Avtryck i problemlösnings- undervisning – en fenomenografisk studie

Authors

Camilla Sjölander Nordin

Abstract

I denna artikel beskrivs hur nio lärare för åk 4–6 och 7–9 erfar sin problemlösnings-undervisning och kollegiala lärande två år efter att de deltagit i Matematiklyftet, som var en nationell fortbildningssatsning i Sverige under 2012–2016. Studien tar en fenomenografisk ansats, och visar en variation i hur lärare erfar sin problemlösnings-undervisning beroende på om de fortsatt att arbeta i en organiserad form av kollegialt lärande eller inte. Bilden studien ger är att det inte främst är lärarnas ämnesdidaktiska kunskaper, som påverkar hur de erfar problemlösningsundervisningen, utan att det istället är de organisatoriska faktorerna som spelar stor roll.

References

Andersson, P. (2000). Att studera och bli bedömd: empiriska och teoretiska perspektiv på gymnasie- och vuxenstuderandes sätt att erfara studier och bedömningar (Doktorsavhandling). Linköpings universitet.

Berg, C., Fuglestad, A., Goodchild, S. & Sriraman, B. (2012). Mediated action in teachers' discussions about mathematics tasks. ZDM, 44 (5), 677-689. https://doi.org/10.1007/s11858-012-0423-0

Blum, W. & Niss, M. (1991). Applied mathematical problem solving, modelling, applications, and links to other subjects - state, trends and issues in mathematics instruction. Educational Studies in Mathematics, 22, 37-68. https://doi.org/10.1007/BF00302716

Boesen, J., Helenius, O. & Johansson, B. (2015). National-scale professional development in Sweden: theory, policy, practice. ZDM, 47 (1), 129-141. https://doi.org/10.1007/s11858-014-0653-4

Brehmer, D. (2019). Support for mathematics teachers' change: examining catalysts for teacher learning and role of the teacher in professional development programmes (Doktorsavhandling). Mälardalens högskola.

Bryman, A. & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Carlsson, M. A., Fülüp, M. & Marton, F. (2001). Peeling the onion: student teacher's conceptions of literary understanding. Scandinavian Journal of Educational Research, 45 (1), 5-18. https://doi.org/10.1080/00313830020023366

Clarke, D. &, Hollingsworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education, 18 (8), 947-967. https://doi.org/10.1016/S0742-051X(02)00053-7

Dall'Alba, G., Walsh, E., Bowden, J., Martin, E., Marton, F. et al., (1989). Assessing understanding: a phenomenographic approach. Research in Science Education, 19 (1), 57-66. https://doi.org/10.1007/BF02356846

Ellström, P.-E. (2005). Arbetsplatslärandets janusansikte. Pedagogisk Forskning i Sverige, 10 (3/4), 182-194.

Emanuelsson, J. (2001). En fråga om frågor. Hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap (Doktorsavhandling). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hill, H. C. & Charalambous, C. Y. (2012). Teaching (un)connected mathematics: two teachers' enactment of the Pizza problem. Journal of Curriculum Studies, 44 (4), 467-487. https://doi.org/10.1080/00220272.2012.716972

Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen: ett försök att formulera en egen position. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14 (1), 45-58.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, M. (2015). Orchestrating mathematical whole-class discussion in the problem-solving classroom. Theorizing challenges and support for teachers (Doktorsavhandling). Mälardalens Högskola.

Lester, F. K. (2013). Thoughts about research on mathematical problem-solving instruction. Mathematics Enthusiast, 10 (1-2), 245-278. https://doi.org/10.54870/1551-3440.1267

Lindvall, J. (2017). Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: comparing and characterizing programs implemented at scale (Doktorsavhandling). Mälardalens högskola

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Palmér H. & Karlsson L. (2017). Primary school students' images of problem solving in mathematics. I C. Andrà, D. Brunetto, E. Levenson & P. Liljedahl (red), Teaching and learning in maths classrooms. Research in mathematics education (s 27-35). Cham: Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-319-49232-2_4

Ramböll (2016). Slututvärdering: utvärderingen av Matematiklyftet 2013- 2016. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3705

Regeringsbeslut U2011/4343/S. Uppdrag att svara för utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från http://www.regeringen.se/contentassets/7279f80868d44b9f85072eb952123006/uppdrag-att-svara-for-utbildning

Røvik, K. (2008). Managementsamhället - trender och idéer på 2000-talet. Malmö: Liber.

Shulman, L. S. (1986). Those who understand: knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15 (2) 4-14. https://doi.org/10.2307/1175860

Silver, E. (1997). Fostering creativity through instruction rich in mathematical problem solving and problem posing. ZDM, 29 (3), 75-80. https://doi.org/10.1007/s11858-997-0003-x

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2012). Matematiklyftet (Dnr 2011:643 ). Stockholm: Skolverket.

Stein, M. K., Engle, R. A., Smith, M. S. & Hughes, E. K. (2008). Orchestrating productive mathematical discussions: five practices for helping teachers move beyond show and tell. Mathematical Thinking and Learning, 10, 313-340. https://doi.org/10.1080/10986060802229675

Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan: för att skapa tillfällen till lärande (Doktorsavhandling). Umeå Universitet.

Thousand, J. S., Villa, R. A. & Nevin, A. I. (2006). The many faces of collaborative planning and teaching. Theory into Practice, 45 (3), 239-248. https://doi.org/10.1207/s15430421tip4503_6

Timperley, H., Wilson, A., Barrar, H. & Fung, I. (2007). Teacher professional learning and development: best evidence synthesis iteration. Wellington: Ministry of Education.

Timperley, H. (2008). Teacher professional learning and development. Brussels: International Academy of Education.

Verschaffel, L., Depaepe, F. & Van Dooren, W. (2014). Mathematical problem solving. I P. Andrews & T. Rowland. (red), Masterclass in mathematics education: international perspectives on teaching and learning (s 113-124). London: Bloomsbury. https://doi.org/10.5040/9781350284807.ch-010

Vescio, V., Ross, D. & Adams, A. (2008). A review of research on the impact of professional learning communities on teaching practice and student learning. Teaching and Teacher Education, 24 (1), 80-91. https://doi.org/10.1016/j.tate.2007.01.004

Österholm, M., Bergqvist, T., Liljekvist, Y. & Bommel, J. van (2016). Utvärdering av Matematiklyftets resultat: slutrapport. Umeå universitet.

Downloads

Published

2024-11-19

How to Cite

Sjölander Nordin, C. (2024). Avtryck i problemlösnings- undervisning – en fenomenografisk studie. NOMAD Nordic Studies in Mathematics Education, 25(1), 5–23. Retrieved from https://tidsskrift.dk/NOMAD/article/view/149042