Fanget mellem solidaritet og litterær lidenhed

Belarusisk litterært liv i de tysktalende lande i dag

Forfattere

  • Kristina Naumann

DOI:

https://doi.org/10.7146/pas.v41i95.171712

Nøgleord:

Contemporary Belarusian literary field, German-speaking world, Entanglement, Field Theory, Literary ‘smallness’

Resumé

The paper analyses the entanglement of contemporary Belarusian literary life with the German-speaking world through the lens of field theory and concepts of literary ‘smallness’. Examining positions adopted by both sides in the process of mediation, it argues that the entanglement – through prizes, translations, etc. – both provides support to the independent sector of the Belarusian literary field and reproduces a politicized image of Belarusian literary life.

Referencer

Ananka, Yaraslava og Heinrich Kirschbaum (2013): “Briefe vom Galgen: Gewaltnarrative in der weißrussischen Gegenwartsliteratur”, i Laura Burlon, Nina Frieß, Irina Gradinari, Katarzyna Różańska, Peter Salden (red.): Verbrechen. Fiktion. Vermarktung: Gewalt in den zeitgenössischen slavischen Literaturen, Potsdam: Universitätsverlag Potsdam, s. 87-101.

Ananka, Yaraslava og Heinrich Kirschbaum (2020a): “Der Fluch des Viktimismus: Die belarussische Gegenwartsdichtung im Teufelskreis der Martyrologie”, i Eva Binder, Christof Diem, Miriam Finkelstein, Sieglinde Klettenhammer, Birgit Mertz-Baumgartner, Marijana Milošević, Julia Pröll (red.): Opfernarrative in transnationalen Kontexten, Berlin: De Gruyter, s. 203-33.

Ananka, Yaraslava og Heinrich Kirschbaum (2020b): “Dissens und Diglossie: Der implizite (Nicht)Leser und das (bela)russische Subjekt in Dmitrij Strocevs ‘Flickenode’”, i Matthias Fechner, Henrieke Stahl (red.): Subjekt und Liminalität in der Gegenwartsliteratur, Berlin: Peter Lang, s. 343-68.

Bacharevič, Alhierd (2010): Die Elster auf dem Galgen, Leipzig: Leipziger Literaturverlag.

Bacharevič, Alhierd (2021): Sie haben schon verloren. Repression und Revolte in Belarus, Berlin: edition.fotoTAPETA.

Bacharevič, Alhierd (2024): Europas Hunde, Berlin: Voland & Quist.

Bacharevič, Alhierd (2025): Golem aus Papier, Berlin: edition.fotoTAPETA.

Bichler, Josef (2012): “‘Über die Stunde null hinauskommen’: Der Schriftsteller Martin Pollack, Kurator des Buchmesse-Schwerpunkts ‘tranzyt’, über Belarus, barbusigen Protest und die Brücken nach Europa”, i Der Standard, 9. marts 2012.

Bjazlepkina, Aksana (2012): Sto slou pra sutjasnuju belaruskuju litaraturu, Minsk: Limaryus.

Bohn, Thomas M. og Victor Shadurski (red.) (2011): Ein weißer Fleck in Europa…: Die Imagination der Belarus als Kontaktzone zwischen Ost und West, Bielefeld: transcript Verlag.

Bolzli, Marina (2017): “Wer hat Angst vor diesem Mann?”, i BZ Berner Zeitung, 23. februar 2017.

Borisevitj, Vadim (2017): “Alherd Bakharevitj: ‘Ja khatseu by, kab belaruskaja pravintsyja mensj zalezjyla ad Mensku’”, i Binokl, 11. april 2017, https://web.archive.org/web/20180606072618/http://binkl.by/read/people/algerd-baharevich-i-yuliya-tsimafeeva-dlya-tago-kab-byts-mastakom-ty-musish-byts-adzin/, tilgået 23. august 2026.

Börsenblatt (2012): “Die Sonntagsfrage: Wie wichtig ist die Leipziger Buchmesse für Literatur aus Osteuropa?”, i Börsenblatt. Das Fachmagazin der Buchbranche, 18. marts 2012.

