https://tidsskrift.dk/sin/issue/feed 2017-09-12T15:20:40+02:00 Gabriella Sandstrôm gabriella.sandstrom@sprakochfolkminnen.se Open Journal Systems https://tidsskrift.dk/sin/article/view/96996 2017-09-12T15:20:39+02:00 - Redaktionen sin@dsn.dk 2017-09-12T15:20:39+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/96997 2017-09-12T15:20:39+02:00 - Redaktionen sin@dsn.dk 2017-09-12T15:20:39+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/96998 2017-09-12T15:20:39+02:00 Torbjørg Breivik sin@dsn.dk 2017-09-12T15:20:39+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/96999 2017-09-12T15:20:39+02:00 Birna Arnbjörnsdóttir sin@dsn.dk

Denne artikel indledes med en beskrivelse af de pædagogiske og de designmæssige principper der styrede udviklingen af Icelandic Online (IOL), en række webbaserede åbne online-kurser, hvor der undervises i islandsk som andetsprog. Kurserne bruges af over 45.000 aktive lørnere med mere end tredobbelt antal besøg. Artiklen beskriver den aktuelle opdatering af det ældre PC-baserede system til et multiplatformsystem der er tilgængeligt på mobile enheder, herunder udfordringerne ved på den ene side at holde sprogindlæringssystemet relevant for brugeren og på den anden holde det nemt at bruge for læreren. Endelig bliver de muligheder for forskning og videreudvikling som tilbydes af IOL, skitseret, herunder bidrag fra et omfattende trackingsystem der afslører onlinestrategier og -adfærd i den måde lørnerne navigerer gennem kurserne.

2017-09-12T15:20:39+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97000 2017-09-12T15:20:40+02:00 Lena Ekberg sin@dsn.dk Jan-Ola Östman sin@dsn.dk

Den här artikeln handlar om invandring till landsbygden i svenska Österbotten, specifikt till Närpes som sedan ett par decennier haft en betydande invandring. Kommunen har av tradition varit helt svenskspråkig; i dag finns mer än 40 olika modersmål representerade. För att kunna leva och arbeta i Närpestrakten måste invandrarna tillägna sig den lokala dialekten, utöver standardvarieteten av finlandssvenska. Därtill förväntas de kunna finska så snart de rör sig utanför de svenskdominerade orterna. Hur hanterar invandrarna denna språkliga mångfald? Hur hittar de sin plats i ett nytt land och ett nytt samhälle? På basis av våra intervjuer kan vi konstatera att identitet och social tillhörighet inte kan beskrivas i termer av antingen–eller.

2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97001 2017-09-12T15:20:40+02:00 Helga Hilmisdóttir sin@dsn.dk

I denna artikel presenterar jag den webbaserade språkinlärningsmiljön Finlandswedish Online (=FSO). FSO består av sex kurser i svenska som främmande språk och målgruppen är främst invandrare i Finland. Den första delen vänder sig till nybörjare (A1) och den sista till språkanvändare på en avancerad nivå (C1). Var enskild kurs består av skrivna texter, ljudfiler, audiovisuellt material och interaktiva övningar. Pedagogiskt sett ligger huvudbetoningen på inlärningen av finlandssvenskans centrala ordförråd och vanliga kommunikativa mönster samt utvecklingen av inlärarnas läs- och hörförståelse. Språket som används i texterna representerar modernt finlandssvenskt standardspråk.

2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97002 2017-09-12T15:20:40+02:00 Kjell Herberts sin@dsn.dk

I denna artikel studeras två språklandskap, den tvåspråkiga staden Vasa i Finland (med finska och svenska) och enspråkiga Umeå i Sverige. Utgångspunkten är att jämföra i vilken miljö engelskan är starkare. Engelskans eventuella hot mot lokala språk tangeras också i en studie av språkanvändning i en internationell koncern, med Vasa som huvudort.

2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97003 2017-09-12T15:20:40+02:00 Camilla Lindahl sin@dsn.dk

I den här artikeln diskuteras vilken roll så kallat transspråkande har för elever som lär sig naturvetenskap på både teckenspråk och skriven svenska. Gruppen som studeras använder båda språken som resurs i sina resonemang. Språkväxlingar sker spontant men används även som pedagogiskt verktyg. Dessutom visar det sig att resonemangen kring naturvetenskapliga fenomen och processer på teckenspråk till mycket stor del bidrar till det gemensamma meningsskapandet. Detta ger oss en grund att ifrågasätta fokuseringen av att ha ett tecken för varje naturvetenskapligt begrepp. Istället bidrar användningen av hela språkrepertoaren, inte minst det visuellt orienterade teckenspråket, kraftfullt till att driva klassrumsdialogen i naturvetenskapsorienterande ämnen (NO) framåt.

