Elevers svårigheter att formulera matematiska problem
Abstract
Artikeln syftar till att belysa svårigheter som elever ställs inför när de ska tolka och förstå matematiska skoluppgifter och hur pedagogiska ingripanden kan bidra till att överbrygga dessa svårigheter. Artikeln bygger på material samlat inom projektet ”Vardagskunskaper och skolmatematik”, ett material som består av bandinspelningar av lektionstillfällen då elever och lärare i grupp löser givna uppgifter. I artikeln foku seras det personliga meningssammanhang – den kognitiva kontext – som elever skapar när de löser matematikuppgifter i skolan. Fyra begrepp introduceras, som karakteriserar kontextualiseringar av olika slag – kontextdominans, kontextuell osäkerhet, kontextuell medvetenhet och kontextpreferens. Med hjälp av dessa be grepp beskrivs hur elever och lärare förhåller sig vid tolkningen av en given uppgift och vad förhållningssättet betyder för deras möjligheter att förstå uppgiftens mate matiska innehåll. Resultaten visar att elever, liksom lärare, kan ha svårt att se och acceptera en matematisk tolkning av uppgiften och att en undervisning, som syftar till att hjälpa eleven att nå generaliserbar kunskap, måste beakta elevens förståelse av uppgiften och de regler som eleverna tillämpar vid kontextualiseringen. Dessa regler kan artikuleras och synliggöras i kommunikation med andra och resultaten visar hur elever, som tvingas argumentera för en personlig lösning av en uppgift, kan nå en djupare förståelse av det egna tänkandet.
References
Brook, A., Briggs, H., & Driver, R. (1984). Aspects of secondary students’ understanding of the particular nature of matter. Children’s Learning in Science Project. Leeds: Uni- versity of Leeds.
Bruner, J.S. (1966). På väg mot en undervisningsteori. Lund: Gleerups.
Cobb, P. (1990) Multiple perspectives. In L. P. Steffe, & T. Wood (Eds.), Transforming children’s mathematics education. International perspectives (pp. 200-215). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.
Dahlgren, L-O. (1990) Undervisningen och det meningsfulla lärandet. (Skapande vetande, rapport nr 16). Linköping: Linköpings universitet.
Donaldson, M. (1978). Hur barn tänker. Stockholm: Liber.
Dörfler, W. (1991) Forms and means of generalization in mathematics. In A. Bishop, S. Mellin-Olsen, & J. van Dormolen (Eds.), Mathematical knowledge: Its growth through teaching (pp. 63-85). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Gentner, D., & Stevens, A.L. (Eds.) (1983). Mental models. Hillsdale, NJ: Lawrence Erl- baum.
Halldén, O. (1991, August). Conceptual change, conceptual rigidity, or different domains of understanding. Paper presented at the Fourth European Conference on Learning and Instruction, Turku , Finland.
Halldén, O. (in press). On the paradox of understanding history in an educational setting. In I. Beck, & G. Leinhardt (Eds.), Learning and teaching history. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.
Halldén, O., & Caravita, S. (in press). Re-framing the problem of conceptual change. Lear- ning and Instruction..
Hughes, M. (1986). Children and number. Oxford: Basil Blackwell.
Kahneman, D., & Tversky, A. (1982). On the study of statistical intuitions. In D. Kahneman, P. Slovic, & A. Tversky (Eds.), Judgement under uncertainty: Heuristics and biases. Cambridge: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511809477
Lancy, D.F. (1983). Cross-cultural studies in cognition and mathematics. New York: Academic Press.
Lave, J., Murtaugh, M., & de la Rocha, O. (1984). The dialectic of arithmetic in grocery shopping. In B. Rogoff, & J. Lave (Eds.), Everyday cognition. Its development in social context. Cambridge (pp. 67-94), MA: Harvard University Press.
Liben, L.S. (Ed.) (1987). Development and learning. Conflict or congruence? Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.
Malmer, G. (1990). Kreativ matematik. Solna: Ekelunds förlag.
Marton, F. (1981). Phenomenography – Describing conceptions of the world around us. https://doi.org/10.1007/BF00132516
Marton, F. (Red.) (1986). Fackdidaktik, vol I-III. Lund: Studentlitteratur.
Miller, C.M.L., & Parlett, M. (1974). Up to the mark: A study of the examination game. London: Society of Research Into Higher Education.
Pfundt, H., & Duit, R. (1991). Bibliography. Students’ alternative frameworks and science education (Third Edition). Kiel: Institut für die Pädagogik der Naturwissenschaften, Universität der Kiel.
Piaget, J. (1975).The development of thought. Equilibration of cognitive structures. Oxford: Basil Blackwell.
Saxe, G. (1988). Candy selling and math learning. Educational Researcher, Aug-Sept., 14-21. https://doi.org/10.2307/1175948
Scribner, S. (1984). Studying working intelligence. In B. Rogoff, & J. Lave (Eds.), Everyday cognition. Its development in social context (pp. 9-40). Cambridge, MA: Harvard University Press.
Solomon, J. (1986). Children’s explanations. Oxford Review of Education, 12, 41-52. https://doi.org/10.1080/0305498860120104
Säljö, R. (1989). Kommunikativ praktik och institutionaliserad inlärning. I R. Säljö mfl. (Red), Som vi
uppfattar det. Elva bidrag om inlärning och omvärldsuppfattning (s 1-17). Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (1991). Learning and mediation: Fitting reality into a table. Learning and Instruction, 1, 261-272. https://doi.org/10.1016/0959-4752(91)90007-U
Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1987). Solving everyday problems in the formal setting. Linköping: Department of Communication Studies, University of Linköping.
Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1988a). A week has seven days. Or does it? On bridging linguistic openness and mathematical precision. For the Learning of Mathematics, 8(3), 16-19.
Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1988b). Cognitive operations and educational framing of tasks. School as context for arithmetic thought. Scandinavian Journal of Educational Research, 32, 61-71. https://doi.org/10.1080/0031383880320202
Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1988c). The formal setting as a context for cognitive activities. An empirical study of arithmetic operations under conflicting premisses for communication. European Journal of Psychology of Education, 2, 233-245. https://doi.org/10.1007/BF03172730
Säljö, R., & Wyndhamn, J. (1990). Problem solving, academic performance, and situa- ted reasoning. A study of joint cognitive activity in the formal setting. British Journal of Educational Psychology, 60, 245-254. https://doi.org/10.1111/j.2044-8279.1990.tb00942.x
Unenge, J., & Wyndhamn, J. (1991). Från räkning till matematisk klokskap. ALM-rapport nr 6. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Wistedt, I. (1987). Rum för lärande. Om elevers studier på gymnasiet. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Wistedt, I., i samarbete med Brattström, G., & Jacobsson, C., under medverkan av Källgården, E-S. (19- 92). Att vardagsanknyta matematikundervisningen. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Wistedt, I., i samarbete med Brattström, G., & Jacobsson, C. (1993). Att använda barns informella kunskaper i matematikundervisningen. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Wyndhamn, J. (1988). Tankeform och problemmiljö. Skolan som kontext för tänkande i elementär matematik (Studies In Communication 26). Linköping: University of Linköping.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.