INFORMATIONSFLÖDEN OCH ÅTGÄRDER I SVERIGE UNDER RÖDSOTSEPIDEMIN 1772-1773 OCH SPANSKA SJUKAN 1918-1920

  • Helene Castenbrandt Postdoc. Saxo-Instituttet Københavns Universitet
Nøgleord: informationssamfundet, rödsotsepedemin 1772-1773, spanska sjukan 1918-1920, kommunikation, krigshantering

Resumé

Informationsflöden och åtgärder under rödsotsepidemin 1772-1773 och spanska sjukan 1918-1920, Sverige


I föreliggande artikel analyseras statsmaktens krishantering utifrån två sjukdomsutbrott med höga dödstal i Sverige: rödsotsepidemin 1772-1773 och spanska sjukan 1918-1919. En jämförelse över en lång tidsrymd ger distans åt det till synes självklara, eller icke självklara, i statsmaktens agerande och därmed lyfts analysen till att handla om de stora övergripande förändringarna. Studien har fokus på vilka aktörer som deltog i kommunikationen med myndigheten och vilka åtgärder som ansågs nödvändiga för att minska epidemiernas framfart. Sundhetsinformation är en del av statens maktutövning och befolkningens hälsa blev mot slutet av 1700-talet en central del av maktutövandet i Europa. Betydelsen av det allmännas bästa utvidgades och nya maktmedel tillkom för att övervaka och styra befolkningen. Makt är dock alltid tvåvägs och utövas inom ramen för vad som både stat och befolkning finner rimligt. Stora förändringar skedde under de 150 år som skiljer de båda epidemierna åt. Vi går från en myndighet som under 1770-talet nyligen fått instruktioner att övervaka epidemiska utbrott till en fullfjädrad myndighetsutövning under åren 1918-1920. Utöver att belysa statsmaktens utvidgade roll i hälsofrågor tar analysen fatt i den mentala förändringen - från det individuella ansvaret för sjukdomsbekämpandet under 1770-talet till det kollektiva myndighetsansvaret som framträdde under det tidiga 1900-talet.

Referencer

Abrahamsson, Åke: Ljus och frihet till näringsfång. Om tidningsväsendet, arbetarrörelsen och det sociala medvetandets ekologi. Exemplet Stockholm 1838-1869, Stockholm: Komm. för Stockholmsforskning, 1990.

Bexell, Oloph: Sveriges kyrkohistoria 7. Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid, Stockholm: Verbum i samarbete med Svenska kyrkans forskningsråd, 2003.

Castenbrandt, Helene: Rödsot i Sverige 1750-1900. En sjukdoms demografiska och medicinska historia, Göteborg: Göteborgs universitet, 2012.

Castenbrandt, Helene: ’A forgotten plague: Dysentery in Sweden, 1750-1900’, Scandinavian Journal of History, 39 (5), 2014, 612-639.

Cavallin Aijmer, Maria: I kungens och folkets tjänst. Synen på den svenske ämbetsmannen 1750- 1780, Göteborg: Historiska institutionen, Univ., 2003.

Foucault, Michel: Viljen til viden, seksualitetens historie 1 (5. oplag), København: Det Lille Forlag, 1994. Foucault, Michel: ’The politics of health in the eighteenth century ’, Foucault Studies 18, 2014, 113-127.

Foucault, Michel, Senellart, Michel, och Davidson, Arnold Ira: Security, territory, population. Lectures at the Collège de France, 1977-1978, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2007.

Ghersetti, Marina: ‘Val av nyhetskanal när kriser inträffar’. I Sören Holmberg, Lennart Weibull och Henrik Oscarsson (red.): Lycksalighetens ö. Fyrtioen kapitel om politik, medier och samhälle, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2011, 525-534.

Ghersetti, Marina, och Andersson Odén, Tomas: Pandemin som kom av sig. Om svininfluensan i medier och opinion, Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet, 2010.

Karlsson, Martin, Nilsson, Therese och Pichler, Stefan: ’The impact of the 1918 Spanish flu epidemic on economic performance in Sweden. An investigation into the consequences of an extraordinary mortality shock’, Journal of Health Economics, 36, 2014, 1-19.

Kock, Wolfram (red.): Medicinalväsendet i Sverige 1813-1962, Stockholm: V. Petterson, 1963.

Kongl. collegii medici underrättelse om nödiga förwarings- och botemedel emot den swåra rödsoten, som upkommit i några rikets provincer. Stockholm d. 3 aug. 1773, Stockholm: trykt hos Johan Georg Lange, 1773.

Lagerlöf, Selma: Gösta Berlings saga (Ny uppl. 1956), Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1891.

Linde, Martin: Statsmakt och bondemotstånd. Allmoge och överhet under stora nordiska kriget, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2000.

Malmstedt, Göran: Bondetro och kyrkoro. Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Lund: Nordic Academic Press, 2002.

Marklund, Andreas: ‘På fädernas axlar: Faderssymboler, manlighet och patriotisk gemenskap under Stora nordiska kriget’, Scandia: Tidskrift för historisk forskning, 72 (1), 2009, 22-38.

Noar, Seth M: ’A 10-Year Retrospective of Research in Health Mass Media Campaigns: Where Do We Go From Here?’ Journal of Health, 11 (1), 2006, 21-42. Reuterswärd, Elisabeth: Ett massmedium för folket. Studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle, Lund: Historiska media/Nordic Academic Press, 2001. 56

Rosen, George, Morman, Edward Morman och Elizabeth Fee: A history of public health, Baltimore, Md.: Johns Hopkins University Press, 1993.

Vallgårda, Signild: Folkesundhed som politik. Danmark og Sverige fra 1930 til i dag, Aarhus: Aarhus University Press, 2003.

Åman, Margareta: Spanska sjukan: den svenska epidemin 1918-1920 och dess internationella bakgrund, Uppsala: Almqvist & Wiksell International, 1990.

Publiceret
2017-07-18
Citation/Eksport
Castenbrandt, H. (2017). INFORMATIONSFLÖDEN OCH ÅTGÄRDER I SVERIGE UNDER RÖDSOTSEPIDEMIN 1772-1773 OCH SPANSKA SJUKAN 1918-1920. Temp - Tidsskrift for Historie, 7(14), 39-56. Hentet fra https://tidsskrift.dk/temp/article/view/96391