Barn för mitt hjärta eller för mitt land? - Den palestinska katastrofens dilemman

Resumé

"Kom", sager  Nidal. "Kom, ska  jag visa dig  något."  Jag  foljer  med  Nidal in i rummet  han  de lar  med sin  aldre  bror.  Nidal går  fram  till  byrån och drar  ut en  av lådorna.  Han tar  upp en svart rånarluva (da: elefanthue) och såger "Den hår brukar  jag ha då  jag kastar sten  mot sol­daterna."   "År det din?" frågar  jag skeptiskt. "Brukar du kasta sten?" "Ja, när soldaterna  kom­mer in  i  flyktinglågret  om natterna  brukar  jag och  mina kompisar kasta sten  på dem."  Luften står stilla av hettan i  det lilla rummet. Jag tanker  att  jag borde  beråtta  for Nidals mamma om hennes trettonårings  rånarluva men inser att  hon formodligen redan vet.