Sprog i Norden

Kolofon

2019-08-19T11:16:04+02:00

Indholdsfortegnelse

2019-08-19T11:16:04+02:00

Förord

2019-08-19T11:16:04+02:00

Medialektale træk i digitale dialoger

2019-08-19T11:16:04+02:00

Med afsæt i begrebet medialekt som betegnelse for mediespecifikke sprogvariationer – og med en præcisering af begrebet – præsenteres en medialektal tilgang til forståelsen og analysen af sprogbrugen i sociale medier som digitale dialoger. Når vi skriver sammen på sociale digitale medier, bruger vi forskellige medialiserede dialogresurser til at støtte turtagningen, og en del af vores sprogbrug er præget af hvad det konkrete medie hæmmer og fremmer, fx på grund af tastaturets begrænsninger. Centralt i artiklen står derfor mediernes betydning for brugernes interaktionelle handlemuligheder og tilskyndelse til bestemte former for sprogbrug – både hvad angår tegnsætning, stavemåder, syntaks og turtagning.

Et skriftsprog til enhver situation – om at skrive på nettet og på sms

2019-08-19T11:16:04+02:00

I dette indlæg argumenteres der for at sprogbrugerne er bevidste om hvordan de skriver når de skriver digitalt på nettet og på sms, og at de differentierer deres skrift alt efter hvilken situation de skriver i. Der argumenteres også for at standardnormen er den neutrale ’møntfod’ man orienterer sig imod, både når man stræber efter at overholde den, og når man ikke gør.

Finskan och sociala medier. Hur påverkas språkvården?

2019-08-19T11:16:04+02:00

I den här artikeln diskuteras följande frågor: Varför är det viktigt att språkvårdare känner till sociala medier och den praxis som råder där? Hur har de finska språkvårdarna vid Institutet för de inhemska språken dragit konkret nytta av sociala medier? Vilka möjligheter å ena sidan och begränsningar och hot å andra sidan innebär de sociala medierna för språkvården? Och på vilket sätt är de sociala medierna närvarande och relevanta också i den mest traditionella formen av språkvårdens tjänster, det vill säga i telefonrådgivningen? Med hjälp av sociala medier bygger språkvårdarna upp en ny slags relation till arbetet – till språkvården, det språk som vårdas och naturligtvis till språkbrukarna. Trots alla förändringar förblir kärnan i arbetet och det viktigaste målet ändå desamma.

Brev, chatt eller lite av varje? Språk- och textnormer i ett digitalt kommunforum för medborgarservice

2019-08-19T11:16:04+02:00

I artikeln utforskar jag hur interaktionen ser ut i en svensk kommuns digitala frågeforum. Hur ser privatpersoners förstainlägg och kommunföreträdarnas svarsinlägg ut? Resultaten visar att det finns en ganska stor enhetlighet. Frågeinläggen presenterar alltid ett helt ärende, oftast i en ganska traditionell skriftspråklig form. Den största skillnaden handlar om ifall man ska inleda sitt inlägg med ett hej eller inte. Svarsinläggen har alltid en traditionell skriftspråklig form och innehåller alltid hälsningar, men också ofta extra trevligheter som ”Välkommen till vårt frågeforum” och ”Lycka till med dina byggplaner!”. Kommunföreträdarna ägnar således stort utrymme åt att vara hjärtliga och försöka skapa en social relation.

Retskrivning og normering i nutidens Island – nogle tanker

2019-08-19T11:16:04+02:00

I artiklen fortælles om nye islandske regler for retskrivning og tegnsætning fra 2016 og 2018, og det diskuteres om det vil blive nødvendigt at ændre den konservative islandske retskrivningsstandard i fremtiden. Er officielle retskrivningsregler en anakronisme i nutiden hvor det sproglige register bliver mere og mere uformelt og frit, f.eks. på sociale medier? Der vises eksempler hvor befolkningen i Island ikke ser ud til at følge klare retskrivningsregler, og også på indflydelse fra engelsk og sociale medier på almen retskrivning.

Vilka är det som bidrar med ordboksartiklar till Folkmun.se?

2019-08-19T11:16:04+02:00

Folkmun.se är en av flera internetbaserade svenska ordböcker som är tillgängliga för alla och som utvecklas av sina användare. Denna artikel fokuserar på hur olika bidragsgivare till ordboken arbetar. I studien ingår 190 bidragsgivare och dessa har vi delat in i olika grupper, dels utifrån hur många uppslagsord de har bidragit med, dels utifrån vilka slags ord de i huvudsak har skickat in. Undersökningen visar bland annat att majoriteten av användarna bara har bidragit med något enstaka ord, vilket innebär att många olika personers språkbruk dokumenteras. Studien visar också att de flesta har valt att bidra med antingen dialekt- eller slangord. Många av de uppslagsord som förekommer på Folkmun.se saknas i andra ordböcker, vilket gör Folkmun.se till en värdefull källa.

Dialekt i sosiale medium – det norske perspektivet

2019-08-19T11:16:04+02:00

I ei landsdekkande norsk spørjeundersøking frå 2016 oppgir 29 prosent at dei skriv dialekt i private samanhengar, og blant unge under 30 år er talet 53 prosent. Det er også markante geografiske skilnadar der dialektskriving synest å vera minst vanleg i Oslo og på Austlandet og mest vanleg i Midt-Noreg og Nord-Noreg. I denne artikkelen vert det hevda at tre forhold står fram som viktige for å forklara desse forholda: Sosiale medium trekkjer språket i retning av munnleg språk, dialektar har generelt høg status i Noreg, og talemålet på store delar av Austlandet står strukturelt sett i eit nært samband med standardspråket bokmål.

Sprog i fokus: Kalaallisut (grønlandsk)

2019-08-19T11:16:04+02:00

Kalaallisut er det officielle sprog i Grønland. I denne artikel gives en kort præsentation af kalaallisuts sproghistorie, grammatik, sprogpolitik m.m. Der er også et øjebliksbillede af ændringer i sproget og en kort oversigt over sproget i skolen samt et indblik i det grønlandske sprogsekretariat Oqaasileriffiks arbejde med sprogteknologi.

Ny nordisk språklitteratur utgiven 2018

2019-08-19T11:16:04+02:00

Adresser till språknämnderna i Norden

2019-08-19T11:16:04+02:00