Bortnowska, Katarzyna (2009): Białoruski postmodernizm: Liryka “pokolenia Bum-Bam-Litu”, Warszawa: Wydawnictwa Uniwersytetu Warszawskiego.

Bourdieu, Pierre (1996): The Rules of Art: Genesis and Structure of the Literary Field, Stanford: Stanford University Press.

Bourdieu, Pierre (1999): “The Social Conditions of the International Circulation of Ideas”, i Richard Shusterman (red.): Bourdieu. A Critical Reader, Oxford: Blackwell Publishers, s. 220-28.

Casanova, Pascale (2004): The World Republic of Letters, Cambridge: Harvard University Press.

Cimafiejeva, Julia (2021): Minsk: Tagebuch, Berlin: edition.fotoTAPETA.

Cimafiejeva, Julia (2022): Der Angststein: Gedichte, Berlin: edition.fotoTAPETA.

Cimafiejeva, Julia (2025a): Blutkreislauf: Gedichte und Texte, Berlin: edition.fotoTAPETA.

Cimafiejeva, Julia (2025b): Ich zerschneide die Geschichte: Lyrik und Collagen, Berlin: edition frölich.

Cronau, Sabine (2022): “‘Wir hätten es wissen können’”, i Börsenblatt. Das Fachmagazin der Buchbranche, 17. marts 2022.

Frieß, Nina (2025): “Between Worlds: Belarusian Poetry in Exile”, i ZOiS Spotlight 21, 19. november 2025.

Ghilarducci, Manuel (2022): “Diglossia as a Strategy: Viktar Martsinovich’s Literary Work and Posture”, i Russian Literature 127, s. 43-69.

Golimowska, Karolina, Alexander Gumz og Thomas Wohlfahrt (2022): VERSschmuggel. Poesie aus Belarus und Deutschland. Kantrabanda Paezii. belaruskaja i njametskaja liryka, Heidelberg: Das Wunderhorn.

Gorbanevskij, Jaroslav (2012): “Andrej Khadanovitj – istorija o ljubvi k belorusskomu jazyku”, i rfi.fr, 17. april 2012.

Greinus, Leif (2014): “Autoreninterview Viktor Martinowitsch”, i Voland & Quist, 5. december 2014, https://www.voland-quist.de/autoreninterview-viktor-martinowitsch/, tilgået 23. august 2026.

Hapeyeva, Volha (2020): Mutantengarten, Ottensheim: Edition Thanhäuser.

Hapeyeva, Volha (2021): Camel travel, Graz: Literaturverlag Droschl.

Hapeyeva, Volha (2022): Die Verteidigung der Poesie in Zeiten dauernden Exils, Berlin: Verbrecher Verlag.

Hapeyeva, Volha (2023): Trapezherz, Graz: Literaturverlag Droschl.

Hapeyeva, Volha (2024): Samota: Die Einsamkeit wohnte im Zimmer gegenüber, Graz: Literaturverlag Droschl.

“Info” (2011), i literabel, https://web.archive.org/web/20110603234941/http://literabel.de/info, tilgået 28. april 2026.

IPA-redaktør (2014): “Prix Voltaire – 2014. Ihar Lohvinau (Belarus)”, i International Publishers Association, 16. april 2014, https://internationalpublishers.org/prix-voltaire-2014/.

Jurt, Joseph (2013): “Literaturzirkulation und Feldtheorie”, i Christiane Sollte-Gresser, Hans-Jürgen Lüsebrink, Manfred Schmeling (red.): Zwischen Transfer und Vergleich: Theorien und Methoden der Literatur- und Kulturbeziehungen aus deutsch-französischer Perspektive, Stuttgart: Franz Steiner Verlag, s. 239-259.

Kaube, Jürgen (2016): “Was ist große Literatur?”, i FAZ.NET, 12. oktober 2016.

Klinaŭ, Artur (2006): Minsk: Sonnenstadt der Träume, Frankfurt am Main: Suhrkamp.

Klinaŭ, Artur (2021): Acht Tage Revolution: Ein dokumentarisches Journal aus Minsk, Berlin: Suhrkamp.

