”Wädret wildt från Norden ryter”

Tankar om vintervädret i svensk 1700-talspress

Resumé

I artikeln visas hur vädret, och då framför allt vintervädret, diskuterades i svensk press under sent 1700-tal. Svenskarna var givetvis väl bekanta med vintern, den årstid som utmärkte landets väder mest från övriga Europas länder och som förkroppsligade ett slags nordiskt imaginärt. En intressant iakttagelse är dock att vintervädret trots sin vanlighet, nu uppfattades som något som behövde förklaras på ett nytt sätt. Man menade att missuppfattningar var i omlopp, som att den svenska vintern varade i nio månader. Erfarenheten av vintern med dess kalla temperaturer, snö och is, och kunskapen om årstiden gick inte riktigt i fas. Artikel diskuterar hur tidens vetenskapsmän, som astronomerna Anders Celsius och Pehr Wargentin, trädde fram med moderna teorier om svenskt väder och klimat som var möjliga först med nyuppfunna mätinstrument som termometrar och barometrar. I några av Stockholms dagstidningar var man tidiga med att publicera dessa moderna meteorologiska observationer. Väderrapporteringen i 1700-talets svenska press visar på en brytningstid, där just vädret kom att spela rollen av ett slags övergångobjekt i det offentliga samtalet från en äldre natursyn till en mer modern.