Behovet av en ny nordisk språkkonvention

Abstract

Den nordiska språkkonventionen trädde i kraft 1982. Dess syfte är att medborgarna i de nordiska länderna vid behov ska kunna använda sitt eget språk när de har kontakt med en myndighet i ett annat nordiskt land. Idén var i tiden främst att hjälpa dem som flyttar till eller tillfälligt arbetar i ett annat nordiskt land. Konventionen syftar alltså inte till att uppmuntra människor att lära sig grannländernas språk utan till att hjälpa dem när de har språksvårigheter. Konventionen skiljer sig från andra internationella konventioner om språkliga rättigheter genom att den ger rätt att använda sitt eget nordiska språk. Rättigheterna enligt andra konventioner gäller vanligen endast rätt att använda ett språk som man förstår. Författaren menar att den nordiska språkkonventionen är föråldrad på flera punkter och att den borde uppdateras.