Människosyn och berättarteknik i svenska socialreportage
Fem 1900-talsreportrar och deras kontext
DOI:
https://doi.org/10.7146/journalistica.v19i1.152909Keywords:
social reporting, 20th century reporters, narratology, narrative perspective, journalism historyAbstract
Sociala reportage skrivs av reportrar med ett personligt engagemang. De är hängivna det självpåtagna uppdraget att berätta om sin tids stora frågor. Så ser mytbildningen ut. Men vad avgör hur reportagen utformas? Baserat på journalistikhistorisk forskning och narratoligiska närläsningar av reportage av Ester Blenda Nordström, Gustaf Hellström, Stig Dagerman, Ivar Lo-Johansson och Barbro Alving, fem särskilt hyllade svenska 1900-talsreportrar, pekar den här artikeln ut hur det finns ett direkt samband mellan den förmedlade människosynen och textens berättarteknik. Artikeln visar vidare att tidsandan präglat vissa texter, inte minst när det gäller idéer om reporterrollen: hur bör en reporter framstå i sin text? Samtidigt visar den i ännu högre grad hur profilerade reportrar kan välja en egen väg.
References
Aare, C. (2021). Reportage som genre: En narratologisk undersökning av reportagegenren. Diss., Stockholms universitet.
Aare, C. (2023). Den engagerade reportern: Svenska sociala reportage 1910–2010. Makadam.
Alving, B. (4 november 1951). Tornedalen mörk fläck i statistiken, älven ingen gräns för tbc-baciller. Dagens Nyheter.
Alving, B. (22 november 1951). Boskap bas för framtida försörjning. Pionjär fann vild vinbärsbuske som löst problem i kala bygder. Dagens Nyheter.
Alving, B. (1982). Klipp ur nuets historia. Gidlunds.
Bak, J. S. (2020). Of Troops and Tropes: US Literary War Journalism from the Civil War to the War on Terror. I E. Dow & R. S. Maguire (red.), The Routledge Companion to American Literary Journalism. Routledge (s. 235–255).
Booth, W. C. (1983). The Rhetoric of Fiction. The University of Chicago Press.
Bremer, F. (2017). Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström. Forum.
Dagerman, S. (1981) [1946]. Tysk höst, Samlade skrifter 3. Norstedts.
Ekecrantz, J., & Olsson, T. (1994). Det redigerade samhället: Om journalistikens, beskrivningsmaktens och det informerade förnuftets historia. Carlsson.
Elveson, G. (1979). Reportaget som genre. Avdelningen för litteratursociologi, Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, nr 11.
Gardeström, G. (2011). Att fostra journalister: Journalistutbildningens formering i Sverige 1944–1970. Diss., Stockholms universitet.
Forsgren, P. (2018). ”Jag är ett mellanting”. Klass och kolonialism i Gustaf Hellströms bildningsroman Kärlek och politik. Samlaren, s. 79–96.
Hamburger, K. (1973) [1957]. The Logic of Literature. (M. J. Rose, övers.). Indiana University Press.
Hellström, G. (2014) [1914–1915]. 1 1⁄2 mil härifrån står världens största slag. Gustaf Hellström i första världskrigets Frankrike. L. Leopold & Sigurd Rothstein (red.), Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie 2.
Hultén, B. (1993). Trettiotalet och det sociala reportaget: Brott och straff, idyll och folkhem. JMK, skriftserie.
Hultén, B. (1995). Förändra verkligheten! Det sociala reportaget från Zola till Zaremba. Ordfront.
Hultén, B. (2000). Journalistikanalys: En introduktion. Studentlitteratur.
Jarlbrink, J. (2009). Det våras för journalisten: Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal. Diss., Linköpings universitet. Mediehistoriskt arkiv, 11, Kungliga biblioteket.
Keen, S. (2013). Narrative Empathy. I The Living Handbook of Narratology.
https://www.lhn.uni-hamburg.de/node/42.html.
Lagerctanz, O. (1989). Baksidestext till Palmkvist, K. Diktaren i verkligheten: Journalisten Stig Dagerman. Diss., Stockholms universitet. Federativ.
Lagerlöf, K-W. (1985) Om realism och sårbarhet. BLM, 1, s. 27–32.
