Undervisningsprocessens betydelse för flickors och pojkars lärande

Authors

  • Ann Ahlberg

DOI:

https://doi.org/10.7146/nomad.v4i2-3.146426

Abstract

Artikelns syfte är att belysa hur undervisningens innehåll och utformning kan påverka flickors och pojkars lärande. Under en termin arbetade tre klasser i årskurs 3 i den svenska grundskolan med olika typer av textproblem, där det matematiska innehållet presenterades på olika sätt. Vidproblemlösningen skulle eleverna använda olika uttrycksmedel – förutom att räkna skulle de rita, tala och skriva. Eleverna skulle ta del av varandras lösningar, samtala och diskutera innehållet. För- och eftertest gavs i de deltagande klasserna och i tre jämförelseklasser. Testresultaten visade att eleverna i de deltagande klasserna i större utsträckning än eleverna i jämförelseklasserna klarade att lösa uppgifterna på eftertestet. När eleverna i de deltagande klasserna indelades i grupper av låg-, medel- och högpresterande framkom att samtliga grupper gynnades av undervisningen. Det vi- sade sig att den grupp som drog mest fördelar av arbetssättet var de lågpresterande eleverna, och då framför allt flickorna.

References

Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem. En belysning av barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Ahlberg, A. (1995). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur. Norsk utgåva (1996) Barn og matematikk. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.

Baroody, A. J. (1987). Children's Mathematical thinking. New York: Teachers College Press.

Bell, A. W., Costello J., & Küchemann, D. (1983). A Review of Research in Mathematical Education. Part A. Research on Learning and Teaching. Windsor: NFER-NELSON.

Bjerrum Nielsen, H. & Larsen, K. (1985). Piger og drenge i klasseoffentligheden. Rapport nr 2. Pedagogisk forskningsinstitutt, Universitetet i Oslo.

Brophy, J. E. (1985). Interaction of male and female students with male and female teachers. In L. C. Wilkinson & C. B. Marett (Eds.), Gender influences in classroom interaction. New York: Academic Press. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-752075-9.50011-8

Burton,L.(1990).GenderandMathematics.AnInternationalperspective. Strand:Cassel Educational Limited.

Emanuelsson, I., Reuterberg, S-E., & Svensson, A. (1993). Changing Differences in Intelligence? Comparisons between groups of 13-years-olds tested from 1960 to 1990. Scandinavian Journal of Educational Research 37(4), 259-277. https://doi.org/10.1080/0031383930370401

Fennema, E. (1980). Sex differences in mathematical achievement. Where and Why. In L. H. Fox., L. Brody, & D. Tobin (Eds.), Women and the mathematical mystique. Baltimore: The John Hopkins University Press.

Fennema, E., & Peterson, P. (1985). Autonomous learning behaviour: A possible explanation of gender-related differences. In L. C. Wilkinson, & C. B. Marrett (Eds.), Gender influences in classroom interaction. New York: Academic Press. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-752075-9.50007-6

Fuson, K. C , & Hall, J. W. (1983). The acquisition of early number word meanings: A conceptual analysis and review. In H. P. Ginsburg (Ed.), The development of mathematical thinking (pp. 49-107). New York: Academic Press.

Grevholm, B. & Nilsson, M. (1994). Sweden. In L. Burton (Ed.), Who counts? Assessing Mathematics in Europe. London: Trentham Books.

Ginsburg, H. (1977). Children's arithmetic: The learning process. New York: Van Nostrand.

Hanna, G. (1993). Should girls and boys be taught differently? In R. Biehler, R. Scholl, R. Strässer, & B. Winkelmann (Eds.), Didactics of Mathematics as a Scientific Discipline. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Hiebert, J., & Lefevre, P. (1986). Conceptual and Procedural Knowledge in Mathematics: An Introductory Analysis: In J. Hiebert (Ed.), Conceptual and Procedural knowledge. The case of Mathematics. Hillsdale, N. J: Lawrence Erlbaum.

Kimball, M. (1989). A New Perspective on Woman's Math Achievement. Psychological Bulletin 105(2), 198-214. https://doi.org/10.1037/0033-2909.105.2.198

Leder, G. C. (1990). Gender and Classroom Practice. In L. Burton (Ed.), Gender and Mathematics. An International perspective. Strand: Cassel Educational Limited.

Ljung, B-O. & Pettersson, A. (1990). Matematiken i nationell utvärdering. Kunskaper och färdigheter i årskurserna 2 och 5. (Primgruppen Rapport 5). Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

Peterson, P. & Fennema, E. (1985). Effective teaching, student engagement in classroom activities an sex-related differences in learning mathematics. American Educational Research Journal, 22, 309-335. https://doi.org/10.3102/00028312022003309

Reuterberg, S-E. (1996). Matematik i grundskolan. En longitudinell studie av socialgruppsskillnader bland elever som lämnat grundskolan vid olika tidpukter från början av 80- talet till början av 90-talet. Rapport nr 1996:6. Institutionen för pedagogik. Göteborgs universitet.

Rodgers, M. (1990): Mathematics: Pleasure or Pain? In L. Burton (Ed.), Gender and Mathematics. An International perspective. Strand: Cassel Educational Limited.

Rosén, M. (1995). Gender differences in structure, means and variances of hierarchically ordered ability dimensions. Learning and Instruction 5, 37-62. https://doi.org/10.1016/0959-4752(95)00002-K

Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Liber Staberg, E-M. (1992). Olika världar, skilda värderingar? Hur flickor och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik. Umeå: Umeå universitet.

Svensson, A. (1985). Högskolestudier - attraktivare för kvinnor? Stockholm: Universitets-och högskoleämbetet. Projektrapport 1985:1.

Svensson, A. (1995). Att välja eller välja bort naturvetenskap och teknik. NOT-häfte nr 3. Stockholm: Skolverket och VHS.

Utbildningsdepartementet. (1994a). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: Allmänna förlaget.

Utbildningsdepartementet. (1994b). Kursplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: Allmänna förlaget.

Webb, N. (1989). Peer interaction and learning in small groups. International Journal of Educational Research. 13(1), 89-98. https://doi.org/10.1016/0883-0355(89)90014-1

Wernersson, I. (1988). Olika kön samma skola? En kunskapsöversikt om hur elevernas könstillhörighet påverkar deras skolsituation. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

Öhrn, E. (1990). Könsmönster i klassrumsinteraktionen. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Downloads

Published

1996-10-01

How to Cite

Ahlberg, A. (1996). Undervisningsprocessens betydelse för flickors och pojkars lärande. NOMAD Nordic Studies in Mathematics Education, 4(2-3), 7–30. https://doi.org/10.7146/nomad.v4i2-3.146426

Issue

Section

Articles