”Wädret wildt från Norden ryter”

Tankar om vintervädret i svensk 1700-talspress

Forfattere

Nøgleord:

Väder, vinter, köld, meteorologiska observationer, termometer, Pehr Wargentin, Anders Celsius, Dagligt Allehanda, Stockholms Weckoblad, Inrikes Tidningar

Resumé

I artikeln visas hur vädret, och då framför allt vintervädret, diskuterades i svensk press under sent 1700-tal. Svenskarna var givetvis väl bekanta med vintern, den årstid som utmärkte landets väder mest från övriga Europas länder och som förkroppsligade ett slags nordiskt imaginärt. En intressant iakttagelse är dock att vintervädret trots sin vanlighet, nu uppfattades som något som behövde förklaras på ett nytt sätt. Man menade att missuppfattningar var i omlopp, som att den svenska vintern varade i nio månader. Erfarenheten av vintern med dess kalla temperaturer, snö och is, och kunskapen om årstiden gick inte riktigt i fas. Artikel diskuterar hur tidens vetenskapsmän, som astronomerna Anders Celsius och Pehr Wargentin, trädde fram med moderna teorier om svenskt väder och klimat som var möjliga först med nyuppfunna mätinstrument som termometrar och barometrar. I några av Stockholms dagstidningar var man tidiga med att publicera dessa moderna meteorologiska observationer. Väderrapporteringen i 1700-talets svenska press visar på en brytningstid, där just vädret kom att spela rollen av ett slags övergångobjekt i det offentliga samtalet från en äldre natursyn till en mer modern.

Forfatterbiografi

Cecilia Rosengren, Göteborgs universitet

Cecilia Rosengren är docent och universitetslektor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Hennes forskning har bland annat ägnats tidigmoderna kvinnliga filosofers interventioner i offentligheten, inte minst hur deras naturfilosofiska reflektioner kan erbjuda alternativa sätt att förhålla sig till natur, kunskap och det mänskliga subjektet. Tematiken studeras exempelvis i boken Conway – Naturfilosofi och kvinnliga tänkare i barockens tidevarv (2009) och artikeln “Suppose a man be in a deep contemplative study” Margaret Cavendish, Descartes’ Cogito and the Freedom of Thought" (2023). Under senare tid har forskningsfokus riktats mot miljö- och klimathistoria, och hur vetenskap, filosofi och konst under tidigmodern tid samspelade i förståelsen och förklaringar av kyliga naturfenomen, som i “The wilderness of Allaert van Everdingen. Experience and representation of the north in the age of the baroque” (2020), och “Touching the Cold in the Little Ice Age – Reason and Fancy in Robert Boyle’s and Margaret Cavendish’s Writings on Northern Cold” (2023). Rosengren är projektledare för det pågående projektet Freezing cold, Northern European imaginaries of winter, snow and ice during the Little Ice Age. Hennes delprojekt handlar om kunskap och föreställningar om svensk vinter före 1800.

Referencer

Björck, Henrik och Kaiserfeld, Thomas. ”Akademiens historia”. Kunskap i rörelse. Kungl. Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället, redaktörer Johan Kärnfelt, Karl Grandin och Solveig Jülich, Makadam förlag, 2018, s. 25-373.

Celsius, Anders.”Tankar om wäderskiftens i acht tagande; eller Meteorologiske observationer hållne i Upsala år 1739”. Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar, 1740, s. 260-266.

Celsius, Anders. ”Observationer om twänne beständiga grader på en Thermometer”. Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar, 1742, s. 171-180.

Cotte, Louis. Traité de météorologie. A Paris de l’Imprimerie Royale, 1774.

Charpentier Ljungqvist, Fredrik. Klimatet och människan under 12000 år. Dialogos, 2017.

Chartier, Daniel. “Towards a Grammar of the Idea of North: Nordicity, Winterity”. Nordlit, nr. 22, 2007, s. 35-47. https://doi.org/10.7557/13.1498.

Daston, Lorraine. ”Unruly weather: Natural Law Confronts Natural Variability”. Natural Law and Laws of Nature in Early Modern Europe. Jurisprudence, Theology, Moral and Natural Philosophy, redaktörer Lorraine Daston och Michael Stollies, Ashgate, 2008, s. 233-248.

Durham Peters, John. The Marvelous Clouds. Toward a Philosophy of Elemental Media. The University of Chicago Press, 2015.

Feldman, Theodore S. “Late Enlightement Meteorology”. The Quantifying Spirit in the 18th Century, redaktörer Tore Frängsmyr, J.L. Heilborn och Robin E. Rider, University of California Press, 1990, s. 143-177.

