Replik till Tore Kristiansen: Åbne eller skjulte holdninger – hvad kan sprogpolitikken påvirke?

Resumé

Ett stort och komplext forskningsprojekt ger naturligt nog upphov till många frågor.
Jag har koncentrerat mig på de kvantitativa attitydundersökningar som presenteras
i rapport IV och rapport V, och dessutom avgränsat mig till vad som gäller de
skandinaviska språken. Dessa båda undersökningar gör anspråk på att avslöja
eventuella skillnader mellan öppna (alltså medvetna) attityder och dolda (alltså
omedvetna) attityder. Vidare jämförs också resultaten med den rådande
språkideologin i respektive land. Problemet när det gäller det sistnämnda är att
man i rapporterna inte sökt sig till aktuella explicita källor utan nöjer sig med
antaganden. Ett annat problem är att det är oklart vilka projektledningens egna
bakomliggande värderingar är. Uttryck som engelskpositiv, purism definieras eller
problematiseras inte. Vissa formuleringar i enkäten (som ”Det bör skapas nya
svenska (danska/norska) ord som ersätter de engelska ord som vi får in i språket”)
kan vara ledande och ge en missvisande bild av folks språkliga attityder. Eftersom
projektet också jämför andelen importord i tidningstexter från 1975 med
tidningstexter från 2000, hade det varit intressant att se de resultaten relaterade
till de två attitydundersökningarna.
En slutsats vi kan dra av projektet är att det är viktigt att språkvårdare och
språkpolitiker är tydliga och explicita i sina bedömningar och sitt agerande. Vidare
att det är nödvändigt för språkvårdare att ägna sig mer åt ordförrådet. Jag vill
hänvisa till vad Pia Jarvad sade på den nordiska konferensen om parallellspråklighet,
2004, där hon varnade för alltför strikt uppdelning mellan korpusplanering och
statusplanering och alltför stark betoning av statusplanering, dvs. i detta fall
domänförlust.