Om kalenderräkning – Aritmetiken, almanackan och fingrarna som beräkningsverktyg

Authors

  • Jan Wyndhamn

DOI:

https://doi.org/10.7146/nomad.v2i3-4.146138

Abstract

I en svensk, nationell studie rörande matematikundervisningen förekom uppgiften

Hur många dagar år det från och med åen 24 mars till och med den 18 juni om mars och maj har 31 dagar och april 30 dagar?

Uppgiften förefaller enkel, men i årskurs 6 var det bara 7 % av eleverna som klarade den. Uppgiften ansågs – i det utvärderingssammanhang den ingick i – mer mäta elevens språkliga förmåga än den individuella matematiska kompetensen. Föreliggande studie belyser betydelsen av några situationsbetingade faktorer vid problemlösningen. Tre olika experiment med den nämnda uppgiften som utgångspunkt genomfördes i årskurs 5. Elever fick gruppvis i två experiment lösa samma uppgift men med olika förutsättningar och i ett tredje experiment två likartade uppgifter. Resultatet blev att eleverna klarade uppgiften utmärkt då de antingen fick ha en almanacka till hands eller blev upplysta om att uppgiften innehöll en svårighet. Omformulering av uppgiften ökade dock inte påtagligt lösningsfrekvensen.

Artikeln är en förkortad och omarbetad version av en rapport om en studie över hur elever löser problem med datumangivelser (Wyndhamn, 1992, 1993).

References

Bruner, J. (1986). Actual minds, possible worlds. Cambridge, MA: Harvard University Press. https://doi.org/10.4159/9780674029019

Hagström, G., & Sani, N. (1991). Elever och matematiken. En undersökning om elevernas matematiska kunskapsutveckling. Linköping: Universitetet i Linköping, lärarhögskolan. (Opublicerad rapport).

Halliday, M.A.K. (1978). Language and social semiotic. London: Edward Arnold. Johnsen Høines, M. (1990). Matematik som språk. Verksamhetsteoretiska perspektiv. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Laborde, C. (1990). In P. Nesher, & J. Kilpatrick (Eds.), Psychology of mathematics education (pp. 53-69). Cambridge: Cambridge University Press

Lave, J. (1988). Cognition in practice: Mind, mathematics, and culture in everyday life. New York: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511609268

Pettersson, A. (1990). Att utvecklas i matematik. En studie av elever med olika presta- tionsutveckling. Studies in education and psychology 25. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Reuterberg, S-E. (1989). Utvärdering genom uppföljning. Analys av mätinstrument använda i årskurs 3. Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen. Säljö, R. (1990). Språk och institution: Den institutionaliserade inlärningens metaforer. Forskning om utbildning, årgång 4, 5-17.

Säljö, R. (1991). Introduction: Culture and learning. Learning and Instruction, 1, 179-185. https://doi.org/10.1016/0959-4752(91)90001-O

Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1988). A week has seven days. Or does it? On bridging linguisticopennessandmathematicalprecision.FortheLearningofMathematics, 8(3), 16-19.

Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1990). Problem-solving, academic performance and situated reasoning. A study of joint cognitive activity in the formal setting. British Journal of Educational Psychology, 60, 245-254. https://doi.org/10.1111/j.2044-8279.1990.tb00942.x

Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1993). Solving everyday problems in the formal setting. An empirical study of the school as context for thought. In J. Lave, & S. Chaiklin (Eds.), Understanding practice. Perspectives on activity and context (pp. 327-342). Cambridge: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511625510.013

Wistedt, I. (1991). Att se matematiken i vardagen - enfallstudie. Rapport 2 från projektet Vardagskunskaper och skolmatematik. Stockholm: Stockholms universitet, pedagogiska institutionen.

Vygotsky, L.S. (1986). Thought and language. (A. Kozulin, Trans.) Cambridge:, MA: MIT Press.

Wyndhamn, J. (1992). Matematisk kompetens och sociokulturell aktivitet. En experimen- tell studie över hur elever löser problem med datumangivelser. Arbetsrapport 1992:6. Department of Communication Studies, Linköping.

Wyndhamn, J. (1993). Problem-solving revisited. On school mathematics as a situated practice. Linköping Studies in Arts and Science No 98.

Downloads

Published

1994-12-01

How to Cite

Wyndhamn, J. (1994). Om kalenderräkning – Aritmetiken, almanackan och fingrarna som beräkningsverktyg. NOMAD Nordic Studies in Mathematics Education, 2(3-4), 57–74. https://doi.org/10.7146/nomad.v2i3-4.146138

Issue

Section

Articles