Den omätbara litteraturundervisningen – om svensklärares ämnesförståelse och kraftfulla professionskunskap
Nøgleord:
Literature teaching, literary reading, powerful knowledge, powerful professional knowledge, Litteraturundervisning, litteraturläsning, kraftfull kunskap, kraftfull professionskunskapResumé
English
An ever-present and complex question concerns the knowledge content of literature teaching and how students' learning of this content should be measured and assessed. With a specific focus on upper secondary school, this article examines, based on the concepts of powerful knowledge and powerful professional knowledge, literature teaching in a school landscape characterized by a measurability discourse. The empirical material consists of four Swedish teachers' conversations during a research circle on place-based reading. A particular focus is on the teachers' subject understanding and perceptions of the knowledge content of literature teaching and how this can be understood as aspects of the quality of teaching. Our results show that teachers' powerful professional knowledge concerns teaching practices that are characterized by the openness of literary reading and supporting students in finding strategies where they can create envisionments. The statements show that students' knowledge development needs to be assessed over a longer period of time, in order to be able to discern a progression in literary reading. The powerful professional knowledge is also about being able to manage and challenge students' previous experiences in interpretive teaching activities and to build teaching on academic knowledge that needs to be adapted and transformed for the classroom. It is also about being able to navigate a field of tension where the knowledge structure of literature teaching contrasts with the overarching knowledge structure they encounter in their everyday school life where measurement discourses fragment students' literary reading.
Svensk
En ständigt aktuell, och komplex, fråga handlar om litteraturundervisningens kunskapsinnehåll samt hur elevernas lärande av detta innehåll ska mätas och bedömas. Med ett specifikt fokus på gymnasieskolan, undersöks i denna artikel, med utgångspunkt i begreppen kraftfull kunskap och kraftfull professionskunskap, litteraturundervisning i ett skollandskap präglat av en mätbarhetsdiskurs. Det empiriska materialet består av fyra svensklärares samtal under en forskningscirkel kring platsbaserat läsande. Ett särskilt fokus är lärarnas ämnesförståelse och uppfattningar om kunskapsinnehållet i litteraturundervisningen samt hur detta kan förstås som aspekter av undervisningens kvalitet. Våra resultat visar att lärarnas kraftfulla professionskunskap handlar om undervisningspraktiker som präglas av litteraturläsningens öppenhet och att stötta eleverna i att hitta strategier där de kan bygga litterära föreställningsvärldar. Utsagorna visar att elevernas kunskapsutveckling behöver värderas över längre tid, för att kunna urskilja en progression i litteraturläsning. Den kraftfulla professionskunskapen handlar också om att kunna hantera och utmana elevernas tidigare erfarenheter i tolkande undervisningsaktiviteter och att bygga undervisningen på akademisk kunskap som behöver anpassas och transformeras till klassrummet. Den handlar dessutom om att kunna navigera i ett spänningsfält där litteraturundervisningens kunskapsstruktur står i kontrast mot den överordnade kunskapsstruktur de möter i sin skolvardag där mätdiskurser fragmentiserar elevernas litteraturläsning.
Referencer
Ball, S. J., Maguire, M., & Braun, A. (2012). How schools do policy: Policy enactments in secondary schools. Routledge.
Barrett; B., & Hordern, J. (2021). Rethinking the foundations: towards powerful professional knowledge in teacher education in the USA and England. Journal of Curriculum Studies, 53(2), 153-165, 10.1080/00220272.2021.1887359.
Berg, M. (2014). Historielärares ämnesförståelse: centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia. Karlstads universitet.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity: Theory, research, critique. Rowman & Littlefield Publishers.
Borsgård, G. (2021). Litteraturens mått. Politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete. Umeå universitet.
Brante, T. (2014). Den professionella logiken: hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskaps-samhället. Liber.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa.
Chapman, A. (2021). Introduction: Historical knowing and the ‘knowledge turn. In A. Chapman (Ed.), Knowing history in schools: Powerful knowledge and the powers of Knowledge (pp. 1–31). UCL Press.
