Sprog i Norden

Nordterms landrapporter 2021-2023

2024-08-15

Forord

Kirsten Lindø Dolberg-Møller — 2024-08-15

Momentum, (miss)lyckade erfarenheter och mervärde – terminologiska insatser i samhället förr, nu och sedan

Nina Pilke — 2024-08-15

Ur språkpolitiska och språkideologiska perspektiv är termer en viktig nationell resurs, eftersom de bidrar till att ett visst språk kan användas i olika sammanhang (jfr t.ex. Josephson 2018, s. 242–254). Termer spelar också en central roll i internationellt samarbete över såväl politiska gränser som ämnesgränser (se t.ex. Strandvik, Nissilä & Pilke 2016; Mariani 2021). I denna artikel diskuterar jag för det första hur samarbete och nätverk kan bidra till momentum för samhällsviktig fackspråklig kommunikation. Med momentum avses i detta sammanhang en kvalitet eller initiativkraft som sätter igång utveckling genom (vändning till) en positiv trend (jfr SAOL, 2015; SO, 2021). Artikelns fokus ligger på samarbeten och nätverk i nordisk kontext, och jag lyfter fram utvalda aspekter från två pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. För det andra presenterar jag några preliminära tankar om (miss)lyckade erfarenheter inom konferenstemat ”Terminologi i samhällets tjänst”. För att göra detta använder jag mig av begrepp av flerdimensionell karaktär i syfte att gestalta framtidsvisioner av fungerande samhällskommunikation. Artikeln avslutas med några reflektioner kring mervärde i nätverkskontext. Med andra ord avhandlar jag de tre teman som anges i artikelns huvudrubrik – momentum, (miss)lyckade erfarenheter och mervärde – med beaktande av terminologiska insatser i samhället i dåtid, nutid och framtid.

Flerspråkig samhällsterminologi betraktad ur ett tolknings- och översättningsperspektiv

Helena Bani-Shoraka — 2024-08-15

Under 2021 fick Språkrådet i uppdrag av regeringen att utreda utvecklingen av en gemensam flerspråkig basterminologi som grund för tolkning och översättning för att förbättra kommunikationen mellan myndigheter och enskilda. Regeringsuppdraget utgick från den statliga utredningen ”Att förstå och bli förstådd” (SOU 2018:83) där bristerna på samordning och ansvar inom området flerspråkig samhällsterminologi i Sverige framhölls som en utmaning. Samverkansmodellen för en myndighetsgemensam flerspråkig samhällsterminologi som presenterades 2022 är resultatet av Språkrådets utredning. Modellen involverar en rad centrala aktörer i tolkningens och översättningens ekosystem. Den här artikeln betraktar samverkansmodellen och dess potential från ett utbildnings- och professionsperspektiv, med fokus på tolkning och översättning i offentlig sektor.

Nye termer i almensproget

Ágústa Þorbergsdóttir — 2024-08-15

I denne artikel analyseres, hvordan termer inden for begrebsområderne migration og information spredes og udvikler sig i samfundsdebatten på Island. I undersøgelsen anvendes bl.a. korpusanalyse for at se, hvordan termer bliver en del af sproget. Vores undersøgelse viser, at nogle af termerne er mere udbredte end andre, og at faktorer som lovgivning, kompleksitet og anvendelighed påvirker, hvor hurtigt termer bliver en del af sproget. Derudover kan termer også have negative konnotationer, hvilket påvirker deres brug. Vores konklusion er, at terminologi spiller en vigtig rolle i samfundsdebatten, og det er nødvendigt at have klare termer.

Terminologin i statsrådets texter

Niina Elomaa — 2024-08-15

Översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli i Finland ansvarar för statsrådets terminologiska arbete, som syftar till att förtydliga kommunikationen och förenhetliga de termer på olika språk som används i statsförvaltningens texter. Kansliets språkexperter utarbetar ordlistor och anvisningar och ger rådgivning om termer inom statsförvaltningen. Temat ”Terminologi i samhällets tjänst” på konferensen Nordterm 2023 uttrycker kärnan i terminologiarbetet vid statsrådets kansli. I den här artikeln presenteras terminologernas arbete vid kansliet. Här ges även exempel på ordlistor som getts ut.

Perspektiv från arbete med termlistor på svenskt teckenspråk

Sebastian Embacher — 2024-08-15

I den här artikeln redogör jag för mitt arbete med termlistor på svenskt teckenspråk: Hur skiljer sig teckenordlistor från andra ordlistor och vilka utmaningar finns i arbetet? Syftet med artikeln är att sprida kunskap om och förståelse för vad ordboksarbete med ett tecknat språk innebär.

