VAD KAN VI LÄRA OSS OM TYSTNAD GENOM EN NÄRLÄSNING MED MARCEL MAUSS?

Resumé

Syftet är att diskutera begreppsligheten av tystnad, utefter en närläsning med

Gåvan och tillhörande referenslitteratur. Den metod som ligger till grund för

denna sorts närläsning hämtar inspiration från filosofen Gilles Deleuzes tillvägagångssätt,

vilket här innebär ett försök att producera nya tankar om tystnad snarare

än att påpeka felaktigheter i Marcel Mauss etnografiska beskrivningar. Istället

för att kritisera Mauss, såsom det många gånger tidigare gjorts av diverse antropologer,

handlar det här om ett experiment att bringa resonans med tystnaden.

Inledningsvis studeras Mauss användning av Boas (1858-1942) etnografiska

beskrivningar, där det framgår att den senare antropologens skrifter är idealiska

för en återanalys. Detta innebär att Mauss i rollen som skrivbordsetnograf på

nytt analyserar och till viss del omformar materialet. Bland annat tillskriver

Mauss bytesföremål en personlighet – ett resonemang som inte går att finna i

de ursprungliga texterna. Den andra delen har fokus på Mauss tillämpning av

Malinowskis (1884-1942) etnografiska beskrivningar. Här visas på hur Mauss

till en början samspelar med Malinowskis antagande, vilket senare övergår till

en polemik vad gäller „den rena gåvan“. Den tredje delen strävar efter att förstå

Mauss etnografiska beskrivningar genom att inplacera dem i en samtida intellektuell

och politisk kontext. Efter en kortare sammanfattning övergår slutsatsen

i en diskussion av tystnadens inneboende ambivalens (tvivel och förtroende) i

förhållande till den etnografiska beskrivningen.

Søgeord: Marcel Mauss, Gåvan, teori, etnografi, lokala strategier, tystnad