Culler, J. (2002). Structuralist poetics: structuralism, linguistics and the study of literature. Routledge classics: Routledge.
Erixon, P-O., & Löfgren, M. (2018). Ett demokratilyft för Sverige? Om relationen mellan literacy, skönlitte-ratur och demokrati i Läslyftet. Utbildning & Demokrati, 27(3), 7–33.
Fodstad, L. A., & Gagnat, L. (2019). Forestillinger om litterær kompetanse blant norsklærere i videregående skole. Norsklæraren.
Fodstad, L.A., & Husabø, G.B. (2021). Planning for progression? Norwegian L1 teachers’ conception of lite-rature teaching and literary competence throughout lower secondary education. L1-Educational Studies in Language and Literature, 21, 1-37. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2021.21.02.06.
Forskning om undervisning och lärande, 2023, 11(1), Tema: Kraftfull professionskunskap i ämnesunder-visning.
Furlong, J., & Whitty, G. (2017). Knowledge traditions in the study of education. In G. Whitty & J. Furlong (Eds.), Knowledge and the study of education: An international exploration (pp. 13–57). Symposium Books.
Gabrielsen, I. L., Blikstad-Balas, M., & Tengberg, M. (2019). The role of literature in the classroom: How and for what purposes do teachers in lower secondary school use literary texts? L1-Educational Studies in Language and Literature, 19, 1-32. https://doi.org/10.17239/L1ESLL2019.19.01.13.
Gericke, N., Hudson, B., Olin-Scheller, C., & Stolare, M. (2018). Powerful knowledge, transformations and the need for empirical studies across school subjects. London Review of Education, 16(3), 428–444. https://doi.org/10.18546/LRE.16.3.06.
Graeske, C. (2015). Fiktionens mångfald. Om läromedel, läsarter och didaktisk design. Studentlitteratur.
Grünthal, S., Hiidenmaa, P., & Tainio, L. (2022). Powerful reading and epistemic quality in first language and literature eeducation. In B. Hudson, N. Gericke, C. Olin-Scheller, & M. Stolare (Eds.), International perspectives on knowledge and curriculum: Epistemic quality across school subjects (pp. 99–115). Bloomsbury Publishing plc.
Holmstrand, L. (2008). Forskningscirklar: Ett sätt att demokratisera kunskapsbildning?. In B. Johannisson, E. Gunnarsson, and T. Stjernberg (red.), Gemensamt Kunskapande: Den interaktiva forskningens praktik (Acta Wexionensia 149) (pp. 189–203). Växjö University Press.
Hudson, B., Gericke, N., Olin-Scheller, C., & Stolare, M. (2023). Trajectories of powerful knowledge and epi-stemic quality: analysing the transformations from disciplines across school subjects. Journal of Curricu-lum Studies, 55(2), 437-456. https://doi.org/10.1080/00220272.2023.2182164.
Hudson, B., Gericke, N., Olin-Scheller, C., & Stolare, M. (Eds.) (2022a). International Perspectives on Knowledge and Curriculum: Epistemic Quality across School Subjects. Bloomsbury Publishing plc.
Hudson, B., Gericke, N., Olin-Scheller, C., & Stolare, M. (Eds.) (2022b). International Perspectives on Po-werful Knowledge and Epistemic Quality: Implications for Innovation in Teacher Education Policy and Practice. Bloomsbury Publishing plc.
Hultin, E. (2003). Svenskämnet som demokratiämne. Utbildning & Demokrati, 12(2). https://doi.org/10.48059/uod.v12i2.746.
Johansson, M. (2015). Läsa, förstå, analysera: en komparativ studie om svenska och franska gymnasie-elevers reception av en narrativ text. Linköpings universitet.
Knutas, E. (2008). Mellan retorik och praktik. En ämnesdidaktisk och läroplansteoretisk studie av svenskämnena och fyra gymnasielärares svenskundervisning efter gymnasiereformen 1994. Umeå univer-sitet.
