Icke-produktivitet och svaga tankar

En feministisk genealogi från 1970-talets Sverige

Forfattere

Nøgleord:

Icke-produktivitet, feminism, historieskrivning, Marie-Louise Ekman, Ingamaj Beck, passivitet, välfärdsideologi, 1970, anti-arbete

Resumé

In Swedish feminist debates of the 1960s and 1970s, the productive woman was frequently constructed as the binary opposite of the non-productive woman. The former was associated with liberation, moral integrity, and independence. The latter was characterized in terms of passivity, laziness, and dependence. By engaging in paid labour, or by otherwise demonstrating her contribution to the greater good of society, the productive woman was envisioned to attain the same social status as men. These feminist ideals – emphasizing liberation as contingent upon work and a strong work ethic – were shaped in close dialogue with modernist and welfare-state ideologies. This strong emphasis on productivity, and the corresponding disdain for non-productivity, in dominant narratives of postwar feminism tended to reaffirm, rather than challenge, capitalist market logics.

This article examines exceptions to the strong emphasis on productivity during the 1970s, focusing on two key examples: Marie-Louise Ekman’s art project “Utvikningsflicka: Marie-Louise De Geer, photographed by Carl Johan De Geer” and Ingamaj Beck’s engagement with the concepts of “unnecessary art” and “weak thought”. Through the lens of feminist anti-work theory, the article suggests that Ekman’s and Beck’s positions articulate attempts to think beyond capitalist market rationalities. Placed in dialogue with similar artistic interventions from the 1970s these works enable, I argue, the identification of an alternative feminist genealogy in a Swedish context, in which work and productivity are no longer central normative ideals.

Forfatterbiografi

Ellen Suneson, Lunds universitet och Köpenhamns universitet

Ellen Suneson, postdok i konsthistoria, Vetenskapsrådets internationella postdokstipendium, Lunds universitet/Köpenhamns universitet. Disputerade med avhandlingen Portraying Unease: the Art and Politics of Uncomfortable Attachments (Makadam Förlag, 2022). Hennes forskning undersöker metod och metodologi, med ett särskilt fokus på epistemologiska antaganden inom konsthistoria. Senare publikationer inkluderar ”Scholarly Embarrassment: On the Problems and Limitations of Feminist Scholars’ Search for Art’s Political Utility.” Är biträdande redaktör på den internationella fackgranskade tidskriften Journal of Aesthetics and Culture.

Referencer

Adolfsson, Eva. ”Kvinnors arbete och omåttliga önskningar.” Ord och bild (6–7), 1978, s. 30–42.

Adolfsson, Eva. Inger Arvidsson, Channa Bankier, Boel Hemming, Iréne Matthis. ”Att måla det otänkbara: ett samtal om bilder, könslighet och identitet”. Ord och bild (8), 1978, s. 3–11.

Baudrillard, Jean. Le miroir de la production ou L’illusion critique du matérialisme historique. Casterman, 1973.

Beauvoir, Simone de. Det andra könet, översatt av Åsa Moberg och Adam Incèdy-Gombos. Norstedts, 2002 [1949].

Beck, Ingamaj. ”’Hör ni inte detta fruktansvärda skrik som brukar kallas tystnaden?’”. Ord och bild (5), 1978, s. 3–7.

Beck, Ingamaj. ”Det svaga tänkandet.” Ord och bild (1), 1985, s. 12–17.

Beck, Ingamaj. Vingspeglar. Möten med samtida konstnärer. Natur och kultur, 1993.

Bergdahl, Ewa. ”Bilderna skildrar ju inte verkligheten!” Expressen, 7 aug, 1973.

Bjurström, Erling. “Det estetiska omdömet och bildningsestetikens uppgång och fall i den svenska kulturpolitiken.” Nordisk kulturpolitisk tidskrift, vol. 24, nr. 2, 2021, s. 139–55.

Boggs, James. The American Revolution: Pages from a Negro Worker’s Notebook. Monthly Review Press, 1963.

