Den rena kölden
Gustaf Fredrik Gyllenborgs ”Vinter-Qväde”
Nøgleord:
Gustaf Fredrik Gyllenborg, ”Vinter-Qväde”, kulturekologi, Hubert Zapf, kulturtransfer, Daniel Chartier, litterär vinterhet, hybriditet, locus amoenus, klassicism, göticismResumé
Gyllenborgs ”Vinter-Qväde” från 1759 beskrivs som en av de första poetiska vinterskildringarna i Sverige. Dikten har uppmärksammats som ett uttryck för Montesquieus klimatlära och som ett exempel på 1700-talets göticism. Gyllenborg hyllar kölden och framhäver svenskarna som starka, fria och friska. Albrektson läser dikten ur ett kulturekologiskt perspektiv (Hubert Zapf) kombinerat med kulturtransfer-teorins användning av begreppet hybriditet: Den svenska vinterkölden gestaltas med ett bildspråk hämtat från ett tempererat klimat. Exempelvis kallas granen ”svenska Palmen”. Gyllenborg skapar därmed en hybrid av den svenska naturen och kylan, där antikens locus amoenus-föreställning integreras i det snötäckta landskapet. I den reviderade versionen från 1795 lägger Gyllenborg till scener från Sápmi, medan det sydländska bildspråket är intakt. Hyllningen av den arktiska kylan bygger på europeisk ”helvetism” och ett ökat fokus på ”litterär vinterhet” (Chartier). Gyllenborgs dikt är även genre- och stilmässigt en hybrid, som sammanför olika typer av odediktning och den beskrivande årstidsdikten, med drag av georgik och pastoral. Gyllenborgs gestaltning av den svenska kölden lokaliserar en rik texttradition – den tidiga nationalismens kalla vinterhet visar sig vara en transkulturell hybrid som underminerar 1700-talets binära klimatteori.
Referencer
Anacreon. ”Fragment 358”. Greek Lyric, Vol. II: Anacreon, Anacreontea, Choral Lyric from Olympus to Alcman. Edited and Translated by David A. Campbell. Loeb Classical Library 143, Cambridge, MA, London: Harvard University Press, 1988. 56-57. DOI: 10.4159/DLCL.anacreon-fragments.1988 (hämtad 6 januari 2025).
Andersen, Håkon With, Brita Brenna, Magne Njåstad och Astrid Wale. Aemula lauri: the Royal Norwegian Society of Sciences and Letters, 1760-2010. Sagamore Beach: Science History Publications, 2009.
Björklöf, Sune. Björnen: I markerna & kulturen. Möklinta: Gidlund, 2010.
Blanck, Anton. Den nordiska renässansen i sjuttonhundratalets litteratur: En undersökning av den ”götiska” poesiens allmänna och inhemska förutsättningar. Diss. Uppsala. Stockholm: Bonnier, 1911.
Boucher, François. ”Winter”. 1775. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:The_Four_Seasons,_Winter_-_Boucher_1755.jpg (hämtad 17 februari 2025).
Breitholtz, Lennart. ”Vinter-qvädes politiska bakgrund”. Studier i frihetstidens litteratur. Uppsala: Svenska litteratursällskapet, 1956. 47-56.
Chartier, Daniel. ”Towards a Grammar of the Idea of North: Nordicity, Winterity”. Nordlit 22: Arktiske diskurser (2007): 35-47, doi:10.7557/13.1498 (hämtad 6 januari 2025).
Chartier, Daniel. ”Vad är föreställningarna om det nordliga? Etiska principer”. What Is the Imagined North? Ethical Principles. Översättning av Elin Svahn, Quebec: Presse de l’Université du Québec, 2018. 115-135, https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01858102 (hämtad 6 januari 2025).
Creutz, Gustaf Philip. ”Sommar-Qväde”. Våra Försök, Vol. III. Stockholm, 1756. 58-66,
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb2435415-etext (hämtad 6 januari 2025).
Creutz, Gustaf Philip. Vitterhets arbeten af Creutz och Gyllenborg. Se Gyllenborg 1795.
Cullhed, Anna. Hör mänsklighetens röst. Bengt Lidner och känslans språk. Lund: Ellerströms, 2011.
Cullhed, Anna. ”’Horace is dead, but I am alive’: Epic Failure and Satiric Authority in Eighteenth-Century Sweden”. The Long Quarrell: Past and Present in the Eighteenth Century, edited by Jacques Bos & Jan Rotmans. Leiden: Brill, 2022. 118-137.
Curtius, Ernst Robert. Europäische Literatur und lateinisches Mittelalter. 1948. 11. Aufl. Tübingen und Basel: Francke, 1993.
”Cykloper”. Nationalencyklopedin. http://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/cykloper (hämtad 6 januari 2025).
