Harriet Bosse’s Autobiography
Feminist Historiography and the Counter-Story of a Labelled Muse
DOI:
https://doi.org/10.7146/nts.v35i2.149662Keywords:
Feminist historiographical theory, professional history of actresses, diva, actresses’ autobiography, historical acting style, Harriet BosseAbstract
This article is a close reading of Swedish-Norwegian actress Harriet Bosse’s (1878–1961) unpublished autobiography. The theoretical points of departure are feminist historiographical theory and historical contextualization. The purpose is to offer a counter-story of Bosse in the history of theatre- and literature research that releases her from the role of Swedish author August Strindberg’s muse and puts her career in the context of the modern breakthrough.
The counter-story is about an actress who both resisted and embraced the transition of the modern breakthrough, who fought for her artistic ambitions to position herself as a diva, but in the end, was marginalized, primarily because of a combination of age, gender, and animosity. Bosse represents herself as modest, but we know that she regarded herself as an important actress in Swedish theatre history whose talent was God-given. Bosse’s specific acting style and some of her thoughts on the art of acting are also briefly discussed.
References
Adolphson, Edvin. 1972. Edvin Adolphson berättar om sitt liv med fru Thalia, fru Filmia och andra fruar. Stockholm: Bonniers förlag.
Bergman, Gösta M. 1966. Den moderna teaterns genombrott 1890–1925. Stockholm: Bonnier.
Bosse, Harriet. s.a. Både – och, några skisser av Harriet Bosse, PA-0610 - Harriet Bosse, Statsarkivet in Trondheim.
Brandell, Gunnar. 1989. Strindberg - ett författarliv D. 4 Hemkomsten - det nya dramat: 1898–1912. Stockholm: Alba.
Bratton, Jacky. 2003. New Readings in Theatre History. Cambridge: Cambridge University Press.
Bratton, Jacky. 2000. “Reading the intertheatrical or the mysterious disappearance of Susanna Centlivre”. In Maggie. B. Gale and Viv Gardner (eds.). Women, Theatre and Performance, New Histories, New Historiographies. Manchester: Manchester University Press, 25-45.
Cederström, Ellen. 1934. “En primadonnas minnen”. Vecko Journalen nr 16, 22–3; nr 17, 16–17; nr 18, 16–17, 48, 50; nr 19, 14–15.
Delgado, Maria M. 2007. “Beyond the Muse: The Spanish Actress as Collaborator”. In Maggie B. Gale and John Stokes (eds.). The Cambridge Companion to the Actress. Cambridge: Cambridge University Press, p. 272–90.
Ek, Sverker. 2007. “Brytningstid”. In Tomas Forser and Sven-Åke Heed (eds.). Ny svensk teaterhistoria. 3, 1900-talets teater. Hedemora: Gidlund, 13–34.
Gale, Maggie. B. and Viv Gardner. 2000. In Maggie. B. Gale and Viv Gardner (eds.). Women, Theatre and Performance, New Histories, New Historiographies, Manchester: Manchester University Press, 173–92.
Gardner, Viv. 2007. “By herself: the actress and autobiography, 1755–1939.” In Maggie B. Gale and John Stokes (eds.). The Cambridge Companion to The Actress. Cambridge: Cambridge University Press.
Heiberg, Johanne Luise. 1891–1892. Et liv genoplevet i erindringen. 1–4. København: Gyldendal.
Helander, Karin. 2004. “En dramatiker går igen – Spöken på Dramaten.” In Lena Hammargren, Karin Helander, Tiina Rosenberg, and Willmar Sauter (eds.). Teater i Sverige. Hedemora: Gidlunds förlag, 227–40.
Hollinger, Ingrid. 1963. “Urpremiären på ‘Till Damaskus I’: försök till en rekonstruktion.” In Gösta M. Bergman and Niklas Brunius (eds.). Dramaten 175 år: Studier i svensk scenkonst. Stockholm: Kungliga Dramatiska teatern, 296–352.
Högquist, Emilie. 1847. Emilie Högquist: minnesvård. Edited by Olof Fredrik af Vannqvist. Stockholm: Norstedt.
Lagercrantz, Olof. 1979. August Strindberg. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Harriet Bosse framför stycken ur “Ett Drömspel”. 1947. “August Strindbergs pjäs. Ett drömspel (1902) i en uppsättning från Sveriges Radio, 1962.” Diktens museum. Dramaklassiker från Sveriges Radios drama. En utställning om och med svensk radioteater 1925-1970. https://litteraturbanken.se/diktensmuseum/august-strindberg-ett-dromspel-1962/ (1.1.2023).
Ljungberger, Erik (ed). 1917. Harriet Bosse. Stockholm: Tullbergs förlag.
