Readers´ Reactions to Emotionally Evocative and Morally Provocative Fiction A Study of Young Adults’ Readings of Two Short Stories
DOI:
https://doi.org/10.7146/ntik.v1i1-2.25764Resumé
Denna receptionsstudie behandlar unga vuxnas reaktioner på emotionellt laddad och moraliskt provocerande fiktion. Unga vuxna befinner sig i den period då personligheten formeras och omvärlden integreras. Vad händer med den personlighetsutvecklande läsning som förknippats med skönlitteratur i dagens internetsamhälle? I ett pågående forskningsprojekt kommer dessa frågor att studeras på empirisk väg. Här redovisas en explorativ studie baserad på grundad teori, som visar att flertalet lä- ser med sig själva i fokus. Exempel på subjektiva lässtrategier funna är existentiell, interaktiv och kreativ läsning.Referencer
Archer, MS (2003). Structure, agency and the internal conversation. Cambridge: Cambridge University Press.
Balling, G (2009). Litterær æstetisk oplevelse. Læsning, læseoplevelser og læseundersøgelser: en diskussion af teoretiske og metodiske tilgange. København: Danmarks Biblioteksskole.
Berntsen, D & Larsen, SF (1993). Læsningens former. Aalborg: Forlaget Biblioteksarbejde.
Bortolussi, M., Dixon, P & Sopčák, P (2010). Gender and reading. Poetics 38, 299-318.
Carey, J (2005). What good are the arts? London: Faber and Faber.
Carver, R (1994). Grannar. Genvägar. Stockholm: Norstedts. Comments by 19 respondents kept by Professor Torsten Pettersson, Dept of Literature, University of Uppsala, and Senior Lecturer Skans Kersti Nilsson, The Swedish School of Library and Information Science, University of Borås.
Edelfeldt, I (1996). Kaninernas himmel. Den förunderliga kameleonten. Stockholm: Norstedts.
Felski, R (2008). Uses of literature. Malden, Mass.: Blackwell Pub.
Hakemulder, J (2000). The moral laboratory: experiments examining the effects of reading literature, on social perception and moral self-concept. Philadelphia; John Benjamins.
Hartman, J (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. Iser, W (1978). The act of reading: a theory of aesthetic response. London: Routledge.
Kuiken, D (2008). A theory of expressive reading. In: Sonia Zyngier et.al.,(red.), Directions in empirical literary studies: in honor of Willie van Peer, (p 49–72). Amsterdam: John Benjamins.
Kuiken, D Miall, DS & Sikora, S (2004). Forms of self-implication in literary reading. Poetics Today 25:2, 171- 203.
Kåreland, L (red.) (2009). Läsa bör man -? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Stockholm: Liber.
Merleau-Ponty, M (1942/1962). Phenomenology of perception. London: Routledge.
Miall, DS (2006). Literary reading: empirical and theoretical Studies. New York: Lang.
Nilsson, SK (2011). How do young adults respond to emotionally evocative fiction? De stralende lezer: Wetenschappelijk onderzoek naar de invloed van het lezen. Eburon: Delft. Pp. 323-343 (in print).
Nussbaum, MC (1990). Love´s knowledge: essays on philosophy and literature. New York: Oxford Univ. Press.
Rosenblatt, LM (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
Ross, CS (1999). “Finding without seeking: the information encounter in the context of reading for pleasure.” Information Processing and Management: an International Journal. Special issue on Information Seeking in Context (ISIC),vol. 35, issue 6, 35, 783-99.
Ross, CS, McKechnie, L (E.F.), Rothbauer, PM (2006). Reading matters: what the research reveals about reading, libraries, and community. Westport Conn.: Libraries Unlimited.
Runco, MA (2007). Creativity: theories and themes: research, development and practice. Burlington: Elsevier Academic Press.
Smidt, JK (2002). Mellom elite og publikum: litterær smak og litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek. Oslo: Den historisk-filosofiske fakultet, Univ.
Torell, Ö (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Härnösand; Institutionen för humaniora, Mitthögskola
Downloads
Publiceret
Citation/Eksport
Nummer
Sektion
Licens
Forfatter og tidsskrift har ophavsretten, men må citeres med angivelse af kilden.
