Pure Coldness
Gustaf Fredrik Gyllenborg’s ’Winter Poem’
Keywords:
Gustaf Fredrik Gyllenborg, ’Winter Poem’, cultural ecology, Hubert Zapf, cultural transfer, Daniel Chartier, literary winterity, hybridity, locus amoenus, classicism, GothicismAbstract
Gyllenborg’s ’Winter Poem’ from 1759 is regarded as one of the first poetical representations of a boreal winter in Sweden. It has been noted for the references to ’Gothicism’ and Montesquieu’s climate theory. Gyllenborg celebrates the cold climate and highlights the brave, healthy, and free people of Sweden. In this contribution, Albrektson reads the poem from the point of view of cultural ecology (Hubert Zapf) and cultural transfer theory, with a focus on hybridity: The Swedish winter cold is represented by an imagery based on a temperate climate. For example, a spruce is relabelled ’the Swedish palm tree’. Gyllenborg thus creates Swedish nature and coldness as a hybrid, where notions of the classical locus amoenus intersects with the snow-covered landscape. In a revised version from 1795, Gyllenborg adds scenes from Sápmi, while maintaining a southern imagery. The celebration of the Arctic coldness is based on the current European ’Helvetism’, and an increasing focus on ”literary winterity” (Chartier). In terms of genre, Gyllenborg’s poem is also a hybrid of stylistically diverse versions of the ode, descriptive and seasonal poetry, including Georgic and pastoral elements. Gyllenborg’s representation of the Swedish coldness thus localizes a rich variety of texts – the cool winterity of early nationalism turns out to be a transcultural hybrid, undermining the binarity of eighteenth-century climate theory.
References
Anacreon. ”Fragment 358”. Greek Lyric, Vol. II: Anacreon, Anacreontea, Choral Lyric from Olympus to Alcman. Edited and Translated by David A. Campbell. Loeb Classical Library 143, Cambridge, MA, London: Harvard University Press, 1988. 56-57. DOI: 10.4159/DLCL.anacreon-fragments.1988 (hämtad 6 januari 2025).
Andersen, Håkon With, Brita Brenna, Magne Njåstad och Astrid Wale. Aemula lauri: the Royal Norwegian Society of Sciences and Letters, 1760-2010. Sagamore Beach: Science History Publications, 2009.
Björklöf, Sune. Björnen: I markerna & kulturen. Möklinta: Gidlund, 2010.
Blanck, Anton. Den nordiska renässansen i sjuttonhundratalets litteratur: En undersökning av den ”götiska” poesiens allmänna och inhemska förutsättningar. Diss. Uppsala. Stockholm: Bonnier, 1911.
Boucher, François. ”Winter”. 1775. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:The_Four_Seasons,_Winter_-_Boucher_1755.jpg (hämtad 17 februari 2025).
Breitholtz, Lennart. ”Vinter-qvädes politiska bakgrund”. Studier i frihetstidens litteratur. Uppsala: Svenska litteratursällskapet, 1956. 47-56.
Chartier, Daniel. ”Towards a Grammar of the Idea of North: Nordicity, Winterity”. Nordlit 22: Arktiske diskurser (2007): 35-47, doi:10.7557/13.1498 (hämtad 6 januari 2025).
Chartier, Daniel. ”Vad är föreställningarna om det nordliga? Etiska principer”. What Is the Imagined North? Ethical Principles. Översättning av Elin Svahn, Quebec: Presse de l’Université du Québec, 2018. 115-135, https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01858102 (hämtad 6 januari 2025).
Creutz, Gustaf Philip. ”Sommar-Qväde”. Våra Försök, Vol. III. Stockholm, 1756. 58-66,
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb2435415-etext (hämtad 6 januari 2025).
Creutz, Gustaf Philip. Vitterhets arbeten af Creutz och Gyllenborg. Se Gyllenborg 1795.
Cullhed, Anna. Hör mänsklighetens röst. Bengt Lidner och känslans språk. Lund: Ellerströms, 2011.
Cullhed, Anna. ”’Horace is dead, but I am alive’: Epic Failure and Satiric Authority in Eighteenth-Century Sweden”. The Long Quarrell: Past and Present in the Eighteenth Century, edited by Jacques Bos & Jan Rotmans. Leiden: Brill, 2022. 118-137.
Curtius, Ernst Robert. Europäische Literatur und lateinisches Mittelalter. 1948. 11. Aufl. Tübingen und Basel: Francke, 1993.
”Cykloper”. Nationalencyklopedin. http://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/cykloper (hämtad 6 januari 2025).
Delblanc, Sven och Sverker Göransson. ”Gustav III:s parnass”. Den Svenska Litteraturen II: Upplysning och romantik 1718-1830. Redaktörer Lars Lönnroth, Sven Delblanc. Stockholm: Bonniers, 1988. 100-136.