Knjazev, Stanislav og Sergej Resjetnikov (red.) (2004): Osnovy ideologii belorusskogo gosudarstva: Utjebnik dlja vuzov, Minsk: Akademija upravlenija pri Prezidente Respubliki Belarus.

Kohler, Gun-Britt (2018): “Auswege aus der ‘Kleinheit’? Positionierungsstrategien belarussischer Autoren vom 19. bis ins 21. Jahrhundert”, i Anna Kretschmer, Gerhard Neweklowsky, Stefan Michael Newerkla, Fedor B. Poljakov (red.): Mehrheiten – Minderheiten: Sprachliche und kulturelle Identitäten der Slavia im Wandel der Zeit, Berlin: Peter Lang, s. 123-44.

Koler, Gun-Britt og Pavel Naumenko (2013): “Aspekty i strategii institutsionalnoj i estetitjeskoj avtonomizatsii v ‘malykh’ literaturakh (na materiale belorusskoj literatury pervoj treti XX st.)”, i Gun-Britt Koler, Pavel Naumenko (red.): Belorusskaja literatura kak model razvitija ‘malykh’ (slavjanskikh) literatur: Materialy k tematitjeskomu bloku na XV Mezjdunarodnom sjezde slavistov (Minsk 20.-27.08.2013), Minsk: Biznesofset, s. 7-90.

Kovalev, Sergej (2013): “Polilingvizm kak osobennost ‘malykh’ literatur (na primere razvitija belorusskoj literatury v XVI veke)”, i Gun-Britt Koler, Pavel Naumenko (red.): Belorusskaja literatura kak model razvitija ‘malykh’ (slavjanskikh) literatur. Materialy k tematitjeskomu bloku na XV Mezjdunarodnom sjezde slavistov (Minsk 20.-27.08.2013), Minsk: Biznesofset, s. 91-114.

Kromm, Kristina (2021): “Umkämpft: Das zeitgenössische belarusische Literaturfeld aus institutioneller Perspektive”, i Berliner Debatte Initial 32.2, s. 87-100.

Lewis, Simon (2021): “‘Tear Down These Prison Walls!’ Verses of Defiance in the Belarusian Revolution”, i Slavic Review 80.1, s. 15-26.

Martinowitsch, Viktor (2014): Paranoia, Dresden: Voland & Quist.

Martinowitsch, Viktor (2016): Mova, Dresden: Voland & Quist.

Melnik, Olja og Gennadij Kessner (2005): “Belarus: Schriftsteller als Gefangene des politischen Systems”, i Deutsche Welle, 24. november 2005.

Mort, Valzhyna (2024): “In Lieu of an Audience-friendly Poem About Violence: A Personal Reflection for the Stockholm Conference on Belarus”, i SCEEUS Guest Commentary 13, 2024, https://sceeus.se/en/publications/in-lieu-of-an-audience-friendly-poem-about-violence-a-personal-reflection-for-the-stockholm-conference-on-belarus/.

Mustroph, Tom (2022): “In der Tradition von Partisanen”, i taz, 19. april 2022.

PEN-Belarus (2025): “Belarus: perasled za tvortjasts”, i PEN Belarus, 1. december 2025, https://penbelarus.org/2025/12/01/belarus-persecution-for-artistic-expression.html, tilgået 28. april 2026.

PEN-Belarus (u.å.): “Likvidavanyja arhanizatsyi kultury”, i PEN Belarus, https://penbelarus.org/liquidation.html, tilgået 28. april 2026.

Prezident (2011): “Prezident Belarusi Aleksandr Lukasjenko vstretilsja s tjlenami obsjtjestvennogo objedinenija ‘Sojuz pisatelej Belarusi’”, i Prezident Respubliki Belarus, 25. oktober 2011, https://president.gov.by/ru/events/prezident-belarusi-aleksandr-lukashenko-vstretilsja-s-chlenami-obschestvennogo-objedinenija-sojuz-pisatelej-5171.

Rakityanskaya, Anna (2025): “Belarusian Publishing in Europe: Post-2020 Trends and Implications for Library Collections”, i Slavic & East European Information Resources 26.1-2, s. 6-23.

Rosche, Julia (2024): “Im Portrait: Thomas Weiler”, i Tralalit. Magazin für übersetzte Literatur, 8. november 2024.