Krogh, E. (2017). Fagdidaktik i dansk. Frydenlund.
Langer, J.A. (2011). Envisioning Literature. Literary Understanding and Literature Instruction. Teachers College, Columbia University.
Iser, W. (1985). Textens apellstruktur. In J. Thavenius, & B. Lewan (red.), Läsningar. Om litteraturen och läsaren. Akademilitteratur.
Larsson, M. (2021). Viktig läsning? Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext. Högskolan Dalarna.
Lundström, S., Manderstedt, L., & Palo, A. (2011). Den mätbara litteraturläsaren. En tendens i Lgr11 och en konsekvens försvensklärarutbildningen. Utbildning och Demokrati, 20(2), 7–26.
Malmgren, G. (1992). Gymnasiekulturer: lärare och elever om svenska och kultur. Universitetet i Lund.
Malmgren, L-G. (1997). Åtta läsare på mellanstadiet: litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv. Student-litteratur.
Maude, A. (2018). Geography and powerful knowledge: a contribution to the debate. International research in geographical and environmental education, 27(2), 179–190.
McLean Davies, L., Yates, L., & Sawyer, W. (2022). Investigating Literature as Knowledge in School English. In B. Hudson, N. Gericke, C. Olin-Scheller, & M. Stolare (Eds.), International Perspectives on Powerful Knowledge and Epistemic Quality: Implications for Innovation in Teacher Education Policy and Practice (pp. 109-126). Bloomsbury Publishing plc.
McPhail, G.J. (2017). Powerful knowledge: insights from music’s case. The Curriculum Journal, 28(4), 524–538.
Mossberg Schüllerqvist, I. (2008). Läsa texten eller “verkligheten”: tolkningsgemenskaper på en litteratur-didaktisk bro. Stockholms universitet.
Muller, J., & Young, M. (2019). Knowledge, power, and powerful knowledge re-visited. The Curriculum Journal, 30(2), 196–214.
Myren-Svelstad, P. E., & Grüters, R. (2022). Justification for teaching literature: A survey study among teachers of Norwegian L1. L1-Educational Studies in Language and Literature, 22, 1–26. https://doi.org/10.21248/l1esll.2022.22.1.494.
Nilsberth, M., Olin-Scheller, C., Johansson, A., & Tarander, E. (2024). Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Ett samverkansprojekt om en högstadieskolas digitaliseringsprocess 2018–2022. Forsk-ningsrapport, Karlstad University Studies. 2024:39. https://doi.org/10.59217/wnzk4165.
Nordberg, O. (2017). Avkoppling och analys. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompe-tens hos svenska 18-åringar. Uppsala universitet.
Nordgren, K. (2017). Powerful knowledge, intercultural learning and history education. Journal of Curricu-lum Studies, 49(5), 663–682. https://doi.org/10.1080/00220272.2017.1320430
Nordlund, A. och Svedjedal, J. (2020). Läsandets årsringar: rapport och reflektioner om läsningens aktu-ella tillstånd i Sverige. Svenska Förläggareföreningen.
Oksbjerg, M., Denning, R. C., Carlsen, D., Ipsen, M., Beermann, H., Liengaard, T., & Fjalland, L. P. (2024). Inkluderende litteraturundervisning: om elevers faglige deltagelsesmuligheder. Studier i læreruddannelse og profession, 9(2). https://doi.org/10.7146/lup.v9i2.143218.
Olsson, R. (2016). Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne: Prioriteringar och ny-hetsanvändning hos fyra gymnasielärare. Karlstads universitet.
Olin-Scheller, C., & Tengberg, M. (red). (2016). Läsa mellan raderna. Gleerups.
Persson, M. (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Studentlitteratur.
Persson, M. (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/.
Shulman, L. S. (1987). Knowledge and Teaching: Foundations of the New Reform. Harvard Educational Review, 57(1), 1–22.
