Matematiken i den finska grundskolan. Attityder och kunskaper

Authors

  • Pekka Kupari

DOI:

https://doi.org/10.7146/nomad.v1i2.144995

Abstract


En omfattande utvärdering av den finska grundskolan, den s k "Evaluering 90", företogs år 1990 och 1991. I matematik undersöktes grundskolelevernas kunska- per i och attityder till matematik i årskurserna 4, 6 och 9. Ett jämförelsematerial från en motsvarande studie 1979 användes för undersökning av i vilken mån kunska- perna och attityderna hade förändrats fram till den senare utvärderingen. På lågsta- diet (åk 1-6 i Finland) var elevernas matematikattityder mycket positiva. Matematik var ett av de mest omtyckta ämnena i skolan. Emellertid sjönk ämnets popularitet upp genom årskurserna och matematiken upplevdes också som ett allt svårare ämne. Både på låg- och högstadiet tyckte eleverna att matematiken och studierna i ämnet var viktiga med tanke på de framtida möjligheterna till framgång i arbetslivet. Med avseende på kunskaperna visade undersökningsresultaten att nivån i mate- matik delvis hade förbättrats, delvis var oförändrad i jämförelse med situationen 1979. Totalt sett var nivån i årskurs 4 betydligt högre 1990, men i de övriga årskur- serna var nivån densamma som tidigare. Den fruktade nivåsänkningen på de mål- och innehållsområden inom högstadiet som var gemensamma för de båda utvärderingarna hade inte inträffat, trots att nivågrupperingssystemet hade slopats och timantalet i matematik hade minskats med en veckotimme före den andra ut- värderingen. Mycket positivt var det också att eleverna i årskurs 9 förbättrade sina prestationer just på det område som man satsat på under 80-talet, nämligen på området för tillämpning och praktiskt nyttiggörande av matematiken.

References

Bodin, A. (1993). What does to assess mean? The case of assessing mathematical knowledge. In M. Niss (Ed.), Investigations into assessment in mathematics education. An ICMI study (pp. 113-141). Dordrecht: Kluwer. https://doi.org/10.1007/978-94-017-1974-2_8

De Landsheere, V. (1977). On defining educational objectives. In B.H. Choppin & T.N. Postlethwaite (Eds.), Evaluation in education. Vol 1 (pp. 73-189). Oxford: Pergamon Press. https://doi.org/10.1016/0145-9228(77)90004-8

Dossey, J.A., Mullis, I.V.S., Lindquist, M.M., & Chambers, D.L. (1988). The mathematics report card. Are we measuring up? Trends and achievement on the 1986 national assessment. Princeton, NJ: Educational Testing Service.

Dungan, J.F., & Thurlow, G.R. (1989). Students' attitudes to mathematics: A review of the literature. The Australian Mathematics Teacher, 45(3), 8-11.

Foxman, D., & Mitchell, P. (1983). Assessing mathematics: 1. APU framework and modes of assessment. Mathematics in Schools, 12(4), 1-5.

Foxman, D., Hutchinson, D., & Bloomfield, B. (1991). The APU experience 1977-1990. London: School Examinations and Assessment Council.

Foxman, D. (1993). The assessment of performance unit's monitoring surveys 1978-1987. In M. Niss (Ed.), Investigations into assessment in mathematics education. An ICMI study (pp. 217-228). Dordrecht: Kluwer. https://doi.org/10.1007/978-94-017-1974-2_14

Humbleton, R.K., & Swaminathan, H. (1985). Item response theory: Principles and applications. Boston: Kluwer-Nijhoff. https://doi.org/10.1007/978-94-017-1988-9

Hämäläinen, S. (1983). Kohti tasokurssitonta peruskoulua. Jyväskylän yliopisto: Kasvatustieteiden tutkimuslaitoksen julkaisuja 338.

Kangasniemi, E. (1989). Opetussuunnitelmaja matematiikan koulusaavutukset. Jyväskylän yliopisto: Kasvatustieteiden tutkimuslaitoksen julkaisusarja A. Tutkimuksia 28.

Konttinen, R. (1981). Opettajat opetussuunnitelman tavoitteiden saavuttamisen arvioitsijoina. Teoksessa S. Seppo (Toim.), Ihmisen kasvu ja sosiaalistuminen (pp. 193-203). Joensuun korkeakoulun julkaisuja A:20.