Terminologicentralens meddelelser: tekstilindustrielle termer fra midten af det 20. århundrede

Morten Grymer-Hansen — 2024-08-15

Artiklen giver et kort overblik over Terminologicentralens virke i Danmark i 1940-1960 med fokus på tekstilteknisk terminologi i 1950’erne, den historiske kontekst, og hvordan terminologierne kan gøres tilgængelige gennem digitale værktøjer. Desuden relateres Terminologicentralens terminologier til andre nordiske forsøg på tekstiltekniske terminologier i 1950’erne.

Terminologiarbete på Kronofogden

Emma Görl — 2024-08-15

Som myndighet har Kronofogden ett särskilt ansvar för svensk terminologi inom sitt fackområde, skulder och indrivning. I den här artikeln presenteras Kronofogdens arbete med att samla, definiera och översätta myndighetens termer för externa och interna målgrupper. Resultatet, en ordlista på myndighetens webbplats, har bidragit till arbetet med exempelvis klarspråk, kommunikation, översättningar och verksamhetsarkitektur.

Om Hållbarhetstermgruppen: Erfarenheter från att ta fram och sprida rådgivning om terminologin kring hållbar utveckling

Linnea Hanell — 2024-08-15

Den här artikeln presenterar Hållbarhetstermlistan, som samordnas av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen sedan starten sommaren 2021. Texten beskriver den grupp som ligger bakom listan, vilka frågor den tar sig an, hur listans termposter ser ut, samt hur gruppens arbete går till rent praktiskt. Avsikten med att göra den här beskrivningen i Nordterm-publikationen är att dela erfarenheter av termgruppsarbetet, exempelvis för en läsare som är intresserad av att starta en liknande termgrupp i ett annat land eller för ett annat ämnesområde. Artikeln avslutas med några sammanfattande lärdomar från termgruppens första fem terminer.

Samhällstermer i centrum – en modell för myndighetssamarbete om samhällsterminologi på flera språk

Alma Hjertén Soltancharkari — 2024-08-15

Den här artikeln handlar om våra erfarenheter av pilotprojektet Flersamterm (flerspråkig samhällsterminologi), där myndigheter samarbetade om samhällstermer. Vi presenterar Flersamterm, redogör närmare för Myndighetstermgruppen som ingick i projektet och redovisar till sist våra slutsatser av pilotprojektet samt planerna framåt.

Ska det heta servicestig, servicekedja eller serviceväg? Så arbetar ett expertteam kring termer på svenska i Finland

Linn Karlsson — 2024-08-15

I vårt anförande på Nordterm 2023 presenterade vi den svenska termgruppens arbete inom det nationella expertnätverket Toimia i Finland, ett nätverk som samordnas av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Syftet med nätverket är att förenhetliga och utveckla mätningen och bedömningen av funktionsförmåga i Finland. Termgruppen som finns i anslutning till nätverket arbetar för att terminologin kring funktionshinder och hälsa och välfärd ska vara enhetlig, begriplig och modern i lag- och förvaltningsspråk.

Vetenskapstermbanken i Finland i samhällets tjänst

Harri Kettunen — 2024-08-15

Den här artikeln fokuserar på de samhälleliga motiveringarna och målen för Vetenskapstermbanken i Finland. Vi diskuterar kort det nuvarande läget med databasen och dess användargrupper. Efter det granskar vi vilka möjligheter det finns att använda termbanken, i synnerhet med tanke på dess samhälleliga genomslag. Termbanken har som syfte att samla alla discipliner inom akademien i en och samma online-tjänst. Vetenskapstermbanken skapar också möjligheter för internationellt samarbete.

Klarspråk och lättläst – hur klart är det egentligen?

Marja Kivilehto — 2024-08-15

Syftet med denna artikel är att belysa hur klarspråk och lättläst diskuteras i två populärvetenskapliga tidskrifter: den sverigesvenska tidskriften Språktidningen och den finlandssvenska tidskriften Språkbruk. Avsikten är att se om man definierar begreppen på samma sätt i tidskrifterna som man gör i myndigheternas föreskrifter och termbanker.

Termer för grundämnena H, N och O: resultat av nordiskt terminologisamarbete från 1950-tal till 2020-tal

Hans Landqvist — 2024-08-15

Den som vill bedriva ett framgångsrikt terminologiarbete måste ha samarbetspartners. År 1981 formulerade Christer Laurén detta faktum som att ”[b]åde ingenjören och språkmannen behövs i fackspråklig språkvård”, medan Henrik Nilsson fyrtio år senare konstaterade att ”[t]erminologer behöver experter för att kunna genomföra ett terminologiarbete av god kvalitet” (Laurén 1981, s. 9; Nilsson 2021, s. 77). Samarbetet kan ske inom ett land eller mellan personer och institutioner i flera länder (Bucher 2016a; Bucher 2017; Nilsson 2021). Den här artikeln handlar om terminologi(sam)arbete i Norden.