Delblanc, Sven och Sverker Göransson. ”Gustav III:s parnass”. Den Svenska Litteraturen II: Upplysning och romantik 1718-1830. Redaktörer Lars Lönnroth, Sven Delblanc. Stockholm: Bonniers, 1988. 100-136.
Ekedahl, Nils. ”’Guds och Swea barn.’ Religion och nationell identitet i 1700-talets Sverige”. Nationalism och nationell identitet i 1700-talets Sverige. Redaktörer Åsa Karlsson och Bo Lindberg. Opuscula Historica Upsaliensia 27, Uppsala: Swedish Science Press, 2002. 49-69.
Engdahl, Horace. ”Känslans och tankens revoltörer”, ”Den romantiska texten”. Den Svenska Litteraturen II: Upplysning och romantik 1718-1830. Redaktörer Lars Lönnroth, Sven Delblanc. Stockholm: Bonniers, 1988. 157-176, 177-186.
”Exempel”. Nationalencyklopedin https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/exempel (hämtad 22 februari 2025)
Frängsmyr, Carl. Klimat och karaktär: Naturen och människan i sent svenskt 1700-tal. Diss. Uppsala. Stockholm: Natur och kultur, 2000.
Fulford, Tim. ”’Nature’ Poetry”. The Cambridge Companion to Eighteenth-Century Poetry, edited by John Sitter. Cambridge et al.: Cambridge University Press, 2001. 109-131.
Fur, Gunlög. ”Svenskarnas uppfattning av samer från stormaktstiden till 1700-talets mitt”. Främlingen: dröm eller hot, 13 september – 8 december 1996. Nationalmuseum. Redaktörer Eva-Lena Karlsson och Hans Öjmyr. Stockholm: Nationalmuseum, 1996. 34-44.
”Gustaf Fredrik Gyllenborg”. urn:sbl:13354. Svenskt biografiskt lexikon (art. av Gardar Sahlberg) (hämtad 13 februari 2025).
Gyllenborg, Gustaf Fredrik. ”Vinter-Qväde”. Svensk litteratur 2: Frihetstiden, Gustavianska tiden, utgiven av Torkel Stålmarck. 1993. Stockholm: Norstedts, 2002. 116-121.
Gyllenborg, Gustaf Fredrik. Vitterhets arbeten af Creutz och Gyllenborg. Stockholm, 1795. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb2428162-faksimil (hämtad 6 januari 2025).
Gyllenborg, Gustaf Fredrik. Mitt Lefverne 1731–1775. Själfbiografiska anteckningar. Utgivna av Gudmund Frunck. Stockholm: Jos. Seligmann & C:is förlag, 1885. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb1283320-etext (hämtad 13 februari 2025).
”Göticism”. Nationalencyklopedin. http://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/göticism (hämtad 6 januari 2025).
Göransson, Sverker. ”Tankebyggarna”. Den Svenska Litteraturen II: Upplysning och romantik 1718-1830. Redaktörer Lars Lönnroth, Sven Delblanc. Stockholm: Bonniers, 1988. 27-47.
Horatius. ”Ode II:16”. Odes and Epodes. Edited and translated by Niall Rudd. Loeb Classical Library 33, Cambridge, MA: Harvard University Press, 2004. 126-129. DOI: 10.4159/DLCL.horace-odes.2004 (hämtad 6 januari 2025).
”Höga visan”. Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning 1999. Göteborg: Cordia, 1999.
Johannesson, Kurt. I polstjärnans tecken. Studier i svensk barock. Diss. Uppsala. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1968. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb- lb8072772-faksimil
Jørgensen, Steen Bille och Hans-Jürgen Lüsebrink. ”Introduction: Reframing the Cultural Transfer Approach”. Cultural Transfer Reconsidered: Transnational Perspectives, Translation Processes, Scandinavian and Postcolonial Challenges, redigerad av Steen Bille Jørgensen och Hans-Jürgen Lüsebrink, Amsterdam: Brill, 2021. 1-20. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1163/9789004443693_002 (hämtad 6 januari 2025).
Karlsson, Åsa och Bo Lindberg, redaktörer. Nationalism och nationell identitet i 1700-talets Sverige. Opuscula Historica Upsaliensia 27, Uppsala: Swedish Science Press, 2002.
”Kväde”, sbst 2. SAOB. https://www.saob.se/artikel/?unik=K_3383-0145.FiO8&pz=5 (hämtad 17 februari 2025)
Lamm, Martin. ”Samuel Triewalds lif och diktning”, Samlaren 28 (1907): 112-173.
Lamm, Martin. Johan Gabriel Oxenstierna: En gustaviansk natursvärmares lif och dikt. Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1911.
Lamm, Martin. Upplysningstidens romantik: Den mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur I-II. 1918-1920. Enskede: Hammarström & Åberg, 1981.
