Ytterligare ett område kan gälla biladaktivism: många former av en deltagande bildproduktion har utvecklats idag, som emergency cinema, citizen journalism, eller guerilla journalistik, som bidrar till demokratiska processer. Idag samlar också grupper för mänskliga rättigheter på bilder från krigsbrott som sprids över nätet, för framtida rättegångar. Med ett uttryck från Rabih Mroué har det skett en pixelerad revolution (begreppet är hans titel på en multimedial installation).

Vi ser också gärna artiklar som diskuterar bilder som länkar till visuella kultur i en bredare mening: hur porträtt, statyer och monument omprövas och rivs ned i kampen om rätten till att visualisera historien på ett nytt sätt, i det offentliga rummet men även på museer och digitalt. Frågorna kan här handla om rätten till representation, men också ikonoklasmer och krigsbrott där kulturella minnesmärken förstörs.

Teman för artiklar kan vara   

• Fotografiska bilder, filmer, konst, monument, och andra visualiseringar som agenter i stora politiska skeenden
• Konstnärliga bearbetningar av ikoniska och politiskt laddade bilder
• Teoretiska diskussioner kring rätten att synas
• Sociala medier som en skådeplats för konflikt och bilder av konflikter, tex. krigsbilder
• Deltagande eller aktivistiskt bruk av visuella medier
• Visualisering som retorisk och politisk strategi
• Bruk och missbruk av bilder och visualisering i rättsammahang
• Visualiseringsstrategier i museer, monument, minnesplatser och konflikter kring dessa.
• Visualiseringens sammanhang och konflikter med textuella-, auditiva- och teatrala strategier
• Representation, identitet, och makt i bildformationer
• Forensisk estetik som tolkande metod

Artikler modtages på svensk, dansk og norsk. Nummeret redigeres af Cecilia Sjöholm (Södertörn Högskola, Stockholm), Rebecka Katz Thor (Uppsala Universitet) og Karen-Margrethe Simonsen (Aarhus Universitet) som modtager artikelforslag på max 300 ord senest 15. maj, 2021 til  cecilia.sjoholm@sh.se,  rebecka.thor@gmail.com og  litkms@cc.au.dk, . Deadline for færdige artikler bliver 1. oktober 2021. Publikation i foråret 2022.