Rostek, Andreas, Thomas Weiler, Nina Weller og Tina Wünschmann (2020): Belarus! Das weibliche Gesicht der Revolution, Berlin: edition.fotoTAPETA.

Rusetskaja, Natallja (2012): “Pole litaratury i pole ulady: nekatoryja asblivastsi uzajemin (na prykladze tvortjastsi Alherda Bakharevitja i Natalki Babinaj)”, i Gun-Bryt Koler, Pavel Navumenka (red.): Pohljady na spetsyfitjnasts “malykh” litaratur: belaruskaja i ukrainskaja litaratura, Minsk: Parkus pljus, s. 311-32.

SCEEUS (2024): “My Future, an Empty Seat. An Evening of Words and Music about Belarus”, i SCEEUS. Stockholm Centre for Eastern European Studies, https://sceeus.se/en/belarusian-culture-evening-my-future-an-empty-seat/, tilgået 28. april 2026.

Schatte, Julia (2012): “Ein ‘tranzyt’ aus ‘Zwischeneuropa’: Literatur Polens, der Ukraine und Belarus auf der Leipziger Buchmesse – Brücke nach Europa mit Prosa und Lyrik”, i Eurasisches Magazin, 5. april 2012.

Schatte, Julia (2013): “‘Freiheit ist für jeden wichtig, sogar für die Pinguine’. Valentin Akudowitsch im Interview über Freiheit in Belarus”, i Eurasisches Magazin, 6. april 2013.

Sdanevitsch, Ina (2018): “Prominent ignoriert: Svetlana Aleksievič in Belarus”, i Osteuropa 68.1-2, s. 149-64.

Sielmann, Lara (2013): “Der Überlebenskampf einer Literaturszene”, i Zeit Online, 19. november 2013.

Sinkova, Ljudmila (2019): Belaruskaja “zvysjlitaratura”. Litaraturaznautjyja i litaraturna-krytytjnyja artykuly, Minsk: Knihazbor.

Svenska PEN (2021): “Årets Tucholskypristagare kommer till Sverige!”, i Svenska PEN, 8. november 2021, https://www.svenskapen.se/senaste-nytt/2021/11/8/rets-tucholskypristagare-kommer-till-sverige.

Tytjyna, Mikhas (red.) (2010): Tjalavetjaje vymjarenne u sutjasnaj belaruskaj litaratury, Minsk: Belaruskaja navuka.

“Über den Verlag”, i Voland & Quist, https://www.voland-quist.de/verlag/ueber-den-verlag/, tilgået 28. april 2026.

van Rees, Kees (1994): “How Conceptions of Literature are Instrumental in Image Building”, i Klaus Beekman (red.): Institution & Innovation, Amsterdam: Rodopi, s. 103-29.

van Rees, Kees (2012): “Field, Capital and Habitus: A Relational Approach to ‘Small’ Literatures”, i Gun-Britt Kohler, Pavel Navumenka, Ralf Grüttemeier (red.): Kleinheit als Spezifik: Beiträge zu einer feldtheoretischen Analyse der belarussischen Literatur im Kontext ‘kleiner’ slavischer Literaturen, Oldenburg: BIS-Verlag, s. 15-56.

Vishniou, Zmicier (2014): Das Brennesselhaus, Wiesbaden: Luxbooks.

Weiler, Thomas (2021): “Martinovič, Viktor: Paranojja”, i Heinz Ludwig Arnold (red.): Kindlers Literatur Lexikon (KLL), Stuttgart: J.B. Metzler.

Wunderwald, Jakob (2025): “‘Das sind sie, und das – wir’: Die Pronomina der belarussischen Protestlyrik 2020-2022”, i Wiener Slawistischer Almanach 94, s. 67-108.

Downloads

Publiceret

2026-10-26

Citation/Eksport

Naumann, K. (2026). Fanget mellem solidaritet og litterær lidenhed: Belarusisk litterært liv i de tysktalende lande i dag. Passage - Tidsskrift for Litteratur Og Kritik, 41(95), 87–102. https://doi.org/10.7146/pas.v41i95.171712