Ekedahl, Nils. ”’Guds och Swea barn.’ Religion och nationell identitet i 1700-talets Sverige”. Nationalism och nationell identitet i 1700-talets Sverige. Redaktörer Åsa Karlsson och Bo Lindberg. Opuscula Historica Upsaliensia 27, Uppsala: Swedish Science Press, 2002. 49-69.
Engdahl, Horace. ”Känslans och tankens revoltörer”, ”Den romantiska texten”. Den Svenska Litteraturen II: Upplysning och romantik 1718-1830. Redaktörer Lars Lönnroth, Sven Delblanc. Stockholm: Bonniers, 1988. 157-176, 177-186.
”Exempel”. Nationalencyklopedin https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/exempel (hämtad 22 februari 2025)
Frängsmyr, Carl. Klimat och karaktär: Naturen och människan i sent svenskt 1700-tal. Diss. Uppsala. Stockholm: Natur och kultur, 2000.
Fulford, Tim. ”’Nature’ Poetry”. The Cambridge Companion to Eighteenth-Century Poetry, edited by John Sitter. Cambridge et al.: Cambridge University Press, 2001. 109-131.
Fur, Gunlög. ”Svenskarnas uppfattning av samer från stormaktstiden till 1700-talets mitt”. Främlingen: dröm eller hot, 13 september – 8 december 1996. Nationalmuseum. Redaktörer Eva-Lena Karlsson och Hans Öjmyr. Stockholm: Nationalmuseum, 1996. 34-44.
”Gustaf Fredrik Gyllenborg”. urn:sbl:13354. Svenskt biografiskt lexikon (art. av Gardar Sahlberg) (hämtad 13 februari 2025).
Gyllenborg, Gustaf Fredrik. ”Vinter-Qväde”. Svensk litteratur 2: Frihetstiden, Gustavianska tiden, utgiven av Torkel Stålmarck. 1993. Stockholm: Norstedts, 2002. 116-121.
Gyllenborg, Gustaf Fredrik. Vitterhets arbeten af Creutz och Gyllenborg. Stockholm, 1795. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb2428162-faksimil (hämtad 6 januari 2025).
Gyllenborg, Gustaf Fredrik. Mitt Lefverne 1731–1775. Själfbiografiska anteckningar. Utgivna av Gudmund Frunck. Stockholm: Jos. Seligmann & C:is förlag, 1885. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb1283320-etext (hämtad 13 februari 2025).
”Göticism”. Nationalencyklopedin. http://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/göticism (hämtad 6 januari 2025).
Göransson, Sverker. ”Tankebyggarna”. Den Svenska Litteraturen II: Upplysning och romantik 1718-1830. Redaktörer Lars Lönnroth, Sven Delblanc. Stockholm: Bonniers, 1988. 27-47.
Horatius. ”Ode II:16”. Odes and Epodes. Edited and translated by Niall Rudd. Loeb Classical Library 33, Cambridge, MA: Harvard University Press, 2004. 126-129. DOI: 10.4159/DLCL.horace-odes.2004 (hämtad 6 januari 2025).
”Höga visan”. Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning 1999. Göteborg: Cordia, 1999.
Johannesson, Kurt. I polstjärnans tecken. Studier i svensk barock. Diss. Uppsala. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1968. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb- lb8072772-faksimil
Jørgensen, Steen Bille och Hans-Jürgen Lüsebrink. ”Introduction: Reframing the Cultural Transfer Approach”. Cultural Transfer Reconsidered: Transnational Perspectives, Translation Processes, Scandinavian and Postcolonial Challenges, redigerad av Steen Bille Jørgensen och Hans-Jürgen Lüsebrink, Amsterdam: Brill, 2021. 1-20. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1163/9789004443693_002 (hämtad 6 januari 2025).
Karlsson, Åsa och Bo Lindberg, redaktörer. Nationalism och nationell identitet i 1700-talets Sverige. Opuscula Historica Upsaliensia 27, Uppsala: Swedish Science Press, 2002.
”Kväde”, sbst 2. SAOB. https://www.saob.se/artikel/?unik=K_3383-0145.FiO8&pz=5 (hämtad 17 februari 2025)
Lamm, Martin. ”Samuel Triewalds lif och diktning”, Samlaren 28 (1907): 112-173.
Lamm, Martin. Johan Gabriel Oxenstierna: En gustaviansk natursvärmares lif och dikt. Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1911.
Lamm, Martin. Upplysningstidens romantik: Den mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur I-II. 1918-1920. Enskede: Hammarström & Åberg, 1981.