Helseterminologi i eit språkpolitisk perspektiv

Ann Helen Langaker — 2024-08-15

Helsesektoren spelar ei særs viktig rolle i språkpolitikken i Noreg og er dermed eit prioritert arbeidsfelt for Språkrådet. I januar 2022 tok den nye språklova (språklova 2022) til å gjelda, og saman med lova kom det ei eiga stortingsmelding (Prop. 108 L (2019–2020)) som stakar ut kursen for den norske språkpolitikken i åra som kjem. Lova skal sikra norsk som samfunnsberande språk og lovfestar det sektorovergripande prinsippet som lenge har lege til grunn i språkpolitikken: Heile den offentlege sektoren har ansvar for språk.
Eit av føremåla med språklova er at språkpolitikken skal verka i alle delar av samfunnet. Kvart departement skal ta språkpolitiske omsyn når dei utformar politikken på sitt eige felt, og ha planar og rutinar for korleis dei følgjer opp sentrale føresegner i språklova. Departement som er særleg viktige for offentleg tenesteyting til innbyggjarane, har nøkkelroller i språkpolitikken, og helsesektoren er i stortingsmeldinga peika på som ein særleg viktig sektor for at norsk skal vera eit fullverdig og samfunnsberande språk.
Norsk skal kunne nyttast på alle samfunnsområde og i alle delar av samfunnslivet i Noreg. Då treng ein norsk terminologi innanfor alle fagfelt. Lova inneheld ikkje ein eigen paragraf om terminologi og fagspråk, men føremålsparagrafen seier at offentlege organ skal ta ansvar for å bruka, utvikla og styrkja bokmål og nynorsk. Kva dette ansvaret inneber, er nærmare presisert i merknadane til paragrafen, som uttrykkjeleg stadfestar at ansvaret for å utvikla bokmål og nynorsk inneber at offentlege organ skal sikra at terminologi blir utvikla på norsk. Med «norsk» er meint både bokmål og nynorsk, og lova slår fast at det offentlege har eit særleg ansvar for å fremja nynorsk. Nynorsk er det minst brukte språket og har derfor fått eit særleg vern.

Att skapa ordlistor på finska och på meänkieli – två nationella minoritetsspråk med olika förutsättningar

Tarja Larsson — 2024-08-15

Finska och meänkieli är två av Sveriges fem nationella minoritetsspråk sedan år 2000. Situationen för dessa två minoritetsspråk skiljer sig åt. Finskan som talas som majoritetsspråk i Finland är ett standardiserat språk med etablerat språkvårds- och terminologiarbete både i Finland och i Sverige, medan standardiseringen av meänkieli pågår. Förutsättningarna att ta fram nya förvaltningstermer på finska respektive på meänkieli i Sverige är därmed olika. Medan det på finska ofta går att få hjälp av finskan i Finland vid skapandet av nya sverigefinska termer, behöver man på meänkieli i allmänhet skapa termerna från grunden, samt ta hänsyn till olika språkliga överväganden och stavningsvarianter. När det blev aktuellt att uppdatera Isofs (Institutet för språk och folkminnens) drygt tio år gamla svensk-finska förvaltningsordlista uppkom dock tanken att även inkludera meänkieli, eftersom det sedan tidigare funnits en efterfrågan på enhetlig förvaltningsterminologi i meänkieli bland meänkielitalare.

Räckviddsångest i stället för soppatorsk när BEV ersätter ICE – utmaningar för terminologen när Scania drives the shift

Kerstin Lindmark — 2024-08-15

Hur påverkas terminologen när ett företag ställer om sin teknik för att tillgodose samhällets krav på utveckling mot klimatneutralitet? Ny terminologi behövs för nya företeelser, inom fordonstekniken till exempel inom områdena ”laddning” och ”automatiserade fordon”. Samtidigt behöver gammal terminologi ses över, dels när gamla pusselbitar byts ut mot nya som fyller samma funktioner men arbetar på ett nytt sätt, dels när gamla företeelser behöver kontrasteras mot nya. Exempelvis kan förbränningsmotorn inte längre antas vara standard och vara vad som åsyftas med motor på svenska. I denna artikel belyser vi några av de utmaningar som möter terminologen på ett företag som vill vara ledande i omställningen till ett hållbart samhälle.

