Didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen
DOI:
https://doi.org/10.7146/lup.v3i1.97571Nøgleord:
Almen fagdidaktik, Integrativ didaktik, Professionsdidaktik, Didaktisk forskningsoverbygning, DannelseResumé
Artikeln diskuterar vad ämnesdidaktik (på danska: fagdidaktik) är och kan vara och presenterar ett ramverk för didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen. I de senare undervisas ämneskunskaper integrerat med kunskaper för lärarprofessionen, främst didaktik. Ramverket, som utvecklats med inspiration från Klafkis didaktiska analys, består av tio analysområden för att utveckla ämnesdidaktiken inom olika lärarprofessionsämnen. Analysområdena kan även användas som vägvisare för den ämnesdidaktiska forskningen, som är olika utvecklad inom olika ämnesområden. Aktiv didaktisk forskning är nödvändig för att åstadkomma forskningsbaserade lärarutbildningar. I slutet av artikeln presenteras några sammanfattande tankar kring professionsdidaktik för blivande lärare och vilka implikationer det får för lärarutbildarnas kompetensutvecklingsbehov.
Abstract.
The article discusses what subject-matter Didaktik is and could be and presents a framework for Didaktik in integrative teacher education subjects. In these, subject knowledge is taught together with knowledge for teacher professions, mainly Didaktik. The framework was developed with inspiration from Klafki’s Didaktik analysis. It consists of ten analytical areas for developing subject-matter Didaktik in different teacher education subjects. The analytical areas can also be used as guides for research in subject-matter Didaktik, which is developed to different degrees in different subject areas. Active research in Didaktik is necessary to achieve research-based teacher education. The article concludes by providing some ideas concerning the knowledge base of the teacher profession, including its consequences for teacher educators’ professional development.
Keywords (English): teacher education, integrative Didaktik, knowledge base for teacher professions, general subject-matter Didaktik, pedagogical praxis, didactical research
Referencer
Aikenhead, G. (2003). Chemistry and physics instruction: integration, ideologies, and choices. Chemistry Education Research and Practice, 4, 115-130. Almqvist, J. (2016). ”Didaktik och ämnesdidaktik – exemplet Uppsala universitet”, PM, Uppsala, 2016-02-08. Andersson, B. (2006). Innehållsorienterande teorier och design av undervisning – en ny möjlighet till kunskapsbygge i lärarutbildningen. Med exempel från naturvetenskap. I Ongstad, S. (red.) Fag og didaktikk i lærerutdanning – Kunnskap i grenseland (s. 207-223). Oslo: Universitetsforlaget. Andersson, B. (2008a). Grundskolans naturvetenskap – Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur. Andersson, B. (2008b). Att förstå skolans naturvetenskap – Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur. Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik, Lund: Studentlitteratur. Areskoug, M., Ekborg, M., Lindahl, B. & Rosberg, M. (2013). Naturvetenskapens bärande idéer – för lärare F-6. Malmö: Gleerups. Areskoug, M., Ekborg, M., Nilsson, K. & Sallnäs, D. (2015). Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken – metodik för lärare F-6. Malmö: Gleerups. Avraamidou, L. (2014). Studying science teacher identity: current insights and future research directions. Studies in Science Education, 50, 145-179. Bencze, L. & Alsop, S. (eds.). (2014). Activist science and technology education. Dordrecht: Springer. Bentley, P.-O. & Bentley, C. (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen – Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber. Berry, A., Friedrichsen, P. & Loughran, J. (Eds.). (2015). Re-examining pedagogical content knowledge in science education. Routledge. Brante, G. (2016). Allmän didaktik och ämnesdidaktik – en inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 2, 52-68. Brantefors, L. (2016). ”Ämnesdidaktik och lärarutbildning – ett diskussionsunderlag om ämnesdidaktik, ämnesdidaktisk forskning och lärarutbildning”, PM, Uppsala, 2016-03-29. Bronäs, A. & Runebou, N. (2016). Ämnesdidaktik – en undervisningskonst, uppl. 2:1. Lund: Studentlitteratur. Burmeister, M., Rauch, F., & Eilks, I. (2012). Education for Sustainable Development (ESD) and chemistry education. Chemistry Education Research and Practice, 13, 59-68. Carlgren, I. (red.) (2017). Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. Dawson, E. (2014). Equity in informal science education: developing an access and equity framework for science museums and science centres. Studies in Science Education, 50, 209-247. Ekborg, M., Ideland, M., Malmberg, C., Ottander, C. & Rosberg, M. (2016). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. 