Skiftande berättarperspektiv och självkritisk reporter komplicerar bilden

Budskap och berättarteknik i tre svenska reportage-böcker om gängkriminalitet

Forfattere

  • Cecilia Aare Södertörns Högskola

DOI:

https://doi.org/10.7146/journalistica.v17i1.136679

Nøgleord:

Reportage , gängkriminalitet, narratologi, medieretorik, narrativ inlevelse, narrativ medkänsla

Resumé

Hur ser berättelsen om svensk gängkriminalitet ut i tre aktuella reportageböcker och med vilken berättarteknik är den konstruerad? Med en blandning av narratologisk och medieretorisk analysmetod undersöker den här artikeln hur form och innehåll samspelar i Mammorna av Alexandra Pascalidou, Familjen av Johanna Bäckström Lerneby och Tills alla dör av Diamant Salihu. Två centrala frågor är vems perspektiv som lyfts fram och på vilka villkor samt i vilken omfattning berättartekniken används för att problematisera det förmedlade budskapet. Studien finner att skiftande berättarperspektiv är ett effektivt verktyg för att motverka ensidighet, samtidigt som narrativ medkänsla utan parallell narrativ inlevelse kan hindra läsarens möjlighet att föreställa sig de skildrade människornas situation. Dramatiserade händelseförlopp ökar närvarokänslan, medan en reporter som ifrågasätter sin egen auktoritet uppmuntrar läsaren till att undvika förenklande slutsatser. Till sist bidrar personbeskrivningar och urval av fakta i de tre böckerna till skilda budskap om hur gängkriminaliteten i dagens Sverige ser ut.

Referencer

Aare, C. (2021). Reportaget som berättelse: En narratologisk undersök-ning av reportagegenren. Diss., Stockholms Universitet.

Baroni, R. (2014). Tellability. I The living handbook of narratology. https://www.lhn.uni-hamburg.de/node/30.html. https://doi.org/10.1515/9783110316469.836.

Booth, W. C. ([1961] 1983). The Rhetoric of Fiction. The University of Chicago Press. https://doi.org/10.7208/chicago/9780226065595.001.0001.

Broman, E. (2005). Narratologiska synvinkelmodeller: En kritisk genomgång. I S. Hellberg & G. Rossholm (red.), Att anlägga per-spektiv (s. 45–75). Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Bäckström Lerneby. J. (2020). Familjen. Mondial.

Chatman, S. (1990). Coming to Terms: The Rhetoric of Narrative in Fiction and Film. Cornell University Press.

Cohn, D. ([1978] 1983). Transparent Minds: Narrative Modes for Pre-senting Consciousness in Fiction. Princeton University.

Esaiasson, P & Rothstein, B. (2020). Forskningen har missat de krimi-nella nätverken. Dagens Nyheter. 12 september.

Fludernik, M. (1996). Towards a ’Natural’ Narratology. Routledge. https://doi.org/10.1515/jlse.1996.25.2.97.

Hamburger, K. ([1957] 1973). The Logic of Literature, övers. Marilyn J. Rose. Indiana University Press.

Hultén, B. (2000). Journalistikanalys: En introduktion. Studentlittera-tur.

Keen, S. (2013). Narrative Empathy. I The Living Handbook of Narra-tology. https://doi.org/10.1515/9783110316469.521. https://www.lhn.uni-hamburg.de/node/42.html.

McHale. B. (1978). Free Indirect Discourse: A survey of Recent Ac-counts. A Journal for Descriptive Poetics and Theory of Literature, 3, 249–287.

Maier, S. R., Slovic, P. & Mayorca, M. (2017). Reader reaction to news of mass suffering: Assessing the influence of story form and emotional response. Journalism, 8, 1011–1029. https://doi.org/10.1177/1464884916663597.

Nermnan, B. (1973). Massmedieretorik. Awe/Gebers.

Pascalidou, A. ([2018] 2022). Mammorna. Mondial.

Rossholm, G. (2004). To Be And Not to Be: On Interpretation, Iconicity and Fiction. P. Lang.

Rossholm, G. (2005). Perspektiv och inlevelse i film och prosa. I S. Hellberg & G. Rossholm (red), Att anlägga perspektiv (s. 147–172). Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Rønlev, R. og Hyldgaard, R. (2022). Ghostwriting: Jeg er en illusion skabt av ett spøgelse. I S. Moestrup, J. Gaarskjær & G. Luk (red), Hvad laver jeg her? En lærebog om at bruge sig selv i journalistik-ken (s. 117–136). Samfundslitteratur.

Salihu, D. (2021). Tills alla dör. Mondial.

Zunshine, L. (2006). Why We Read Fiction: Theory of Mind and the Nov-el. Ohio State University Press.

Downloads

Publiceret

2023-10-10

Citation/Eksport

Aare, C. (2023). Skiftande berättarperspektiv och självkritisk reporter komplicerar bilden: Budskap och berättarteknik i tre svenska reportage-böcker om gängkriminalitet. Journalistica, 17(1), 38–63. https://doi.org/10.7146/journalistica.v17i1.136679

Nummer

Årg. 17 Nr. 1 (2023): Journalistica 2023

Sektion

Special Issue: Nordic Narratives: Embracing narrative journalism in the Nordic countries

Licens

Copyright (c) 2023 Cecilia Aare

Creative Commons License

Dette værk er under følgende licens Creative Commons Navngivelse (by).

Forfattere, der publicerer deres værker via dette tidsskrift, accepterer følgende vilkår:

  1. Forfattere bevarer deres ophavsret og giver tidsskriftet ret til første publicering, samtidigt med at værket er omfattet af en Creative Commons Attribution-licens, der giver andre ret til at dele værket med en anerkendelse af værkets forfatter og første publicering i nærværende tidsskrift.
  2. Forfattere kan indgå flere separate kontraktlige aftaler om ikke-eksklusiv distribution af tidsskriftets publicerede version af værket (f.eks. sende det til et institutionslager eller udgive det i en bog), med en anerkendelse af værkets første publicering i nærværende tidsskrift.
  3. Forfattere har ret til og opfordres til at publicere deres værker online (f.eks. i institutionslagre eller på deres websted) forud for og under manuskriptprocessen, da dette kan føre til produktive udvekslinger, samt tidligere og større citater fra publicerede værker (se The Effect of Open Access).