Terminologiudvikling i Grønland

Tuperna Møller — 2024-08-15

Den terminologiske metode, der følges af Oqaasiliortut (Grønlands Sprognævn), er anderledes end i de andre nordiske lande. Terminologibehovet er stort. Der mangler grønlandske fagudtryk på mange områder, og ressourcerne er begrænsede. Af den grund er metoden tilpasset til den grønlandske sprogsituation.

Terminologiarbete inom ramen för regeringsuppdrag på E-hälsomyndigheten

Helena Nilsson — 2024-08-15

E-hälsomyndigheten är en expertmyndighet i frågor som rör e-hälsa och har en central roll i den framväxande nationella digitala infrastrukturen för hälsa, vård och omsorg i Sverige. Inom vård- och omsorgssektorn är arbetet med definitioner av begrepp decentraliserat. På grund av digitaliseringen i vård- och omsorgssektorn behöver definitioner av termer ske i överenskommelse mellan olika aktörer och sektorer så att det blir möjligt att utbyta information över organisationsgränser med bibehållen mening och sammanhang.
E-hälsomyndigheten har i två olika regeringsuppdrag – Grunddatadomän Hälsa, vård och omsorg och Nationella gemensamma specifikationer – arbetat systematiskt med att definiera termer i samarbete med terminologisk expertis.
Faktorer som gjorde definitionsarbetet framgångsrikt är att det finns enighet om vilka termer som behövde definieras och att arbetsgrupperna hade såväl terminologisk kompetens som expertis inom sjukvård och omsorg. Arbetet genomfördes iterativt, vilket gjorde att åsikter från organisationer i berörda sektorer kunde införlivas i materialet. Resultatet är publicerat och definitionerna används i olika kanaler såsom officiella webbsidor och rapporter.

Favorit i repris? Eller: Vad har hänt med ”terminologi” på tjugo år?

Henrik Nilsson — 2024-08-15

På en konferens 2004 föreläste vi om termer som då var på modet för att beskriva terminologiarbete. Efter nästan tjugo år blickar vi nu tillbaka och jämför dåtid med nutid. Vilka termer är på modet i dag? Hur påverkas terminologens yrkesroll av trender som ”bråttomsamhället”, digitalisering och AI, kränkthet och politiskt korrekt språk? Vi blandar fakta och referenser med tyckande och tänkande, och vår bevisföring är anekdotisk och delvis motsägelsefull. Vi vill därför understryka att våra enda vetenskapliga anspråk är att vi hoppas att några av iakttagelserna och funderingarna ska kunna ge idéer till ny forskning.

Inkörd som uthyrd? Terminologi konsultens roll och utmaningar

Henrik Nilsson — 2024-08-15

Att ”terminolog” inte är en välkänd yrkestitel är ingen nyhet. Det är kanske därför inte heller förvånande att ”terminolog(i)konsult” är ännu mindre känt. Titeln börjar dock bli vanligare i Sverige, vilket till viss del hänger samman med förändringen i det svenska terminologilandskapet där en tydligare uppdelning mellan ansvaret för offentligt och privat terminologiarbete införts. Och med att flera andra yrkesgrupper utför snarlika eller närliggande arbetsuppgifter. Samtidigt pågår också forskning om terminologens roll och funktion vid möten, vilket ytterligare ökar intresset för det ”okända” yrket.
Utifrån dessa premisser reflekterar vi kring utmaningarna med att genomföra terminologiarbete som konsult (ofta även på distans; se Nilsson, 2022). Finns det förutom sedvanliga för- och nackdelar med konsultverksamhet särskilda utmaningar med terminologikonsultarbetet? Hur påverkar konsultrollen terminologens uppgifter, kompetens och rykte?

Terminologen som en aktör i ett nätverk av samarbetspartner

Katri Seppälä — 2024-08-15

I denna artikel ska vi presentera våra erfarenheter om en terminologs samarbete med andra samarbetspartner än fackexperter, vilka är terminologens normala samarbetspartner. Förväntningar på och behov av samarbetet har förändrats. Terminologiarbetet görs nämligen nuförtiden ofta som en del av större utvecklingsprojekt där det medverkar flera experter och där ordlistan och andra resultat av terminologiarbetet ska utnyttjas av de andra parterna under och efter terminologiprojektet. Vad är terminologens roll i detta samarbete, vilka nyttor och utmaningar förekommer och hur kan dessa utmaningar lösas och terminologens kompetens utvecklas?