Smidt, J. (2018). Norskfaget mellom fortid og framtid: scene og offentlighet. Fagbokforlaget Landslaget for norskundervisning.
Sundby, A. H., & Rødnes, K. A. (2023). Knowledge of what? Teachers’ perspectives of an L1 language and literature subject curriculum document. L1-Educational Studies in Language and Literature, 23, 1–26. https://doi.org/10.21248/l1esll.2023.23.1.504.
Talbot, D. (2024). School English and powerful knowledge: an exploration of two traditions. English in Education, 58(3), 275–290. https://doi.org/10.1080/04250494.2024.2376577.
Thorson, S., & Ekholm, C. (red.) (2009). Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssätt till skönlit-teratur i universitetsundervisningen. Daidalos.
Torell, Ö., von Bonsdorff, M., Bäckman, S., & Gontjarova, O. (red.) (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Rapport nr 12. Institutionen för hu-maniora vid Mitthögskolan i Härnösand.
Stolare, M. (2024). Med en samhällsfråga i centrum: Lärare och forskare bygger undervisning om migra-tion i SO på mellanstadiet. Praktiknära skolforskning – resultat och erfarenheter från nio forskningspro-jekt. Skolforskningsinstitutet fördjupar (pp. 40–48). Skolforskningsinstitutet.
Stolare, M., Olin-Scheller, C., & Liljekvist, Y. (2023). Tema: Komparativ ämnesdidaktik: Transformationer som utvecklar kraftfull kunskap. Utbildning och lärande, 17(2), 5–9. https://doi.org/10.58714/ul.v17i2.15841
White, J. (2018). The weakness of powerful knowledge. London Review of Education, 16(2), 325–335. https://doi.org/10.18546/LRE.16.2.11.
White, J. (2019). The end of powerful knowledge?’. London Review of Education, 17(3), 429–438. https://doi.org/10.18546/LRE.17.3.15.
Wintersparv, S. (2021). Teaching the reading experience: upper secondary teachers’ perspectives on ae-sthetic aspects of literature teaching. Umeå University.
Wintersparv, S., Sullivan, K. P. H., & Leavenworth, M. L. (2019). Teaching fiction in the age of measurabili-ty: Teachers’ perspectives on the hows and whats in the Swedish L1 Classrooms. L1-Educational Studies in Language and Literature, 19, 1–29. https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2019.19.01.10.
Yates, L. & Millar, V. (2016). ‘Powerful knowledge’ curriculum theories and the case of physics. The Curri-culum Journal, 27(3), 298–312.
Yates, L. (2018). History as knowledge: Humanities challenges for a knowledge-based curriculum. In B. Barrett, U. Hoadley, & J. Morgan (Eds.), Knowledge, curriculum and equity: Social realist perspectives (pp. 41–60). Routledge.
Young, M. (2008). Bringing knowledge back in: From social constructivism to social realism in the socio-logy of education. Routledge.
Young, M., & Muller, J. (2010). Three educational scenarios for the future. Lessons from the sociology of knowledge. European Journal of Education, 45(1), 11–27.
Downloads
Publiceret
Citation/Eksport
Nummer
Sektion
Licens
Dette værk er under følgende licens Creative Commons Navngivelse – Ingen bearbejdelser (by-nd).
Forfatterne bevarer deres ophavsret, men giver tidsskriftet ret til første publicering. Forfatterne kan frit uploade en version af den peer-reviewede artikel andetsteds (parallelpublicering; eller fx oversættelse til internationale tidsskrifter), men med angivelse af, at den har været offentliggjort i Tidsskrift for danskdidaktisk forskning først (jf. Creative Commons Attribution-NoDerivatives-licens (cc-by-nd 4.0).
Tidsskrift for danskdidaktisk forskning findes udelukkende i en digital udgave. Denne digitale udgave er open-access, hvor alle har mulighed for at læse, downloade, kopiere, distribuere, udskrive og linke til teksten (jf. BOAI-definitionen).