Dahl, Ulrika, Marianne Liljeström och Ulla Manns. The Geopolitics of Nordic and Russian Gender Research 1975–2005. Södertörn Academic Press, 2017.

Dalla Costa, Mariarosa och Selma James. The Power of Women and the Subversion of the Community. 2a. uppl., The Falling Wall Press, [1972] 1973.

de los Reyes, Paulina. ”Det problematiska systerskapet. Om svenskhet och invandrarskap inom svensk genushistorisk forskning.” Maktens (o)lika förklädnader, redigerad av Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari, 2005, s. 31–48.

de los Reyes, Paulina och Diana Mulinari. Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. 1. uppl., Liber, 2005.

Edling, Marta. Fri konst? Bildkonstnärlig utbildning vid Konsthögskolan Valand, Konstfackskolan och Kungl. Konsthögskolan 1960–1995. Makadam, 2010.

Ekman, Marie Louise. ”Får en affisch se ut så här för SKP?” Expressen, 4 aug 1973, s. 5.

Eiblmayr, Silvia. ”A Rebellious Uprising Against the Mythologies of Everyday Life.” No Is Not an Answer: On the Work of Marie-Louise Ekman, redigerad av Tone Hansen och Maria Lind, Sternberg Press, 2013, s. 32–55.

Federici, Silvia. ”Wages Against Housework.” The Politics of Housework, redigerad av Ellen Malos, New Clarion, 1995 [1974], s. 187–94.

Fortunati, Polda. ”The Housewife.” All Work and No Pay: Women, Housework, and the Wages Due, redigerad av Wendy Edmond och Suzie Fleming, The Falling Wall Press, 1975, s. 13–19.

Halberstam, J. The Queer Art of Failure, Duke University Press, 2011.

Hemmings, Claire. Why Stories Matter: The Political Grammar of Feminist Theory. Duke University Press, 2011.

Hernes, Helga Maria, Welfare State and Woman Power: Essays in State Feminism, Norwegian Univ. Press, Oslo, 1987.

Hirdman, Anja. Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB- Aktuellt. Atlas, Avhandling vid Stockholms universitet, 2001.

Hirdman, Yvonne. Folkhemstanken och kvinnorna – historiens andra sida. Samtal om rättvisa. Utbildningsförlaget Brevskolan, 1993.

Hägg Barbro och Barbro Werkmäster. Frihet, jämlikhet, systerskap: en handbok för kvinnor. 2. uppl. Göteborg: Författarförlaget, 1971.

Kvinnfolk. Utställningskatalog. Kultur Huset – Galleriet, 1975.

Lennerhed, Lena. Frihet att njuta. Sexualdebatten i Sverige på 1960-talet, publicerad avhandling i idéhistoria vid Stockholms universitet, Norstedt, 1994.

Liinason, Mia. Feminism and the Academy: Exploring the Politics of Institutionalization in Gender Studies in Sweden. Doktorsavhandling, Lunds universitet, Centrum för genusvetenskap, 2011.

Liljeström, Rita. ”Om kvinnors villkor – ett samtal med Rita Liljeström.” Vi mänskor: svenska kvinnors vänsterförbunds tidning, 26(2), 1974, s. 10–14.

Lind, Maria. Svensk nutidskonst: 4: Marie-Louise Ekman. Sören Fogtdal, 1994.

Lindberg, Anna-Lena och Barbro Werkmäster. ”Kvinnliga konstnärer i Norden”. i Germaine Greer, Hinderloppet: kvinnans väg genom konsten, Bromberg, 1980, s 328–344.

Lönngren, Ann-Sofie. ”Reclaiming a Repressed World: Decolonizing the Human-Animal Relationship in Three Stories by Contemporary Sámi Author Kirsti Paltto”. Squirrelling: Human–Animal Studies in the Northern-European Region. Redigerad av Amelie Björck, Claudia Lindén, Ann-Sofie Lönngren, Södertörn University, 2022, s. 39–61.