Martinus, Eivor. 2007. Lite djävul, lite ängel: Strindberg och hans kvinnor. Stockholm: Carlsson.
Molander, Olof. 1920. Harriet Bosse: en skiss. Stockholm: Norstedts förlag.
Myrén, Paul. 1916. “Paul Myrén tecknar Harriet Bosse 1916–10–23.” Svenska Biografteatern, Lindebergsarkivet. Kungliga biblioteket. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31189 (22.1.2024).
Ohlsson, Hélène. 2018a. “Harriet Sofie Bosse.” In Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. www.skbl.se/sv/artikel/HarrietBosse (22.1.2024).
Ohlsson, Hélène. 2018. “Gudomlig, ingenting mindre än gudomlig!”: skådespelerskan Ellen Hartmans iscensättningar på scen och i offentlighet. Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Ohlsson, Hélène. 2019. “När Dramatens diva smittade Helsingfors med feber: en undersökning av Ellen Hartmans gästspel i Finland 1889”. In Rickard Hoogland (ed.). I avantgardets skugga: brytpunkter och kontinuitet i svensk teater kring 1900. Göteborg: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 169–202. http://hdl.handle.net/2077/59808 (22.1.2024).
Ohlsson, Hélène. 2023. “Famas framfart – Greta Garbo, Tora Teje och skådespelares erfarenhetsmässiga samhörighet”. Aiolos: tidskrift för litteratur, teori och estetik: Dr Mabuses 20-tal, nr 74–75, 170–84.
Ohlsson, Hélène. 2020. “Världar av poesi: Skådespelerskan Emilie Högqvist i Rom 1842–43”. In Roland Lysell, Mattias Pirholt and Anna Smedberg Bondesson (eds.). Luften så klar: Nordeuropeiska författare och konstnärer i Rom 1780–1950. Stockholm: Makadam förlag, 140–69.
Ohlsson, Hélène. 2021. “Tora Adelheid Teje.” In Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. www.skbl.se/sv/artikel/ToraAdelheidTeje (22.2.2024).
Ollén, Gunnar. 1982. Strindbergs dramatik. Stockholm: Sveriges radio förlag.
Pollak, Mimi. 1977. Teaterlek: memoarer. Stockholm: Askild & Kärnekull.
Postlewait, Thomas. 1989. “Autobiography and Theatre History”. In Thomas Postlewait and Bruce A. McConachie (eds.). Interpreting the Theatrical Past: Essays in the Historiography of Performance. Iowa City: Univ. of Iowa Press, 248-72.
Rosenberg, Tiina. 2009. Bögarnas Zarah: diva, ikon, kult. Stockholm: Normal.
Rydeberg, Georg. 1970. Ridån går alltid ner: memoarer. Stockholm: Bonnier.
Sauter, Willmar. 2004. “Skådespelarkonst – sekelskiftet 1900”. In Lena Hammargren, Karin Helander, Tiina Rosenberg, and Willmar Sauter (eds.). Teater i Sverige. Hedemora Gidlunds förlag, 107–21.
Sauter, Willmar. 2017. “Deconstructing Turning Points: A postscript on the canonization of the avant-garde 1900.” Nordic Theatre Studies. 29(1), 162–80.
Sauter, Willmar. 2019. “Perioder och protagonister: Sekelskiftet 1900 i nyare forskning”. In Rikard Hoogland (ed.). I avantgardets skugga: brytpunkter och kontinuitet i svensk teater kring 1900. Göteborg: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 15–46.
Stefaniw, Blossom. 2020. “Feminist Historiography and Uses of the Past.” Studies in Late Antiquity. 4 (3), 260–83.
Strindberg, August. 1932. Strindbergs brev till Harriet Bosse. Stockholm: Natur och kultur.
Strindberg, August. 1999. Teater och Intima teatern. Stockholm: Norstedt.
Tidblad, Inga. 1967. En bukett. Stockholm: Hökerberg.
Torsslow, Stig. 1975. Dramatenaktörernas republik: Dramatiska teatern under associationstiden 1888–1907. Stockholm: Dramatiska teatern.
Waal, Carla. 1990. Harriet Bosse: Strindberg’s muse and interpreter. Carbondale: Southern Illinois Univ. Press.
Waal, Carla. 1993. Harriet Bosse: “Det nya seklets skådespelerska”. Stockholm: Natur och kultur.
Widerberg, Henriette. 1850—1851. En skådespelerskas minnen: sjelfbiografi. Gefle.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
The copyright belongs to the authors and Nordic Theatre Studies. Users can use, reuse and build upon the material published in the journal but only for non-commercial purposes. Users are allowed to link to the files, download the files, distribute the files on a local network (preferably by links), upload the files to local repositories if their institutions require them to do so, but not republish the files without proper agreements with the journal and the author.