Lewan, Bengt. Arkadien. Om herdar och herdinnor i svensk dikt. Nora: Nya Doxa, 2001.
Lotass, Lotta. ”Gustaf Fredrik Gyllenborg”. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/GyllenborgGF (hämtad 6 januari 2025).
Müller, Jan-Dirk, Ulrich Pfisterer, Anna Kathrin Bleuler och Fabian Jonietz, redaktörer. Aemulatio. Kulturen des Wettstreits in Text und Bild (1450-1620). Berlin: De Gruyter, 2011.
Nell, Jennie, Vivat vår monark! Carl Michael Bellmans panegyrik över Gustaf III 1771-1792. Diss. Stockholm. Lund: Ellerströms, 2011.
”Palmer”. Nordisk familjebok: Konversationslexikon och realencyklopedi. Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga 1914. https://runeberg.org/nffp/0485.html (hämtad 6 januari 2025).
Pastoureau, Michel. The Bear: History of a Fallen King. Översättning av George Holoch. Cambridge, MA: The Belknap Press of Harvard University Press, 2011.
Rigby, Kate. Reclaiming Romanticism: Towards an Ecopoetics of Decolonization. Bloomsbury Academic, 2020. ProQuest Ebook Central, http://ebookcentral.proquest.com/lib/sub/detail.action?docID=6159138 (hämtad 8 januari 2025).
Sahlberg, Gardar. Gustaf Fredrik Gyllenborg: Hans liv och diktning under frihetstiden. Diss. Uppsala. Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1943.
Schück, Henrik och Karl Warburg. Illustrerad svensk litteraturhistoria. III: Frihetstiden. Tredje fullständigt omarbetade upplagan. Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1927, https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb53517-faksimil (hämtad 6 januari 2025).
Sjödin, Alfred. ”Att skapa fogningar der inga finnes. Oxenstierna, Lidner och skaldestyckets enhet”. Tidskrift för litteraturvetenskap 2 (2011): 55-70.
Sjödin, Alfred. Landets Sånggudinna: Johan Gabriel Oxenstierna och naturdiktens genrer. Diss. Lund. Göteborg: Makadam, 2014.
”Skenäs”. Nordisk familjebok: Konversationslexikon och realencyklopedi. Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga 1917. https://runeberg.org/nfce/0499.html (hämtad 6 januari 2025).
SLU Artdatabanken. Artfakta: braxen (Abramis brama). https://artfakta.se/taxa/206118 (hämtad 5 mars 2025).
Stålmarck, Torkel. Tankebyggare 1753-1762: Miljö- och genrestudier. Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in History of Literature 29. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1986.
Stålmarck, Torkel. ”Inledning”. Witterhets Arbeten, Utgifne af et Samhälle i Stockholm, vol. I. 1759. Inledning av Torkel Stålmarck. Faksimilutgåva. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, 1990. III-XI.
Tegnér, Esaias. ”Svea. Af Herr Esaias Tegnér, Professor och vice Bibliotekarie vid Akademien i Lund. Skaldestycke, som vunnit Stora Priset i Svenska Akademien År 1811”. Svenska Akademiens Handlingar Ifrån År 1796. Sjette delen, Stockholm, 1817. 155-169. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lb-lb99904100-etext (hämtad 6 januari 2025).
Thomson, James. ”Winter” (1746). https://archive.org/details/bim_eighteenth-century_the-seasons-by-james-th_thomson-james_1746 (hämtad 23 februari 2025).
Vinge, Louise. ”Från järnår till romantisk skördetid – en periodöversikt 1792-1830”. Den Svenska Litteraturen II: Upplysning och romantik 1718-1830. Redaktörer Lars Lönnroth, Sven Delblanc. Stockholm: Bonniers, 1988. 187-204.
Witterhets Arbeten, Utgifne af et Samhälle i Stockholm, vol. I. 1759. Inledning av Torkel Stålmarck. Faksimilutgåva. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, 1990.
Zapf, Hubert. ”Cultural Ecology of Literature – Literature as Cultural Ecology”. Handbook of Ecocriticism and Cultural Ecology, edited by Hubert Zapf, Berlin: de Gruyter, 2016. 135-153.
Zapf, Hubert. ”Cultural Ecology as a Transdisciplinary Paradigm of Literary Studies”. Ecological Thought in German Literature and Culture, edited by Gabriele Dürbeck, et al., Lanham, MD: Lexington Books/Fortress Academic, 2017. 145-157. ProQuest Ebook Central, http://ebookcentral.proquest.com/lib/sub/detail.action?docID=5191202 (hämtad 6 januari 2025).
Zillén, Erik. Fabelbruk i svensk tidigmodernitet. En genrehistorisk studie. Göteborg: Makadam, 2020.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Tidsskriftet følger dansk ophavsret.