Nordiskt språksamarbete via de nordiska språkmötena sedan 1954 – har de varit till nytta för språkvård och språkforskning?

Resumé

De nordiska språknämnderna har träffats för nordiska språkmöten sedan 1954.
Mötenas karaktär har förändrats med tiden. Under de första tjugo åren handlade
mötena främst om samarbete kring terminologi, nyord och skrivregler och syftet
var att närma de nordiska språken till varandra i någon mån. De följande tjugo
åren låg fokus på språkvårdsprinciper, språkförståelse och nordiskt språksamarbete
mer allmänt. Sedan mitten av 1990-talet har man lagt mycket vikt vid språkpolitik,
engelskans roll i de nordiska språksamhällena, men också språk och språkvård
inom olika domäner, som skolan, skönlitteraturen och massmedierna. Språkmötena
har tjänat som en oersättlig kanal för utbyte av erfarenheter, information och
idéer, och har haft en avgörande betydelse för att vi i Norden har den bäst
fungerande språkvården i världen. Också språkforskningen har gagnats av
mötena, även om antalet konkreta forskningsprojekt som initierats är rätt
begränsat. Nyttan och glädjen av alla sociala kontakter och vänskapsband som
knutits under årens lopp är obestridlig, men omätbar.