När spelreglerna ändras: vad händer när handledare i lärarutbildningens examensarbete får sällskap av AI?

Forfattere

DOI:

https://doi.org/10.7146/lom.v18i31.148664

Nøgleord:

AI, teacher training, critical discourse theory, student thesis

Resumé

Artificiell intelligens integreras alltmer i vårt samhälle, vilket är ett av skälen till att högre utbildning behöver anpassa sig efter denna samhällsförändring. Det innebär också att alternativa diskurser till en förbjuden AI-användning har trätt in på spelplanen för utbildning, vilket i sin tur ger behov av nya kriterier eller spelregler. Det är mitt i den förändringsprocessen som den här studien har genomförts. Syftet är att undersöka hur handledares sociala praktiker förändras när studenter tillåts använda AI för sitt examensarbete. Kvalitativa intervjuer med åtta handledare har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, vilket resulterade i fyra praktiker: prövande praktik, stödjande praktik, differentierande praktik och kontrollerande praktik. I analysen framkom även en spänning mellan de två första praktikerna, vilka ger uttryck för en mer framtidsorienterad, progressiv syn på examensarbetet, och de två sistnämnda praktikerna, som mer handlar om att bevara det traditionella sättet att tänka kring examensarbetet. Resultaten visar att AI’s inträde på den spelplan som är examensarbetet, tenderar att väcka frågor om hur universitetslärare ser på utbildning och kunskap. Vad examensarbetets sociala praktik blir när AI tillåts är inte något givet eller självklart. Istället prövas gränser och teknik och görs användbart inom examensarbetets rådande regler och riktlinjer.

Downloads

Download-data er endnu ikke tilgængelig.

Referencer

Alkaissi, H., & McFarlane, S. I. (2023). Artificial hallucinations in ChatGPT: Implications in scientific writing. Cureus, 15(2), e35179. https://doi.org/10.7759/cureus.35179

Barrett, A., & Pack, A. (2023). Not quite eye to A.I.: student and teacher perspectives on the use of generative artificial intelligence in the writing process. International Journal of Educational Technology in Higher Education, 20, 59. https://doi.org/10.1186/s41239-023-00427-0

Bearman, M., & Ajjawi, R. (2023). Learning to work with the black box: Pedagogy for a world with artificial intelligence. British Journal of Educational Technology, 54(5), 1160—1173. https://doi.org/10.1111/bjet.13337

Bearman, M., Ryan, J., & Ajjawi, R. (2023). Discourses of artificial intelligence in higher education: A critical literature review. Higher Education, 86(2), 369—385. https://doi.org/10.1007/s10734-022-00937-2

Bengtsson, L. (2019). Take-Home Exams in Higher Education: A Systematic Review. Education Sciences, 9(4), 267. https://www.mdpi.com/2227-7102/9/4/267

Fairclough, N. (2003). Analysing discourse. Textual analysis for social research. Routledge.

Gabriel, S. (2024). Generative AI in Writing Workshops: A Path to AI Literacy. Proceedings of the 4th International Con-ference on AI Research, ICAIR 2024, Lisabon.

Johnson, D. G., & Verdicchio, M. (2017). Reframing AI Discourse. Minds and Machines, 27(4), 575—590. https://doi.org/10.1007/s11023-017-9417-6

Latour, B. (2007). Reassembling the social: An introduction to actor-network-theory. Oup Oxford.

Lau, S., & Guo, P. (2023). From "Ban It Till We Understand It" to "Resistance is Futile": How University Programming In-structors Plan to Adapt as More Students Use AI Code Generation and Explanation Tools such as ChatGPT and GitHub Copilot. Proceedings of the 2023 ACM Conference on International Computing Education Research - Vol-ume 1, Chicago, IL, USA. https://doi.org/10.1145/3568813.3600138

Moorhouse, B. L., Yeo, M. A., & Wan, Y. (2023). Generative AI tools and assessment: Guidelines of the world's top-ranking universities. Computers and Education Open, 5, 100151. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.caeo.2023.100151

Skolverket. (2024). Artificiell intelligens i undervisningen. En lägesbild över gymnasielärares användning och hantering av AI under vårterminen 2024. https://www.skolverket.se/download/18.bcb791419221c6a7533/1727168598415/pdf13145.pdf

Stolpe, K., Björklund, L., Lundström, M. & Åström, M. (2021). Different profiles for the assessment of student theses in teacher education. Higher Education 82(5), 959—976. https://doi.org/10.1007/s10734-021-00692-w

Stöhr, C., Ou, A. W., & Malmström, H. (2024). Perceptions and usage of AI chatbots among students in higher educa-tion across genders, academic levels and fields of study. Computers and Education: Artificial Intelligence, 7, 100259. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.caeai.2024.100259

Tai, J., Ajjawi, R., Boud, D., Dawson, P., & Panadero, E. (2018). Developing evaluative judgement: enabling students to make decisions about the quality of work. Higher Education, 76, 467—481. https://doi.org/10.1007/s10734-017-0220-3

Thomas, D. (2006). A General Inductive Approach for Analyzing Qualitative Evaluation Data. American Journal of Evalu-ation, (27)2, 237-246. https://doi.org/10.1177/1098214005283748

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2024-10-02-god-forskningssed-2024.html

Wang, C. (2024). Exploring Students’ Generative AI-Assisted Writing Processes: Perceptions and Experiences from Na-tive and Nonnative English Speakers. Technology, Knowledge and Learning. https://doi.org/10.1007/s10758-024-09744-3

Weber-Wulff, D., Anohina-Naumeca, A., Bjelobaba, S., Foltýnek, T., Guerrero-Dib, J., Popoola, O., Šigut, P., & Wad-dington, L. (2023). Testing of detection tools for AI-generated text. International Journal for Educational Integrity, 19(1), 26. https://doi.org/10.1007/s40979-023-00146-z

Downloads

Publiceret

16-09-2025

Citation/Eksport

Stolpe, K., & Hedrén, S. (2025). När spelreglerna ändras: vad händer när handledare i lärarutbildningens examensarbete får sällskap av AI?. Tidsskriftet Læring Og Medier (LOM), 18(31). https://doi.org/10.7146/lom.v18i31.148664

Nummer

Sektion

LOM 31: Generativ AI på de nordiske, videregående uddannelser: cases og pædagogiske implikationer