Att växa in i demokratin: autonomi och rättfärdiggörande för unga i Danmark och Sverige
DOI:
https://doi.org/10.7146/politica.v53i1.129870Keywords:
demokratisk legitimitet, kritisk teori, ungdomspolitik, Danmark, SverigeAbstract
Är det legitimt att utesluta unga från den Danska och Svenska demokratin? Texten tar utgångspunkt i en syn på demokratin och individens autonomi som tätt sammankopplade i teorin och i kontexten. I detta syfte utförs en policyanalys av ungas deltagande och autonomi från ett kritiskt perspektiv på demokrati som rättfärdiggörande. Målet är klarlägga den normativa bakgrunden till ungas exkludering i sin kontext och undersöka ungas anspråk på rättfärdiggörande i demokratin. I analysen framgår huvudsyftet med ungas deltagande är utveckling av kapacitet till autonomi och att ungas rätt till etisk autonomi genomgående respekteras. Länderna betonar ungas brist på kapacitet till ansvar och autonomi som skäl för deras exkludering från demokratiska processer, men utkräver ett stort ansvar av unga utan korresponderande rättigheter. Detta innebär en form av godtyckligt styre och unga bör ha rätt att kräva ökad tillgång till demokratiskt deltagande som sedan kan sättas i förhållande till deras lägre kapacitet till autonomi.
References
ACE Electoral Knowledge Project. Voting age data. http://aceproject.org/epic-en/CDTable?view=country&question=VR001 (8. juni 2020).
Anderson, Joel och Rutger Claassen (2012). Sailing alone: Teenage autonomy and regimes of childhood. Law and Philosophy 31 (5): 495-522.
Antonio, Robert J. (1981). Immanent critique as the core of critical theory: Its origins and developments in Hegel, Marx and contemporary thought. The British Journal of Sociology 32 (3): 330-345.
Arneil, Barbara (2002). Becoming versus being: A critical analysis of the child in liberal theory, pp. 70-96 i David Archard och Colin M. MacLeod (red.), The Moral and Political Status of Children. Oxford: Oxford University Press.
Beckman, Ludvig (2014). The subjects of collectively binding decisions: Democratic inclusion and extraterritorial law. Ratio Juris 27 (2): 252-270.
Brighouse, Harry (2003). How should children be heard? Arizona Law Review 45 (3): 691-711.
Børne- og Undervisningsministeriet (2019). Bekendtgørelse af lov om folkeskolen (Folkeskolsloven).
Børne- og Undervisningsministeriet (2020). Bekendtgørelse af lov om dag-, fritids- og klubtilbud m.v. til børn og unge (dagtilbudsloven).
Cowley, Phillip och David Denver (2004). Votes at 16? The case against. Representation 41 (1): 57–62.
Dahl, Robert A. (1991). Democracy and Its Critics. 12. udg. New Haven: Yale University Press.
Danielsen, Svend (2003). Nordisk børnerett. 2: Forældreansvar: et sammenlignende studie af dansk, finsk, islandsk, norsk og svensk ret med drøftelser af harmoniseringsmuligheder og reformbehov. København: Ministerrådet.
European Social Survey (ESS) Round 7 Data (2014). Question: “Political system allows people like me to have a say in what the government does?” for Danish youths age 14-20. Data file edition 2.2. NSD – Norwegian Centre for Research Data, Norway.
Folkes, Alex (2004). The case for votes at 16. Representation 41 (1): 52–56.
Forst, Rainer (2005). Political liberty: Integrating five conceptions of autonomy, pp. 226-242 i John Christman och Joel Anderson (red.), Autonomy and the Challenges to Liberalism. Cambridge: Cambridge University Press.
Forst, Rainer (2014). Justification and Critique: Towards a Critical Theory of Politics. Malden: Polity.
Forst, Rainer (2017). Normativity and Power: Analyzing Social Orders of Justification. Oxford: Oxford University Press.
Greenawalt, K. (1988). Conflicts of law and morality. Ethics 99 (1): 168–170.
Hart, Daniel och Robert Atkins (2011). American sixteen- and seventeen-year-olds are ready to vote. The ANNALS of the American Academy of Political and Social Science 633 (1): 201–222.
Jacobsen, Anette Faye (2020a). Børnekonventionen i Danmark. Barnet mellem forældre og stat. BARN – Forskning om barn og barndom i Norden 37 (3–4). https://doi.org/10.5324/barn.v37i3-4.3378.
Justitiedepartementet (1949). Lag (1949:382) om införande av föräldrabalken (Föräldrabalken).
Justitiedepartementet (1972). Ny regeringsform ny riksdagsordning: betänkande avgivet av Grundlagberedningen. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Justitsministeriet (2007). Bekendtgørelse af værgemålsloven (Værgemålsloven).
Kant, Immanuel (1793). On the common saying: That may be correct in theory, but it is of no use in practice, pp. 273-310 i Mary J. Gregor (red.), Immanuel Kant: Practical philosophy. Cambridge: Cambridge University Press.
Lægaard, Sune (2019). Contextualism in normative political theory and the problem of critical distance. Ethical Theory and Moral Practice 22 (4): 953-970.
Ljungdalh, Anders Kruse (2013). En kortlægning af begreber om børn og unges deltagelse, kompetence og kompetenceudvikling i norske og danske policy-dokumenter: fra velfærdspolitiske problemstillinger til administrative forskrifter. Lillehammer: Lillehammer University College.
Miller, David (2009). Democracy’s domain. Philosophy & Public Affairs 37 (3): 201–228.
Rehfeld, Andrew (2011). The child as democratic citizen. The Annals of the American Academy of Political and Social Science 633 (1): 141-166.
Shapiro, Tamar (2003). Childhood and personhood. Arizona Law Review 45: 575-594.
Social- og Integrationsministeriet (2012). Bekendtgørelse af lov om social service (Socialserviceloven).
SOU 1996:111. Bevakad övergång: åldersgränser för unga upp till 30 år. Stockholm: Fritze.
SOU 2015:96. Låt fler forma framtiden! Forskarantologi: bilaga till betänkande. Stockholm: Wolters Kluwer.
Straffelovskommissionen (1923). Motiver Til Foranstaaende Lovudkast, i Betænkning afgiven Af Straffelovskommissionen af 9. November 1917. Schulz.
Sveriges Kommuner och Landsting (2019). Ungas inflytande: Ungas inflytande i den loklal beslutsprocessen.
Utbildningsdepartementet (2013). Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Utbildningsdepartementet (2014). Regeringens proposition 2013/14:191. Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande.
Valgretskommissionen (2011). Demokrati for fremtiden: Valgretskommissionens betænkning om unges demokratiske engagement.
Wall, John (2012). Can democracy represent children? Toward a politics of difference. Childhood 19 (1): 86-100.
Whelan, F. (1983). Prologue: Democratic theory and the boundary problem. Nomos 25: 13-47.
Ødegaard, Guro (2011). Den ideelle stemmerettsalder finnes den?, pp. 303-330 i Demokrati for fremtiden: Valgretskommissionens betænkning om unges demokratiske engagement. Valgretskommissionen.