Fressoz, Jean-Baptiste och Locher, Fabien. Chaos in the Heavens. The Forgotten History of Climate Change. Översättning av Gregory Elliot, Verso, 2024.

Frängsmyr, Carl. Klimat och karaktär. Naturen och människan i sent svenskt 1700-tal. Natur och Kultur, 2000.

Golinski, Jan. British Weather and the Climate of Enlightenment. The University of Chicago Press, 2007.

Heymann, Matthias. “The Evolution of Climate ideas and knowledge”. WIREs Climate Change, nr. 1, 2010, s. 581-597.

Hulme, Mike. Weathered. Cultures of Climate. SAGE, 2017.

Ingold, Tim. “Footprints through the weather-world: walking, breathing, knowing”, The Journal of the Royal Anthropological Institute, vol. 16, 2010, s. 121-139.

Jankoviç, Vladimir. Reading the Skies. A Cultural History of English Weather, 1650-1820. The University of Chicago Press, 2000.

Lenngren, Anna Maria. ”Vintervisa”. Stockholmsposten, nr. 289, 17 december 1793.

Lindroth, Sten. Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens Historia 1739–1818. Almqvist & Wiksells boktryckeri, 1967.

Morberg, Anders. Lufttemperaturen i Stockholm 1756–1990. Historik, inhomogeniteter och urbaniseringseffekt. SMHI Meteorologi, nr. 83, 1992, s. 1-45.

Nordenmark, N.V.E. Pehr Wilhelm Wargentin. Kungl. Vetenskapsakademiens sekreterare och astronom, 1749-1783. Almqvist & Wiksells boktryckeri, 1939.

Norrgård, Stefan. ”En märklig mans liv och arbete. Johan Leche (1704-1764) och meteorologins historia i Åbo, Finland och Sverige under 1700-talet”, AURAICA. Scripta a Societate Porthan edita, nr. 15, 2024, s. 57–86.

Oscarsson, Ingemar. “Med tryckfrihet som tidig tradition (1732-1809)”. Den svenska pressens historia I, redaktörer Claes-Göran Holmberg, Ingemar Oscarsson och Jarl Torbacke, Ekerlids förlag, 2000, s. 98-215.

Oscarsson, Ingemar. “Från statstidning till akademitidning 1734-1809”. Världens äldsta Post- & Inrikes Tidningar, redaktörer Karl Erik Gustafsson och Per Rydén, Atlantis, 2005, s. 131-236.

Outram, Dorinda. The Enlightenment. Cambridge University Press, 1999.

Shapin, Stephen. The Scientific Revolution. The University of Chicago Press, 1996.

Svensson, Sigrid. ”Förord”. Den gamla svenska bondepraktikan. Bokförlaget Fabel, 1978, s. 7–16.

Sörlin, Sverker. “Elementens raseri”, Ord & Bild, nr. 5, 2024, s. 6-13.

Voltaire, Histoire de Charles XII. Roi de Suède. Chez Christophe Revis à Basle, 1731.

Walter, François. Hiver. Histoire d’une saison. Payot, 2014.

Wargentin, Pehr. “Vetenskapernas historia, om Thermometrar”. Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar, 1749, s. 161-175.

Wargentin, Pehr. “Anmärkningar om Climaters Skiljaktighet”. Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar, 1757, s. 165-177.

Wargentin, Pehr. “Anmärkningar om Svenska Climatet”. Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar, 1757, s. 246-263.

Wargentin, Pehr. “Jämförelse Imellan Svenska och Franska Climaterna, samt tvänne andra Sydligare”. Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar, 1758, s. 1-15.

Wargentin, Pehr. “Ytterligare Anmärkningar om Svenska Climatet, hvad varme och köld angår”. Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar, 1778, s. 1-19.

Wargentin, Pehr. “Korrt Utdrag af dagliga Meteorologiska Observationer, gjorde i Stockholm, år 1758 och de följande, til och med 1764”. Kongl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar, 1783, s. 169-177.

Dagligt Allehanda

Inrikes Tidningar

Stockholms Weckoblad

Downloads

Publiceret

2025-06-17

Citation/Eksport

Rosengren, C. (2025). ”Wädret wildt från Norden ryter”: Tankar om vintervädret i svensk 1700-talspress. K&K - Kultur Og Klasse, 53(139), 91–118. Hentet fra https://tidsskrift.dk/kok/article/view/157723

Nummer

Sektion

Artikler