Studier av kunskapsbildning i matematik i dialog mellan två vetenskaper
DOI:
https://doi.org/10.7146/nomad.v8i2.146706Abstract
Sedan mitten av 70-talet har pedagogiska studier av kunskapsbildning innehållsrelaterats. Det innehållsrelaterade synsättet får konsekvenser för inriktningen av den ämnesdidaktiska forskningen. Ämnesdidaktiken rör sig i gränslandet mellan vetenskaper och artikeln beskriver hur forskare, som företräder olika ämnen, här pedagogik och matematik, kan föra en dialog över ett empiriskt material, där de skilda perspektiven nyttjas för att kasta ljus över kunskapsbildningsprocessen.
Data hämtas från studier av 11-åringar som löser en matematisk uppgift i grupp och av studenter inom högskolans grundutbildning som arbetar med en uppgift som handlar om matematisk induktion. Analyserna av elevernas förståelse av de givna uppgifterna görs ur ett intentionelit perspektiv, där elevernas tolkningar av uppgiften fokuseras.
Det intentionella perspektivet är dialogiskt och därför väl lämpat för tvärvetenskapligt samarbete. I artikeln argumenteras för fruktbarheten i en sådan dialogisk ansats.
References
Bereiter, C. (1985). Towards a solution of the learning paradox. Review of Educational Research, 55, 201-226. https://doi.org/10.3102/00346543055002201
Downes, W. (1984). Language and society. London: Fontana Paperbacks.
Dörfler, W. (1991). Forms and means of generalization in mathematics. In A. Bishop, S. Mellin-Olsen, & J. von Doormolen (Eds.), Mathematical knowledge: Its growth through teaching (pp. 63-85). Doordrecht, The Netherlands: Kluwer. https://doi.org/10.1007/978-94-017-2195-0_4
Edfeldt, Å. W., & Janson, U. (1995). Beteendevetenskapliga förhållningssätt. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Gårding, L. (1977), Encounters with mathematics. New York: Springer-Verlag. https://doi.org/10.1007/978-1-4615-9641-7
Hadamard, J. (1945). The psychology of invention in the mathematical field. Princeton: Princeton University Press.
Halidén, O. (1982). Elevernas tolkning av skoluppgiften. En beskrivning av elevers förhållningssätt till lärares frågor. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Halidén, O. (1988). Alternative frameworks and the concept of task. Cognitive contraints in pupils' interpretations of teachers' assignments. Scandinavian Journal of Educational Research, 32, 123-140. https://doi.org/10.1080/0031383880320303
Halidén, O. (1999). Conceptual change and contextualization. In W. Schnotz, S. Vosniadou, & M. Carretero (Eds.), New perspectives on conceptual change. Oxford, UK: Elsevier Science Publishers.
Halidén, O., Scheja, M., & Jakobsson Öhrn, H. (2000). Intentioneli analys. Forskningsrapporter från Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, nr 64. Stockholms Universitet: Pedagogiska institutionen.
Janson, U. (1975). Intentionalitet och medsubjektivitet. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Marton, F. (1981). Phenomenography - Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200. https://doi.org/10.1007/BF00132516
Marton, F. (1986). Fackdidaktik, vol I-III. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
Marton, F., Dahlgren, L-O., Svensson, L., & Säljö, R. (1977). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: AWE/Gebers.
Penrose, R. (1989). The emperor's new mind. New York: Penguin Books. https://doi.org/10.1093/oso/9780198519737.001.0001
Perry, W. G, Jr. (1970). Intellectual and ethical development in the college years. A scheme. New York: Holt, Rinehart and Winston.
Pfundt, H., & Duit, R. (1991). Bibliography: Students' alternative frameworks and science education (3rd ed.). Kiel: IPN.
Poincaré, H. (1956). Matematiskt skapande. Sigma 5, sid 2136-2145. Stockholm: Forum.
Scheja, M. (1998). Intentionell analys. En empirisk belysning av ett forskningsperspektiv. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen (magisteruppsats).
Skolöverstyrelsen (1980). Innehållrelaterad pedagogisk forskning. En konferensrapport. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Smith, D. E. (1923). History of mathematics. London: Dover.
Snow, C. P. (1964). The two cultures and a second look. London: Cambridge University Press.
Säljö, R. (1989). Kommunikativ praktik och institutionell inlärning. I R. Säljö m.fl., Som vi lär: Elva bidrag om inlärning och omvärldsuppfattning (sid. 1-17). Lund: Student- litteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prosma.
Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1988a). A week has seven days. Or does it? On bridging linguistic openness and mathematical precision. For the Learning of Mathematics, 8(3), 16-19.
Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1988b). Cognitive operations and educational framing of tasks. School as context for arithmetic thought. Scandinavian Journal of Educational Research, 32,61-71. https://doi.org/10.1080/0031383880320202
Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1990). Problem solving, academic performance, and situated reasoning. A study of joint cognitive activity in the formal setting. British Journal of Educational Psychology, 60, 245-254. https://doi.org/10.1111/j.2044-8279.1990.tb00942.x
Wistedt, I. (1987). Rum för lärande. Om elevers studier på gymnasiet. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen (doktorsavhandling).
Wistedt, I. (1994a). Everyday common sense and school mathematics. European Journal of Psychology of Education, 9(1), 139-147. https://doi.org/10.1007/BF03173549
Wistedt, I. (1994b). Reflection, communication, and learning mathematics: a case study. Learning and Instruction, 4, 123-138. https://doi.org/10.1016/0959-4752(94)90007-8
Wistedt, I. (1998). Att finna fel i ett bevis. Studenter på Chalmers D-linje löser en bevisuppgift i matematik. Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola: Matematik och Datavetenskap.
Wistedt, I. (kommande). Rum för samtal- Om dialogen som en möjlighet att demokratisera undervisningen. I B. Grevholm (Red.), Matematikdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Wistedt, I., Brattström, G., Jacobsson, C, under medverkan av Källgården E-S. (1992). Att vardagsanknyta matematikundervisningen. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Wistedt, I., Brattström, G., & Jacobsson, C. (1993). Att använda barns informella kunskaper i matematikundervisningen. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Wistedt, I., Brattström, G., & Martinsson, M. (1996). Vägar till matematisk förståelse i universitetsutbildning som syftar till att utjämna könsskillnader. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Wistedt, I., & Brattström, G. (1999). Common sense and scientific reasoning in university students' discussions of mathematical induction. Paper presented at the 8 EARLI conference, Göteborg, Sweden, Aug. 25-29, 1999.
Wistedt, I., & Martinsson, M. (1994). Kvaliteter i elevers tänkande över en oändlig decimalutveckling. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Wright, G. H. von (1971). Explanation and understanding. Ithaca: Cornell University Press.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.
