Sverigefinsk språkvård kontra svensk och finlandssvensk språkvård

Resumé

Artikeln behandlar likheter och skillnader mellan vården av sverigefinskan och finlandssvenskan, men berör även den rikssvenska språkvården. Den sverigefinska och finlandssvenska befolkningen presenteras kortfattat liksom språkens ställning i respektive samhälle. Slutsatsen är att det främst är språkens olika ställning i samhället som förklarar de stora skillnaderna i förutsättningarna för den sverigefinska och den finlandssvenska språkvården. Sverigefinnarna har inte heller den infrastruktur som finlandssvenskarna har och som är nödvändig för att språket ska kunna användas inom alla samhällsområden. Två nya lagar, språklagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som Sveriges riksdag antog år 2009, innebär dock stärkande av finskans ställning i Sverige. Trots de olika förutsättningarna har den finlandssvenska och den sverigefinska språkvården stora likheter. En viktig uppgift för båda är arbetet med ordförråd och terminologi. Särskilt för den sverigefinska språkvården är utvecklande av samhällstermer ett ständigt pågående arbete. (Utvecklande av samhällstermer är inte någon central uppgift för den finlandssvenska språkvården, eftersom det främst sker inom lagstiftningsprocessen.)