Journalanteckningen och dess delar – en terminologisk undersökning

Anna Smålander — 2024-08-15

I Sverige förekommer flera olika journalsystem inom sjukvården, vilket innebär att journalanteckningar ser olika ut beroende på vilket journalsystem som används. Strukturen hos journalanteckningarna skiljer sig till viss del åt. I denna artikel undersöks hur strukturen ser ut i olika journalsystem och hur journalanteckningarnas delar benämns. Sammantaget råder det på ett övergripande plan ingen enighet i hur journalanteckningar struktureras och benämns, och vissa delar av journalanteckningen saknar benämningar.

Var bor terminologen? Terminologins plats i en stor organisation

Carl Strömbäck — 2024-08-15

I denna artikel kommer jag att resonera om hur förutsättningarna för terminologiarbete i en stor organisation påverkas av var i organisationen terminologen är placerad. Jag talar utifrån mina erfarenheter från Socialstyrelsen, där jag arbetar sedan 2014, och Arbetsförmedlingen, där jag arbetade i tolv månader under 2022–2023. Jag kommer framför allt att diskutera skillnaden i förutsättningar mellan kommunikationsavdelningen och övriga organisationen i stort.

Teckenspråkstolkars tvåspråkiga terminologiarbete

Malin Tesfazion — 2024-08-15

I den här artikeln beskrivs den utmaning teckenspråkstolkar kan uppleva när det gäller användning av facktermer i det dagliga arbetet då förväntningarna på teckenspråkstolkar har förändrats och ökat över tid. Den beskriver också hur tolkar samarbetar med tolkkollegor och samtalsdeltagare i tolkade situationer för att hantera facktermer inom olika områden. Inledningsvis ges en beskrivning av teckenspråkstolkning och en kort redogörelse av tolkutbildningen. Därefter redogörs för den komplexa arbetsmarknad som gäller för blivande teckenspråkstolkar.

Skade på hode og CT av caput: Om konsistens og inkonsistens i terminologien SNOMED CT

Marlen Toch-Marquardt — 2024-08-15

I denne artikkelen analyserer vi ulike sider av språklig konsistens med utgangspunkt i erfaringene fra oversettelsen av terminologien SNOMED CT til norsk. Vi introduserer kategorier som ‘horisontal konsistens’ og ‘vertikal konsistens’ for å kunne diskutere språklig konsistens på tvers av SNOMED CT-hierarkiet. I tillegg peker vi på kategorier som blant annet ‘opposisjonell konsistens’, ‘komplementær konsistens’, ‘lokalisert konsistens’ og ‘morfosyntaktisk konsistens’ som viktige analytiske verktøy for å sikre høy kvalitet i oversettelsen av terminologien.

Perspektiver for terminologiundervisning med afsæt i almenkendte fagbegreber

Lise Lotte Weilgaard Christensen — 2024-08-15

I denne artikel præsenterer jeg mine erfaringer med et undervisningsforløb i terminologi, som i særlig grad har understøttet de studerendes læring og forståelse af både praktisk terminologiarbejde og terminologisk metode og teori. De gode resultater tilskriver jeg især tre forhold, nemlig tilrettelæggelsen af de stillede afleveringsopgaver, valg af emner inden for almenkendte fagbegreber og anvendelse af brugerinddragende metoder som kortsortering og begrebskort. Forløbene er gennemført på BA-uddannelsen i biblioteksvidenskab på Syddansk Universitet. De viste eksempler i artiklen stammer fra studenterbesvarelser fra 2022, hvor de studerende arbejdede med emnet ’lamper’.

Terminology to the rescue! Hvilke føringer den norske språkloven og språkpolitikken legger for terminologiarbeid

Marianne Aasgaard — 2024-08-15

Den norske språkloven trådte i kraft i 2022. Loven gir offentlige organer ansvar for å bruke, utvikle og styrke norsk, både bokmål og nynorsk. Loven inneholder ingen egen paragraf om terminologi, men i forarbeidene til loven står det eksplisitt at ansvaret for å utvikle norsk også omfatter ansvaret for å utvikle terminologi på norsk. Språkrådet har ansvar for å følge opp arbeidet med loven og språkpolitikken, og i denne artikkelen ser vi nærmere på hvordan Språkrådet arbeider med feltet, og hva som er hovedutfordringene.

Ny nordisk sproglitteratur udgivet 2023

Marianne Rathje — 2024-08-15

Adresser til sprognævnene i Norden 2024

Redaktionen — 2024-08-15

Kolofon

Redaktionen — 2024-08-15

Indholdsfortegnelse

Redaktionen — 2024-08-15