FRÅN BONDESTAFETT TILL JÄRNVÄG: POSTVÄSENDET SOM EXEMPEL PÅ INFRASTRUKTUR OCH FÖRVALTNING I SVERIGE 1600-1870

  • Magnus Linnarsson Docent, Historiska Institutionen, Stockholms Universitet
Nøgleord: temanummer, infrastruktur, Postväsend, Sverige, postbondeinstitutionen

Resumé

Magnus Linnarsson: Från bondestafett till järnväg: Postväsendet som exempel på infrastruktur og förvaltning i Sverige 1600-1870

När det svenska postväsendet inrättades 1636 skapades en stafett av särskilt avdelade postbönder som transporterade posten. Stafettsystemet utgjorde postens grundläggande infrastruktur tills postbönderna i slutet av 1800-talet ersattes av transporter med postdiligens och järnväg. I artikeln analyseras den svenska postbondeinstitutionens tillkomst och avskaffande. Den svenska statens val att använda sig av postbönder var unikt i Europa och förklaras som en del av en etablerad lösning för resursmobilisering inom den svenska statsförvaltningen, så kallad indelning. Trots flera försök att ersätta postbönderna med ett annat system, fortlevde postbondeinstitutionen under 230 år. Författaren argumenterar för att systemets uthållighet berodde på den svenska statens svaga förvaltningsstrukturer under perioden. Förvaltningens begränsade resurser motverkade större institutionella förändringar av postsystemet innan industrialiseringen på 1800-talet.

Referencer

Ahrens, Gerhard: ’Das Botenwesen der Hamburger Kaufmannschaft (1517–1821)’, Archiv für deutsche Postgeschichte 1, 1962, 28-42.

Andersson-Skog, Lena och Jan Ottosson: Stat och marknad i historiskt perspektiv. Från 1850 till i dag, Stockholm: Dialogos, 2018.

Asker, Björn: Hur riket styrdes. Förvaltning, politik och arkiv 1520–1920, Stockholm: Riksarkivet, 2007.

Behringer, Wolfgang: Im Zeichen des Merkur. Reichspost und Kommunikations¬revolution in der frühen Neuzeit, Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2003.

Bladh, Mats: Posten, staten och informationssamhället, Stockholm: Kommunikations-forsknings¬bered¬ningen, 1999.

Briggs, Asa och Peter Burke: A social history of the media. From Gutenberg to the Internet, Cambridge: Polity Press, 2005.

Droste, Heiko: ’Introduction’. I Heiko Droste (red.): Connecting the Baltic area. The Swedish postal system in the seventeenth century, Huddinge: Södertörns högskola, 2011, 15-23.

Droste, Heiko: ’The terms of royal service. Post servants’ finances, c. 1700’. I Heiko Droste (red.): Connecting the Baltic area. The Swedish postal system in the seventeenth century, Huddinge: Södertörns högskola, 2011, 123-174.

Forssell, Nils: Svenska postverkets historia, bd. 1, Stockholm: Postverkets tryckeri, 1936.

Förordning om Post-Bådhen, 20.2.1636, Stockholm.

Giesecke, Michael: Der Buchdruck in der frühen Neuzeit. Eine historische Fallstudie über die Durchsetzung neuer Informations- und Kommunikationstechnologien, Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1991.

Grape, Ernst: Svensk posthistoria. Berättad för postens folk, Stockholm: Postverkets tryckeri, 1941.

Grape, Ernst: Svenska postverkets central- och distriktsförvaltningar, Stockholm: Kungl. Generalpoststyrelse, 1961.

Hallenberg, Mats og Magnus Linnarsson: ’The quest for publicness. Political conflict about the organisation of tramways and telecommunication in Sweden, c. 1900–1920’, Scandina-vian Economic History Review 65 (1), 2017, 70-87.

Herlitz, Nils: Grunddragen av det svenska statsskickets historia, 6. uppl., Stockholm: Norstedt, 1964.

Högselius, Per, Arne Kaijser och Erik van der Vleuten: Europe’s infrastructure transition. Economy, war, nature, Houndmills: Palgrave Macmillan, 2016.

