Behov i motsättning och förhandling
– hur fritidshemslärare och barn gör omsorg i fritidshemmet
DOI:
https://doi.org/10.7146/fppu.v9i1.156766Nøgleord:
Barn, fritidshem, omsorgResumé
SE
Artikeln fokuserar på hur omsorg görs mellan barn och lärare i det svenska fritidshemmet. Utifrån tre etnografiska studier bygger artikeln på data från fältanteckningar av observationer och intervjuer med barn. Frågeställningar är: vilka synsätt aktualiseras när fritidshemspersonalen bedömer barns behov samt hur förhandlar och utövar barn inflytande gällande sina behov. Genom den metodologiska ansatsen konstruktivistiskt grundad teori har två konceptualiseringar identifierats av hur omsorg görs i förhållande till barns behov: ej förhandlingsbara behov och förhandlingsbara behov. Resultaten visar att både barn och vuxna strävar efter att tolka och uttrycka barns behov och ibland uppstår konfliktytor. I artikeln förs en teoretisk diskussion kring lärares arbete med det motstridiga uppdraget att både utmana barnen i sin utveckling och samtidigt beakta barns intressen och behov i stunden.
UK
Needs in Conflict and Negotiation – How Teachers and Children Enact Care in School-age Educare
This article explores how care is enacted between children and teachers in Swedish school-age educare. We draw on data from three ethnographic research projects utilizing field notes from observations and interviews with children. The research questions are: What perspectives are activated when SAEC-staff assess children’s needs, and how do children negotiate and influence their needs? Through the methodological approach of constructivist grounded theory, two conceptualizations have been identified regarding how care is enacted concerning children’s needs: non-negotiable and negotiable needs. The results show that children and adults strive to interpret and express children’s needs, and sometimes conflict arise. The article engages in a theoretical discussion about teachers’ work and the task of challenging children in their development while simultaneously considering children’s interests and needs in the moment.
Referencer
Andishmand, C. (2017). Fritidshem eller servicehem?: en etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/52698/gupea_2077_52698_1.pdf?sequence=1
Charmaz, K. (2014). Constructing Grounded Theory (2 uppl.). Sage Publications.
Clark, C. D. (2011). In A Younger Voice. Doing Child-Centered Qualitative Research. Oxford University Press.
Colnerud, G. (2006). Nel Noddings och omsorgsetiken. Utbildning och demokrati, 15(1), 33–41. https://doi.org/n9nc
Elvstrand, H. (2024). Barns rättigheter och delaktighet i fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel, & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 171–187). Gleerups.
Falkner, C., Ludvigsson, A., Öksnes, M., Knutas, A., & Kjaer, B. (2022). Förskjutningar i innehåll i SFO/Fritidshem i Skandinavien – mellan den nordiska modellens och konkurrensstatens logik. Pedagogisk forskning i Sverige, 28(1–2), 100–120. https://doi.org/gs53m3
Gustafsson Nyckel, J. (2024). Vägen till det undervisande fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel, & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 48–64). Gleerups.
Haglund, B. (2015). Pupil’s opportunities to influence activities: a study of everyday practice at a Swedish leisure-time center. Early Child Development and Care, 185(10), 1556–1568. https://doi.org/f3nhvn
Haglund, L. (2019). The Need for Care: A Study of Teachers’ Conceptions of Care and Pupils’ Needs in a Swedish School-Age Educare Setting. International Journal for Research on Extended Education, 7(2), 191–206. https://doi.org/gjc8nz
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), 12–23. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1196
Hjalmarsson, M. (2018). The presence of pedagogy and care in leisure-time centers’ local documents: Leisure-time teachers’ documented reflections. Australasian Journal of Early Childhood, 43(4), 57–63. https://doi.org/10.3316/informit.216520830836870
Hjalmarsson, M., & Löfdahl, A. (2014). Omsorg i svenska fritidshem. BARN, 32(3), 91–105. https://doi.org/g5bn7x
James, A., & Prout, A. (2015). Constructing and Reconstructing Childhood: Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood (3 uppl.). Routledge.
Lager, K. (2021). ”Som kompisar, fast vuxna”: relationens betydelse för barns aktörskap i fritidshem. BARN, (2–3), 29–45. https://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:1613250/FULLTEXT01.pdf
Noddings, N. (2013). Caring - A Relational Approach to Ethics & Moral Education (2 uppl.). University of California Press.
Noddings, N. (2010). The Maternal Factor. Two Paths to Morality. University of California Press.
Perselli, A.-K., & Haglund, B. (2022). Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning. Pedagogisk forskning i Sverige, 27(2), 75–95. https://doi.org/gqprtk
SFS (2010:800). Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (6 maj 2024a). Tillsynsansvaret. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/tillsynsansvaret#h-Forskolorsskolorsochfritidshemstillsynsansvar
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=9718
Skolverket. (2024b). Elever och personal i fritidshem Läsåret 2023/24. Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.520e970a18ea633a3176/1712228464587/pdf12642.pdf
Unicef. (1989). Konventionen om barnets rättigheter. UNICEF Sverige.
Uprichard, E. (2008). Children as ‘Being and Becomings’: Children, Childhood and Temporality. Children and Society, 22(4), 303–313. https://doi.org/bqsrwf
Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed. God forskningssed 2024 – Vetenskapsrådet.
Wærness, K. (1984). The Rationality of Caring. Sage, 5(2), 185–211. https://doi.org/cg88kv
Downloads
Publiceret
Citation/Eksport
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2025 Nils Vallberg, Helene Elvstrand, Camilla Forsberg

Dette værk er under følgende licens Creative Commons Navngivelse (by).
Forfattere, der publicerer deres værker via dette tidsskrift, accepterer følgende vilkår:
-
- Forfattere bevarer deres ophavsret og giver tidsskriftet ret til første publicering, samtidigt med at værket er omfattet af en Creative Commons -licens, der giver andre ret til at dele værket med en anerkendelse af værkets forfatter og første publicering i nærværende tidsskrift. Til og med tidsskriftets Årg. 5 Nr. 2 (2021) er det udgivne materiale underlagt licensen CC Attribution: https://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ , og efter dette nummer, er det udgivne materiale underlagt licensen CC BY 4.0: https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.da
- Forfattere kan indgå flere separate kontraktlige aftaler om ikke-eksklusiv distribution af tidsskriftets publicerede version af værket (f.eks. sende det til et institutionslager eller udgive det i en bog), med en anerkendelse af værkets første publicering i nærværende tidsskrift.
- Forfattere har ret til og opfordres til at publicere deres værker online (f.eks. i institutionslagre eller på deres websted) forud for og under manuskriptprocessen, da dette kan føre til produktive udvekslinger, samt tidligere og større citater fra publicerede værker (se The Effect of Open Access).