Minioudaki, Kalliopi. ”Feminist ’Bad Girl’ or Sweden’s Bad Feminist?”. No is Not an Answer: On the Work of Marie-Louise Ekman, redigerad av Tone Hansen och Maria Lind, Sternberg Press, 2013, s. 56–95.

Moberg, Eva. ”Kvinnans villkorliga frigivning”. Kvinnopolitiska nyckeltexter, redigerad av Johanna Esseveld och Lisbeth Larsson, Studentlitteratur, 1996 [1961], s. 164–173.

Modig, Cecilia. ”Maria Marcus: ’Den frygtelige sandhed’”. Ord och bild, 1975(4), s. 212–214.

Myrdal, Alva. Folk och familj. Kooperativa förbundets bokförlag, 1944.

Myrdal, Alva och Gunnar Myrdal. Kris i befolkningsfrågan, Folkuppl., Bonnier, 1935.

Naumann, Ingela K. ”Child Care and Feminism in West Germany and Sweden in the 1960s and 1970s”. Journal of European Social Policy, 15(1), 2005, s. 47–63.

Nelson, Maggie. On Freedom: Four Songs of Care and Constraint, Jonathan Cape, 2021.

Rosenberg, Tiina. ”On Feminist Activist Aesthetics.” Journal of Aesthetics & Culture, vol. 1, 2009.

Rovatti, Pier Aldo och Gianni Vattimo, redaktörer. Weak Thought, översatt av Peter Carravetta. State university of New York press, 2013 [1983].

Ryberg, Ingrid. ”Otidsenliga känslor i 1970-talets homosexuella frigörelsefilmer.” Känslornas revolution: kärlek, ilska och lycka på 1970-talet, redigerad av Helena Bergman, Christina Florin och Jens Ljunggren. Första upplagan, Appell förlag, 2017, s. 127–156.

Sandström, Frida Viktoria. Dropout Subjects: Jill Johnston’s and Carla Lonzi’s Disintegration and Deculturalization of Art Criticism as Social Critique in 1969. Doktorsavhandling, Köpenhamns universitet, Institut for Kunst- og Kulturvidenskab, 2025.

Sjöholm Skrubbe, Jessica. ”Feminismer och feminissanser: Britt-Ingrid Persson (BIP), Barbro Bäckström och 1970-talet i feministisk konsthistorieskrivning.” Passage, 39(92), 2024, s. 53–72.

Sontag, Susan. Konst och antikonst. PAN/Norstedt, 1969.

Stoltz, Pauline, Diana Mulinari och Suvi Keskinen. ”Contextualising Feminisms in the Nordic Region: Neoliberalism, Nationalism, and Decolonial Critique.” Feminisms in the Nordic Region, redigerad av Suvi Keskinen, Pauline Stoltz och Diana Mulinari. Springer International Publishing, 2021, s. 1–22.

Tollin, Claes. ”De ironierna kan vi inte uppfatta…” Expressen, 7 aug, 1973.

Wadstein MacLeod, Katarina. Bakom gardinerna. Hemmet i svensk konst under nittonhundratalet. Bokförlaget Atlas, 2018.

Wadstein MacLeod, Katarina. ”The Domestic Paradox.” Art in Transfer in the Era of Pop: Curatorial Practices and Transnational Strategies, redigerad av Annika Öhrner, Södertörns högskola, 2017, s. 265–288.

Weber, Max. Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, översatt av Agne Lundquist, Argos, 1978 [1904].

Weeks, Kathi. The Problem with Work: Feminism, Marxism, Antiwork Politics, and Postwork Imaginaries. Duke University Press, 2011.

Downloads

Publiceret

2026-10-07

Citation/Eksport

Suneson, E. (2026). Icke-produktivitet och svaga tankar: En feministisk genealogi från 1970-talets Sverige. K&K - Kultur Og Klasse, 54(142), 125–148. Hentet fra https://tidsskrift.dk/kok/article/view/171766

Nummer

Sektion

Artikler