2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97004 2017-09-12T15:20:40+02:00 Leena Nissilä sin@dsn.dk

De nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen i de finländska skolorna betonar betydelsen av språk och kommunikation i inlärningen och studierna. Multilitteracitet är ett av de olika delområdena inom den mångsidiga kompetens som är målet för inlärningen. Språkmedvetenhet lyfts fram som en viktig princip i skolans verksamhetskultur. Det ska vara naturligt för eleverna att använda olika språk parallellt i skolans vardag. Eleverna ska dessutom kunna använda sina kunskaper i alla sina språk som ett stöd för inlärningen i de olika läroämnena. Eleverna ska därför uppmuntras att läsa lämpliga texter för sin egen språkliga nivå och inhämta relevant information på olika språk i sina studier.

2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97005 2017-09-12T15:20:40+02:00 Pirkko Nuolijärvi sin@dsn.dk

Finland är sedan gammalt flerspråkigt, även om de flesta av dem som är finskoch svenskspråkiga har kunnat vara enspråkiga hela sitt liv och minoritetsspråken periodvis varit osynligare än de är i dag. I den här artikeln beskriver jag olika århundraden i Finland ur flerspråkighetens synvinkel. Jag börjar med situationen på 1500-talet, då den flerspråkige Mikael Agricola, som studerat i Tyskland, och hans kolleger lade grunden till skriftfinskan. Därefter ger jag några exempel på flerspråkigheten i Finland på 1600- och 1700-talen samt i det autonoma storfurstendömet på 1800-talet, då den officiella tvåspråkigheten, den parallella användningen av finskan och svenskan, tog sina första steg. I slutet av 1900-talet började Finland bli mer flerspråkigt än någonsin tidigare. I dag talas över 160 modersmål i Finland, och detta innebär att fler och fler är flerspråkiga. Bakom siffrorna finns individer som har olika behov att lära sig de officiella språken och som dessutom bör få möjligheten att använda sitt eget modersmål. Det diskuteras också om hur samhället kan stödja flerspråkiga personer och utnyttja deras kunnande i samhället, i företagen och på alla områden i det vardagliga livet.

2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97006 2017-09-12T15:20:40+02:00 Mikael Parkvall sin@dsn.dk

Diskussioner av nordisk språkpolitik innehåller ofta globala jämförelser i ganska ringa utsträckning. Syftet med denna artikel är att sätta i synnerhet finländsk språkpolitik i ett internationellt perspektiv, för att därigenom belysa dess ovanliga karaktär.

2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97007 2017-09-12T15:20:40+02:00 Ole Kristian Våge sin@dsn.dk Gisle Andersen sin@dsn.dk Margrethe Heidemann Andersen sin@dsn.dk Jørgen Nørby Jensen sin@dsn.dk Ola Karlsson sin@dsn.dk

Nyordsdanning er en dynamisk og kontinuerlig prosess i alle verdens levende språk. Et fellestrekk ved de skandinaviske språkene er at de har en rik evne til å danne nye sammensetninger, noe som gjør tilfanget av nye ord i språket spesielt omfattende. Mange av sammensetningene er for kontekstspesifikke til å være aktuelle for normering eller oppføring i ordbøker, men et utvalg har livets rett og får oppmerksomhet gjennom nyordsbøker, nyordskåringer og behandling i normeringsorganer.

2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97008 2017-09-12T15:20:40+02:00 Zakaris Svabo Hansen sin@dsn.dk

Artiklen giver et øjebliksbillede af den situation, som færøsk sprog befinder sig i, med nogle punktnedslag i visse områder, hvor der sker ændringer i sproget. Det gælder syntaktiske ændringer, men også ændringer i det bøjningsmæssige, hvor usikkerhed ser ud til at være tiltagende i brugen af akkusativ og dativ i visse konstruktioner. Bøjning af personnavne lader også til at være på retræte. Generelt sker der ændringer i brugen af det traditionelle bøjningssystem, også i forbindelse med centrale og frekvente ord og syntagmer. Der gives eksempler på engelsk påvirkning i udtale og retskrivning. Mest bliver der dog gjort ud af at gennemgå færøsk nyordspolitik, og der gives et udsnit af nyord gennem tiderne og nu om dage.

2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97009 2017-09-12T15:20:40+02:00 - Redaktionen sin@dsn.dk 2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/sin/article/view/97010 2017-09-12T15:20:40+02:00 - Redaktionen sin@dsn.dk 2017-09-12T15:20:40+02:00 ##submission.copyrightStatement##