Det hänger på decimalen! Om hur vi formar och bygger meningsmönster i vår omvärld
DOI:
https://doi.org/10.7146/nomad.v11i1.147981Abstract
Denna studie är ett exempel på hur vi bygger meningsmönster i vår omvärld. Vårt lärande och vår kunskap om omvärlden börjar i den värld som vi kan kalla vår livsvärld. Dissonansen mellan miljön i och utanför skolan visar sig tydligt inom skolmatematiken. Elevers tolkningar av vardagsuppgifter i matematik kan vara ett hinder för deras lärande. Fokus för studien är hur språket i den kommunikativa situationen eller aktiviteten kan förstås som en hjälp för elevers meningsbyggande. Kontextens och kommunikationens betydelse för matematikundervisningen visas med hjälp av en textuppgift, som behandlar decimaler. Genom delaktighet och interaktion i dialogen finns det möjlighet för elever att utveckla nya meningshorisonter i matematiken.
References
Bengtsson, J. (Red.) (1999). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur.
Bishop, A. (2002). Mathematical acculturation, cultural conflicts and transition In G. De Abreu, A.Bishop & N. Presmeg. (Eds), Transitions between contexts of mathematical practices (p. 193-212). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. https://doi.org/10.1007/0-306-47674-6_10
Cobb, P. & Bowers, J. (1999). Cognitive and situated learning: perspectives in theory and practice. Educational Researcher, 28 (2), 4-15. https://doi.org/10.2307/1177185
Dysthe, O. (2003). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 7-27). Lund: Studentlittaratur.
Eriksen, D. B. (1993). Personlige og sociale sider ved elevernes tilegnelse af faglgi vide nog kunnen i folkeskolens matematikundervisning. København: Danmarks Lärerhögskole, Afdeling for matematik.
Freudenthal, H. (1991). Revisiting mathematics education. China lectures. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Heidegger, M. (1993). Varat och tiden (Del 1-2). Göteborg: Daidalos.
Husserl, E. (1989). Fenomenologins idé. Göteborg: Daidalos.
Marton, F. & Tsui, A., (2003). Classroom discourse and the space of learning. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. https://doi.org/10.4324/9781410609762
Merleau-Ponty, M. (1962). Phenomenology of perception. London: Routledge.
Nunez, T., Schliemann, A.D. & Carraher, D.W. (1993). Street mathematics and school mathematics. Cambridge University Press.
Saxe, G. (1988). Candy selling and math learning. Educational Researcher, 17, 14-21. https://doi.org/10.2307/1175948
Schutz, A. (1967). The phenomenology of the social world. Evanston: Northwestern University Press.
Selter, C. (2002). Taking into account different views: three brief comments on papers by Gravemeijer & Stephan, Cobb and Thompson. In K. Gravemeijer, R. Lehrer, B. Van Oers & L. Verschaffel (Eds.), Symbolizing, modelling and tool use in mathematics education (p. 221-227). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Sfard, A. (2000). Symbolising mathematical reality into being - or how mathematical discourse and mathematical objects create each other. In P. Cobb, E. Yackel & K. McClain (Eds), Communicating and symbolizing in mathematics: Perspectives on discourse, tools and instructional design (p. 37- 98). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Van Dijk, I., Van Oers, B. & Terwel, J. (1999, August). Providing or designing? Constructing models as a strategy for working with contextual problems in primary maths education. Poster and paper presented at Earli-conference in Göteborg, Sweden.
Van Oers, B. (2002). The mathematization of young children's language. In K Gravemeijer, R. Lehrer, B. Van Oers & L. Verschaffel (Eds), Symbolizing, modelling and tool use in mathematics education (p.29-58). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. https://doi.org/10.1007/978-94-017-3194-2_4
Van Oers, B. (2002). Educational forms of initiation in mathematical culture. In C. Kieran, E. Forman & A. Sfard (Eds), Learning discourse. Discursive approaches to research in mathematics education (59-85). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. https://doi.org/10.1007/0-306-48085-9_2
Verschaffel, L. De Corte, E. & Lasure; S. (1994). Realistic considerations in mathematical modeling in the elementary school. Learning and Instruction, 4, 273-294. https://doi.org/10.1016/0959-4752(94)90002-7
Verschaffel, L., Greer, B. & De Corte, E. (2002). Everybody knowledge and mathematical modeling of school word problems. In K. Gravemeijer, R. Lehrer, B. Van Oers & L. Verschaffel (Eds), Symbolizing, modelling and tool use in mathematics education (p.257-276). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. https://doi.org/10.1007/978-94-017-3194-2_16
Wyndhamn, J. (1993). Problem-solving revisited - On school mathematics as a situated practice. Linköping Studies in Arts and Science, 98.
Ödman, P-J. (2004). Tolkning, förståelse, vetande. Stockholm: Norstedts förlag.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.