Lo-Johansson, I. (1928). Kolet i våld: Skisser från de engelska gruvarbetarnas värld. Wahlström och Widstrand.
Lo Johansson, I. (1929). Nederstigen i dödsriket. Wahlström och Widstrand.
Lundgren, K. (2002). Solister i mångfalden, signaturerna Bang, Maud och Attis samt andra kvinnliga dagspressjournalister med utgångspunkt i 1930-talet. Diss., Stockholms universitet.
McQuail, D. (2013). Journalism and Society. SAGE Publications.
Nermnan, B. (1973). Massmedieretorik. Awe/Gebers.
Nittonhundrafemtiofem: Journalistiken och folkhemmet. (1995). J. Ekecrantz, T. Olsson & K. Widestedt (red.), Skriftserien Journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, 2
Nordström, E. B. (1916), Kåtornas folk. Wahlström och Widstrand.
Nordström, E. B. En piga bland pigor. (1919) [1914]. Wahlström och Widstrand.
Nordström, E. B. (1926) [1923]. Amerikanskt: Som emigrant till Amerika. Åhlén och Åkerlunds förlag.
Nygren, G. (2008). Yrke på glid. Stiftelsen Institutet för Mediestudier.
Ohlsson, E. (23 december 2024). Profilerna som präglat DN – i 160 år. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/profilerna-som-praglat-dn-i-160-ar/
Olsson, T. (1995). Från social utopi till byggprojekt: Journalistiken i omvandlingen av folkhemmet. I J. Ekecrantz, T. Olsson & K. Widestedt (red.), Nittonhundrafemtiofem: Journalistiken och folkhemmet. Skriftserien Journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, 2 (s. 125–145).
Olsson, J-O. (1954). Gustaf Hellström, reporter. BLM, 23 (8).
Palmkvist, K. (1989). Diktaren i verkligheten: Journalisten Stig Dagerman. Diss., Stockholms universitet.
Rehn, M. (1974). Jack London i Sverige. Diss., Stockholms universitet.
Rossholm, G. (2005). Perspektiv och inlevelse i film och prosa. I S. Hellberg & G. Rossholm (red), Att anlägga perspektiv (s. 147–172). Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Schudson, M. (1978). Discovering the News: A Social History of American Newspapers. Basic Books.
Schudson, M. (1995). The Power of News. Harvard University Press.
Shehata, A. (2015). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I Handbok i journalistikforskning. M. Karlsson & J. Strömbäck (red.), (s. 189–206). Studentlitteratur.
Stolpe, J. (1982). Kisch och konsten att se. I Tio reportage som förändrade världen, från Strindberg till Hemingway. O. von Friesen, C. Hellmark & J, Stolpe (red.), (s. 239–251). Ordfront.
Stål, M. (2002). Signaturen Bansai: Ester Blenda Nordström. Pennskaft och reporter i det tidiga 1900-talet. Diss., Göteborgs universitet.
Tidningskvinnor 1690–1960. (2000). K. Lundgren & B. Ney (red.), Studentlitteratur.
Tio reportage som förändrade världen, från Strindberg till Hemingway. (1982). O. von Friesen, C. Hellmark & J, Stolpe (red.), Ordfront.
Wahl-Jorgensen K (2013) Subjectivity and story-telling in journalism. Journalism Studies 14(3): 305–320.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2025 Cecilia Aare
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Forfattere, der publicerer deres værker via dette tidsskrift, accepterer følgende vilkår:
- Forfattere bevarer deres ophavsret og giver tidsskriftet ret til første publicering, samtidigt med at værket er omfattet af en Creative Commons Attribution-licens, der giver andre ret til at dele værket med en anerkendelse af værkets forfatter og første publicering i nærværende tidsskrift.
- Forfattere kan indgå flere separate kontraktlige aftaler om ikke-eksklusiv distribution af tidsskriftets publicerede version af værket (f.eks. sende det til et institutionslager eller udgive det i en bog), med en anerkendelse af værkets første publicering i nærværende tidsskrift.
- Forfattere har ret til og opfordres til at publicere deres værker online (f.eks. i institutionslagre eller på deres websted) forud for og under manuskriptprocessen, da dette kan føre til produktive udvekslinger, samt tidligere og større citater fra publicerede værker (se The Effect of Open Access).