Innis, Harold A.: Empire and communications, Toronto: Dundurn Press, 2007.

Johannessen, Finn Erhard: Alltid underveis. Postverkets historie gjennom 350 år, 1647–1920, bd. 1, Oslo: Elanders Forlag, 1997.

Kaijser, Arne: I fädrens spår. Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och fram-tida utmaningar, Stockholm: Carlsson, 1994.

Kaiserfeld, Thomas: ’Salpeterframställning från indelningsverk till salpeterlada. Institutionell och teknisk förändring i 1700-talets Sverige’, Historisk tidskrift 119 (3), 1999, 371-393.

Kongl. maj:ts nådige förordning, Angående postwäsendets och gästgifweriernes sammanfo-gande, 10.2.1718, Stockholm.

Larsson, Marianne: ’Livery coat, postal horn, and the national coat of arms. The material’s agency for the honour and protection of seventeenth- century post-carriers’. I Heiko Droste (red.): Connecting the Baltic area. The Swedish postal system in the seventeenth century, Huddinge: Södertörns högskola, 2011, 175-195.

Linnarsson, Magnus: Postgång på växlande villkor. Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden, Lund: Nordic Academic Press, 2010.

Madsen, Otto: Et nyttigt og gavnligt Postværk. P&Ts historie til 1711, København: General-direktoratet for Post- og Telegrafvæsenet, 1991.

Marklund, Andreas och Mogens Rüdiger: ’Historicizing infrastructure. After the material turn’. I Andreas Marklund och Mogens Rüdiger (red.): Historicizing infrastructure, Aalborg: Aalborg University Press, 2017.

Monrad Møller, Anders: Postrytter, dagvogn och fodpost. P&Ts historie 1711–1850, Køben-havn: Generaldirektoratet for Post- og Telegrafvæsenet, 1992.

McLuhan, Marshall: The Gutenberg galaxy. The making of typographic man, Toronto: To-ronto University Press, 1962.

Millward, Robert: Private and public enterprise in Europe. Energy, telecommunications and transport, 1830–1990, Cambridge: Cambridge University Press, 2005.

Rikets ständers protokoll med bihang m.m., riksdagstrycket 1828-1830, Stockholm, 1830.

Rikets ständers protokoll med bihang m.m., riksdagstrycket 1859-1860, Stockholm, 1860.

Tidning för Wenersborgs stad och län, 1860.

Simonson, Örjan: ’När posten höll tempot i medielandskapet. Postväsendet kring sekelskiftet 1700’. I Solveig Jülich, Patrik Lundell och Pelle Snickars (red.): Mediernas kulturhistoria, Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008, 249-274.

Simonson, Örjan: ’The Swedish empire and postal communications. Speed and time in the Swedish post office, c. 1680–1720’. I Heiko Droste (red.): Connecting the Baltic area. The Swedish postal system in the seventeenth century, Huddinge: Södertörns högskola, 2011, 49-97.

Steinmo, Sven, Kathleen Ann Thelen och Frank Longstreth (red.): Structuring politics. Hist-orical institutionalism in comparative analysis, Cambridge: Cambridge University Press, 1992.

Thisner, Fredrik: Indelta inkomster. En studie av det militära löneindelningsverket 1721–1833, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2014.

Wij Christina medh Gudz Nådhe Sweriges, Göthes och Wendes vthkorade Drotning och Arffurstinna […] att vprätta ett Postwäsende öffuer heela wårt Konungarijke […] til en Postbonde antagha, 27.2.1636, Stockholm.
Publiceret
2019-09-06
Citation/Eksport
Linnarsson, M. (2019). FRÅN BONDESTAFETT TILL JÄRNVÄG: POSTVÄSENDET SOM EXEMPEL PÅ INFRASTRUKTUR OCH FÖRVALTNING I SVERIGE 1600-1870. Temp - Tidsskrift for Historie, 9(18), 62-78. Hentet fra https://tidsskrift.dk/temp/article/view/115831