Kulm, G. (1991). New directions for mathematics assessment. In G. Kulm (Ed.), Assessing higher order thinking in mathematics (pp. 71-78). Washington, DC: American Association for the Advancement of Science.

Kupari, P. (1983). Millaista matematiikkaa peruskoulun päättyessä osataan? Yhdeksäsluokka- laisten oppimistulokset keskeisessä matematiikassa. Jyväskylän yliopisto: Kasvatustieteiden tutkimuslaitoksen julkaisuja 342.

Kupari, P. (1992). Matematiikan opetus ja tuntikehysjärjestelmä. Teoksessa H. Jokinen, & J. Mehtäläinen (Toim.), Tuntikehysjärjestelmä ja pedagoginen joustavuus peruskoulussa. Jyväskylän yliopisto: Kasvatustieteiden tutkimuslaitoksen julkaisusarja B. Teoriaa ja käytäntöä 76,

Ljung, B-O. (1990). Matematiken i nationell utvärdering. Vad barnen tycker om matematik i årskurs 5. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm: Institutionen för pedagogik.

Ljung, B-O., & Pettersson, A. (1990). Matematiken i nationell utvärdering. Kunskaper och färdigheter i årskurserna 2 och 5. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm: Institutionen för pedagogik.

Malin, A., & Kupari, P. (1991). Log-linear models and the analysis of changes over time in school mathematics achievements. Poster presented in the Fourth European Conference for Research on Learning and Instruction. Turku 27.8. 1991.

Malin, A., & Salmela, T. (1993). Millaisia saavutuseroja on koulujen välillä. Teoksessa V. Brunell, & P. Kupari (Toim.), Peruskoulu oppimisympäristönä (pp. 169-182). Jyväskylän yliopisto: Kasvatustieteiden tutkimuslaitos.

Mullis, I.V.S., Owen, E.H., & Phillips, G.W. (1990). Accelerating academis achievement. A summary offindings from 20 years of NAEP. Princeton, NJ: Educational Testing Service.

NAEP (1981). National Assessment of Educational Progress. Mathematics objectives: 1981-82 assessment. Princeton, NJ: Educational Testing Service.

Ormeli, C.P. (1974). Bloom's taxonomy and the objectives of education. EducationalResearch, 27, 3-18. https://doi.org/10.1080/0013188740170101

Robitaille, D.F., & Garden, R.A. (1989). The IEA study of mathematics: Contexts and outcomes of school mathematics. Oxford: Pergamon Press.

Romberg, T.A., & Wilson J.W. (1969). The development of tests. NLSMA report no.7. Stanford, CA: School Mathematics Study Group.

Romberg, T.A., Zarinnia, E.A., & Collis, K.F. (1991). A new world view of assessment in mathematics. In G. Kulm (Ed.), Assessing higher order thinking in mathematics (pp. 21- 38). Washington, DC: American Association for the Advancement of Science.

Romberg, T.A. (1992). Assessing mathematics competence and achievement. In H. Berlak, F.M. Newmann, E. Adams, D.A. Archibald, T. Burgess, J. Raven, & T.A. Romberg (Eds.), Toward a new science of educational testing & assessment (pp. 23-52). Albany: State University of New York Press.

Stufflebeam, D.L. (1974). Alternative approaches to educational evaluation. A self-study guide for educators. In W.J. Popham (Ed.), Evaluation in education. Current applications (pp. 95-143). Berkeley: McCutchan.

Travers, K.J., & Westbury, I. (1989). The IEA study of mathematics I: Analysis of mathematics curricula. Exeter: Pergamon Press.

Wilson, J.W. (1971). Evaluation of learning in secondary school mathematics. In B.S. Bloom, J.T. Hastings, & G.F. Madaus (Eds.), Handbook onformative and summative evaluation of student learning (pp. 643-696). New York: McGraw-Hill.

Downloads

Published

1993-12-01

How to Cite

Kupari, P. (1993). Matematiken i den finska grundskolan. Attityder och kunskaper. NOMAD Nordic Studies in Mathematics Education, 1(2), 30–58. https://doi.org/10.7146/nomad.v1i2.144995

Issue

Section

Articles