Värde med blandat lärande
DOI:
https://doi.org/10.7146/lom.v12i22.115973Nøgleord:
blandat lärande, flexibilitet, värde, värdepositionResumé
Blandat lärande tillskrivs flera fördelar såsom pedagogiska möjligheter, flexibilitet och ökad effektivitet. Det finns höga förväntningar på effekterna när högre utbildning inför olika varianter av blandat lärande. Det är väl känt att olika grupper ofta ser olika värden med digitalisering och problemet är att dessa värden är delvis okända vilket gör det svårt att utforma utbildning som möter dessa önskade värden. Syftet med den här studien är att ge ett kunskapsbidrag när det gäller en förståelse av skillnader och likheter i hur studenter, lärare och ledning beskriver värdet av blandat synkront lärande med särskilt fokus på flexibilitet. Artikeln baseras på semi-strukturerade intervjuer med tre grupper; studenter, lärare och ledning samt ett visions-och strategidokument. Analysen fokuserar på värden och värdepositioner. Analysen visar på att alla grupper beskriver samma värdeposition (serviceideal) som det viktigaste men lärarna utmärker sig eftersom de har svårare att beskriva värden med den variant av blandat lärande som finns. Det här är kopplat till att de upplever att arbetsinsatsen är högre än tidigare. Det empiriska materialet ger ett kunskapsbidrag eftersom det ger exempel på värden som inte tidigare presenterats. Slutligen presenteras tre utvecklingsområden som kan bidra till minskade konflikter och därmed bättre utformad utbildning.
Downloads
Referencer
Bannister, F., & Connolly, R. (2014). ICT, public values and transformative government: A framework and programme for research. Government Information Quarterly, 31(1), 119-128.
Bower, M., Dalgarno, B., Kennedy, G. E., Lee, M. J., & Kenney, J. (2015). Design and implementation factors in blended synchronous learning environments: Outcomes from a cross-case analysis. Computers & Education, 86, 1-17.
Butz, N. T., Stupnisky, R. H., Peterson, E. S., & Majerus, M. M. (2014). Motivation in synchronous hybrid graduate business programs: A self-determination approach to contrasting online and on-campus students. Journal of Online Learning & Teaching, 10(2), 211-227.
Cole, M. (2009). Using Wiki technology to support student engagement: Lessons from the trenches. Computers & education, 52(1), 141-146.
Cunningham, U. (2014). Teaching the disembodied: Othering and activity systems in a blended synchronous learning situation. International Review of Research in Open and Distance Learning, 15(6), 33-51.
Driscoll, M. (2002). Blended learning: Let’s get beyond the hype. E-learning, 1(4), 1-4.
Graham, C. R. (2006). Blended learning systems. The handbook of blended learning, 3-21.Hrastinski, S. (2019). What Do We Mean by Blended Learning?. TechTrends, 1-6.
Jørgensen, T. B., & Bozeman, B. (2007). Public values: An inventory. Administration & Society, 39(3), 354-381.
Hrastinski, S. (2019). What Do We Mean by Blended Learning?. TechTrends, 1-6.
Karasavvidis, I. (2010). Wiki uses in higher education: Exploring barriers to successful implementation. Interactive Learning Environments, 18(3), 219-231.
Keeney, R. L. (1996). Value-focused thinking. Harvard University Press.
Oliver, M., & Trigwell, K. (2005). Can ‘blended learning’be redeemed?. E-learning and Digital Media, 2(1), 17-26.
Orlikowski, W. J., & Gash, D. C. (1994). Technological frames: making sense of information technology in organizations. ACM Transactions on Information Systems (TOIS), 12(2), 174-207.
Rose, J., Persson, J. S., Heeager, L. T., & Irani, Z. (2015). Managing e‐Government: value positions and relationships. Information Systems Journal, 25(5), 531-571.
Sundberg, L. (2019, September). From Automatic Data Processing to Digitalization: What is Past is Prologue. In International Conference on Electronic Government (pp. 31-42). Springer, Cham.
Szeto, E. (2014). A comparison of Online/Face-to-face students’ and instructor's experiences: Examining blended synchronous learning effects. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 116, 4250-4254.
Tess, P. A. (2013). The role of social media in higher education classes (real and virtual)–A literature review. Computers in human behavior, 29(5), A60-A68.
Downloads
Publiceret
Citation/Eksport
Nummer
Sektion
Licens
Artikler publiceret i Tidsskriftet for Læring og Medier er licenseret under en Creative Commons Navngivelse-IkkeKommerciel-IngenBearbejdelse 4.0 Unported Licens.
Forfattere bevarer deres ophavsret og giver tidsskriftet ret til første publicering, samtidigt med at værket er omfattet af Creative Commons Attribution-licensen: Navngivelse – Ikke-kommerciel - Ingen Bearbejdede Værker (by-nc-nd). Læs om licensen på http://www.creativecommons.dk/om/.
---
På LOM.dk kan du endvidere finde artikler fra det nu nedlagte Tidsskrift for Universiteternes Efter- og Videreuddannelse (UNEV). Vær opmærksom på, at der gælder særlige regler for UNEV artikler:
Det er forfatterne og evt. andre ophavsret indehavere, der har ophavsretten til artikler udgivet i UNEV regi, og det er en betingelse for adgang til artiklerne, at brugere anerkender og overholder de juridiske retningslinjer forbundet hermed.
- Brugere må downloade og printe én kopi af en hvilken som helst UNEV artikel mhp. private studier eller forskning.
- Det er ikke tilladt at videredistribuere artikler eller anvende disse til indtægtsdækkede aktiviteter eller kommercielle formål.
- Det er tilladt at distribuere URL’en til UNEV artikler.