Lewan, Bengt. Arkadien. Om herdar och herdinnor i svensk dikt. Nora: Nya Doxa, 2001.
Lotass, Lotta. ”Gustaf Fredrik Gyllenborg”. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/GyllenborgGF (hämtad 6 januari 2025).
Müller, Jan-Dirk, Ulrich Pfisterer, Anna Kathrin Bleuler och Fabian Jonietz, redaktörer. Aemulatio. Kulturen des Wettstreits in Text und Bild (1450-1620). Berlin: De Gruyter, 2011.
Nell, Jennie, Vivat vår monark! Carl Michael Bellmans panegyrik över Gustaf III 1771-1792. Diss. Stockholm. Lund: Ellerströms, 2011.
”Palmer”. Nordisk familjebok: Konversationslexikon och realencyklopedi. Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga 1914. https://runeberg.org/nffp/0485.html (hämtad 6 januari 2025).
Pastoureau, Michel. The Bear: History of a Fallen King. Översättning av George Holoch. Cambridge, MA: The Belknap Press of Harvard University Press, 2011.
Rigby, Kate. Reclaiming Romanticism: Towards an Ecopoetics of Decolonization. Bloomsbury Academic, 2020. ProQuest Ebook Central, http://ebookcentral.proquest.com/lib/sub/detail.action?docID=6159138 (hämtad 8 januari 2025).
Sahlberg, Gardar. Gustaf Fredrik Gyllenborg: Hans liv och diktning under frihetstiden. Diss. Uppsala. Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1943.
Schück, Henrik och Karl Warburg. Illustrerad svensk litteraturhistoria. III: Frihetstiden. Tredje fullständigt omarbetade upplagan. Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1927, https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb53517-faksimil (hämtad 6 januari 2025).
Sjödin, Alfred. ”Att skapa fogningar der inga finnes. Oxenstierna, Lidner och skaldestyckets enhet”. Tidskrift för litteraturvetenskap 2 (2011): 55-70.
Sjödin, Alfred. Landets Sånggudinna: Johan Gabriel Oxenstierna och naturdiktens genrer. Diss. Lund. Göteborg: Makadam, 2014.
”Skenäs”. Nordisk familjebok: Konversationslexikon och realencyklopedi. Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga 1917. https://runeberg.org/nfce/0499.html (hämtad 6 januari 2025).
SLU Artdatabanken. Artfakta: braxen (Abramis brama). https://artfakta.se/taxa/206118 (hämtad 5 mars 2025).
Stålmarck, Torkel. Tankebyggare 1753-1762: Miljö- och genrestudier. Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in History of Literature 29. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1986.
Stålmarck, Torkel. ”Inledning”. Witterhets Arbeten, Utgifne af et Samhälle i Stockholm, vol. I. 1759. Inledning av Torkel Stålmarck. Faksimilutgåva. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, 1990. III-XI.
Tegnér, Esaias. ”Svea. Af Herr Esaias Tegnér, Professor och vice Bibliotekarie vid Akademien i Lund. Skaldestycke, som vunnit Stora Priset i Svenska Akademien År 1811”. Svenska Akademiens Handlingar Ifrån År 1796. Sjette delen, Stockholm, 1817. 155-169. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb99904100-etext (hämtad 6 januari 2025).
Thomson, James. ”Winter” (1746). https://archive.org/details/bim_eighteenth-century_the-seasons-by-james-th_thomson-james_1746 (hämtad 23 februari 2025).
Vinge, Louise. ”Från järnår till romantisk skördetid – en periodöversikt 1792-1830”. Den Svenska Litteraturen II: Upplysning och romantik 1718-1830. Redaktörer Lars Lönnroth, Sven Delblanc. Stockholm: Bonniers, 1988. 187-204.
Witterhets Arbeten, Utgifne af et Samhälle i Stockholm, vol. I. 1759. Inledning av Torkel Stålmarck. Faksimilutgåva. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, 1990.
Zapf, Hubert. ”Cultural Ecology of Literature – Literature as Cultural Ecology”. Handbook of Ecocriticism and Cultural Ecology, edited by Hubert Zapf, Berlin: de Gruyter, 2016. 135-153.
Zapf, Hubert. ”Cultural Ecology as a Transdisciplinary Paradigm of Literary Studies”. Ecological Thought in German Literature and Culture, edited by Gabriele Dürbeck, et al., Lanham, MD: Lexington Books/Fortress Academic, 2017. 145-157. ProQuest Ebook Central, http://ebookcentral.proquest.com/lib/sub/detail.action?docID=5191202 (hämtad 6 januari 2025).
Zillén, Erik. Fabelbruk i svensk tidigmodernitet. En genrehistorisk studie. Göteborg: Makadam, 2020.
Downloads
Publiceret
Citation/Eksport
Nummer
Sektion
Licens
Tidsskriftet følger dansk ophavsret.
