Från Ehrenstråle till Eaglewing. Om svenska personnamnsregler

Abstract

Med utgångspunkt i 1901 års namnförordning och 1963 års personnamnslag
diskuteras 1982 års personnamnslag, dess verkningar och påverkan på svenskt
namnskick av idag. Medan tidigare lagstiftning dominerats av det allmännas intresse
för namnstabilitet, kommer i 1982 års lag till uttryck en ökad frihet för den
enskilde ifråga om namnval. En fråga som står i förgrunden är det så kallade
lämplighetskravet på svenska efternamn. Uttolkningar av lagtexten har inneburit
stora förändringar i det svenska namnskicket. Från språkforskarnas sida har
ställts frågan om inte myndigheterna i alltför hög utsträckning styrt utvecklingen
genom administrativa åtgärder och beslut, som byggt på en godtycklig tolkning av
namnlagen.