2:a uppl., Malmö: Gleerups. Ekendahl, I., Nohagen, L. & Sandahl, J. (2015). Undervisa i samhällskunskap – en ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber. Englund, T. (1997). Undervisning som meningserbjudande. I Uljens, M. (red.) Didaktik – teori, reflektion och praktik (s. 120-145). Lund: Studentlitteratur. Englund, T. (2007). Om relevansen av begreppet didaktik. Acta Didactica Norge, 02.10.2007. Fischler, H. (2011). Didaktik – an appropriate framework for the professional work of science teachers? In D. Corrigan, J. Dillon & R. Gunstone (eds.), The professional knowledge base of science teaching (pp. 31-50). Dordrecht: Springer. Fritzell, C. & Fritzén, L. (red.) (2007). Integrativ didaktik i olika ämnesperspektiv, Växjö University Press. Graf, S. T. (2017). Dannende undervisning – en begrebsafklaring. Studier i læreruddannelse og -profession, 2, 6-29. Gundem, B. B. (2008). Didaktikk – fagdidaktikk, anstrengte eller fruktbare forhold? Acta Didactica Norge, Vol. 2, Nr. 1, Art. 1. Hansén, S-E. & Forsman, L. (red.) (2017). Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. Hansén, S-E. & Sjöberg, J. (2006) Didaktik i lärarutbildningar. I Ongstad, S. (red.) Fag og didaktikk i lærerutdanning – Kunnskap i grenseland (s. 258-273). Oslo: Universitetsforlaget. Hermansson Adler, M. (2009). Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber. Hodson, D. (2008). Towards scientific literacy – A teachers’ guide to the history, philosophy and sociology of science. Rotterdam: Sense. Hodson, D. (2011). Looking to the future: Building a curriculum for social activism. Rotterdam: Sense. Holmberg, O. (2008). En berättelse om lärarutbildningen i Malmö. Rapporter om utbildning, 1/2008, Malmö högskola. Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I Uljens, M. (red.) Didaktik – teori, reflektion och praktik (s. 198-214). Lund: Studentlitteratur. Hultén, M. (2008). Naturens kanon – formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842-2007. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Ingerman, Å. & Wickman, P.-O. (2015). Towards a teachers’ professional discipline: Shared responsibility for didactic models in research and practice. I Burnard, P., Apelgren, B.-M. & Cabaroglu, N. (Red.), Transformative Teacher Research: Theory and Practice for the C21st (p. 167-179). Rotterdam: Sense. Jakobsson, B., Lundegård, I. & Wickman. P.-O. (2014). Lärande i handling – en pragmatisk didaktik, Lund: Studentlitteratur. Jank, W. & Meyer, H. (1997) Del I: Didaktik och undervisning – didaktiska teorier i lärarens arbete. I Uljens, M. (red.) Didaktik – teori, reflektion och praktik (s. 15-74). Lund: Studentlitteratur. Jensen, B. E. (2006). Historiebrugsdidaktik – om at etablere en ny slags historiedidaktik. Ongstad, S. (red.) Fag og didaktikk i lærerutdanning – Kunnskap i grenseland (s. 85-99). Oslo: Universitetsforlaget. Jidesjö, A., Oscarsson, M., Karlsson, K. G. & Strömdahl, H. (2009). Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. Nordina – Nordic Studies in Science Education, 5, 213-229. Kansanen, P. (2009). Subject‐matter didactics as a central knowledge base for teachers, or should it be called pedagogical content knowledge?. Pedagogy, Culture & Society, 17, 29-39. Kemp, P. (2005). Verdensborgeren som pædagogisk ideal: Pædagogisk filosofi for det 21. århundrede. København: Hans Reitzels Forlag. King, D. (2012). New perspectives on context-based chemistry education: Using a dialectical sociocultural approach to view teaching and learning. Studies in Science Education, 48, 51-87. Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I Uljens, M. (red.) Didaktik – teori, reflektion och praktik (s. 215-228). Lund: Studentlitteratur. Klafki, W. (2000). The significance of classical theories of Bildung for a contemporary concept of Allgemeinbildung. In I. Westbury, S. Hopmann & K. Riquarts (Eds.), Teaching as a reflective practice: the German Didaktik tradition (pp. 85-108). Mahwah: Lawrence Erlbaum. Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa – i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber. Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter, Lund: Studentlitteratur. Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: en longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. Malmgren, G. & Thavenius, J. (1991). Svenskämnet i förvandling: historiska perspektiv – aktuella utmaningar. Lund: Studentlitteratur. McClune, B., & Jarman, R. (2012). Encouraging and equipping students to engage critically with science in the news: what can we learn from the literature?. Studies in Science Education, 48, 1-49. McComas, W. F. (2017). Understanding how science works: the nature of science as the foundation for science teaching and learning. School Science Review, 98, 71-76. Midtsundstad, J. & Willbergh, I. (red.) (2010). Didaktikk – nye teoretiske perspektiver på undervisning. Cappelen Akademisk Forlag. Olander, C. (2010). Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students’ talk and writing as an arena for sense-making. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. Ongstad, S. (red.) (2006). Fag og didaktikk i lærerutdanning – kunnskap i grenseland. Oslo: Universitetsforlaget. Pedretti, E., Bencze, L., Hewitt, J., Romkey, L. & Jivraj, A. (2008). Promoting issues-based STSE perspectives in science teacher education: problems of identity and ideology. Science & Education, 17, 941-960. Pedretti, E. & Nazir, J. (2011). Currents in STSE education: Mapping a complex field, 40 years on. Science Education, 95, 601-626. Rudvall, G. (red.) (1995). Bildning, kunskap, demokrati – En vänbok till Gunnar Bergendal. Studentlitteratur: Lund. Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2003). Miljödidaktik – naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur. Scott, P., Mortimer, E. & Ametller, J. (2011). Pedagogical link‐making: A fundamental aspect of teaching and learning scientific conceptual knowledge. Studies in Science Education, 47, 3-36. Shulman, L. S. (1987). Knowledge and teaching: foundations of the new reform. Harvard Educational Review, 57, 1-22. Sismondo, S. (2009). An introduction to Science and Technology Studies. 2nd ed., Wiley-Blackwell. Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. 3:e uppl., Lund: Studentlitteratur. Sjöholm, K., Kansanen, P., Hansén, S.-E. & Kroksmark, T. (2017). Ämnesdidaktik – en integrerad del av allmändidaktik. I Hansén, S-E. & Forsman, L. (red.) Allmändidaktik – vetenskap för lärare (s. 49-66). Lund: Studentlitteratur. Stuckey, M., Hofstein, A., Mamlok-Naaman, R. & Eilks, I. (2013). The meaning of ‘relevance’ in science education and its implications for the science curriculum. Studies in Science Education, 49, 1-34. Sund, P. (2014). Att välja undervisningsinnehåll. I Jakobsson, B., Lundegård, I. & Wickman. P.-O. Lärande i handling – en pragmatisk didaktik (s. 47-57), Lund: Studentlitteratur. Sund, P. & Sund, L. (2017). Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Stockholm: Liber. Talanquer, V. (2017). Progressions in reasoning about structure-property relationships. Chemistry Education Research and Practice. doi: 10.1039/C7RP00187H, published online 13 Oct 2017. Tyson, R. (2017a). “En skola för bildning kräver synliggörande av lärares didaktiska arbete”, Skola & Samhälle, publicerad online februari 9, 2017. Tyson (2017b). The Rough Ground. Narrative explorations of vocational Bildung and wisdom in practice. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Uljens, M. (red.) (1997). Didaktik – teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur. Vásquez-Levy, D. (2002). Bildung-centred Didaktik: a framework for examining the educational potential of subject matter. Journal of Curriculum Studies, 34, 117-128. Wello Westlin, A. (2000). Samhällsorienteringens didaktik. I Säfström, C. A. & Svedner, P. O. (red.) Didaktik – perspektiv och problem (s. 77-92), Lund: Studentlitteratur. Wickman, P. O. (2012). Using pragmatism to develop didactics in Sweden. Zeitschrift für Erziehungswissenschaft, 15, 483-501. Wickman, P.-O. & Ligozat, F. (2011). Scientific literacy as action: consequences for content progression. In: Linder, C., Östman, L., Roberts, D.A., Wickman, P.-O., Erickson, G., & MacKinnon, A. Exploring the Landscape of Scientific Literacy (pp. 145-159). New York: Routledge. Wickman, P.-O. & Persson, H. (2015). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. 2:a uppl., Stockholm: Liber. Wiliam, D. (2009). Assessment for learning: why, what and how?. London: Institute of Education, University of London. Öhman, J. (2014). Om didaktikens möjligheter. Ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning & Demokrati, 23, 33-52. Östman, L. (2014). Värden och följemeningar. I Jakobsson, B., Lundegård, I. & Wickman. P.-O. Lärande i handling – en pragmatisk didaktik (s. 25-35), Lund: Studentlitteratur.
Downloads
Publiceret
Citation/Eksport
Nummer
Sektion
Licens
Studier i Læreruddannelse og Profession kræver ikke afgivelse af copyright ved publicering. Dvs. at artikler - efter publicering i Studier i Læreruddannelse og -profession - kan udgives i andre sammenhænge, efter anmodning til LUP-redaktionen.
Det indsendte manus må ikke tidligere være blevet publiceret i nordiske tidsskrifter, og det må heller ikke være sendt parallelt til et andet tidsskrift med henblik på at komme i betragtning til at blive publiceret.
For artikler publiceret i 'Studier i læreruddannelse og -profession' tillades at læsere kan downloade, kopiere, distribuere, udskrive, søge eller linke til og citere fra til ethvert lovligt formål. 'Studier i læreruddannelse og -profession' tillader således ikke at læsere bruger artikler eller dele af dem i egne artikler uden at citere, eller på anden vis anvender dem til kommercielle formål (CC BY-NC)
'Studier i læreruddannelse og -profession tillader at forfatteren kan arkivere publiceret artikel (post-print) på egen institutions bibliotek (Institutional Repository) , hvis samtidigt forfatteren linker til artiklens DOI nummer.
