Editorial

Andrén, K. (2024). Läsfrämjande lärosätesbisbliotek: studenters deltagande i en ämnes- och professionsöversrkridande bokcirkel på ett lärosätesbibliotek. Nordic Journal of Library and Information Studies, 5(2), 1–21. https://tidsskrift.dk/njlis/article/view/148822

Balling, G. (2016). What is a reading experience? The development of a theoretical and empirical understanding. In P. M. Rothbauer, K. I. Skjerdingstad, L. McKechnie, & K. Oterholm (Eds.), Plotting the reading experience — theory/practice/politics (p. 37–53). Wilfrid Laurier University Press.

Balling, G. (2017). Unges læsning i en digital tidsalder: Om unges holdninger til og erfaringer med læsning på skærm og papir. Learning Tech – Tidsskrift for læremidler, didaktik og teknologi, 3, 56–84. http://laeremiddel.dk/wp-content/uploads/2012/07/03_LT3_unges_laesning_web.pdf

Balling, G., & Vestergaard, L. (2022). Børns læselyst: En analyse af de seneste 20 års kulturpolitiske argumenter og strategier i Danmark. The Nordic Journal of Cultural Policy, 25(3), p. 272-292. https://doi.org/10.18261/nkt.25.3.8

Berglund, K. (2024). Reading audio readers: Book consumption in the streaming age. Bloomsbury.

Centerwall, U. (2022). Att ta plats och göra skillnad: Skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter [Doctoral dissertation, Högskolan i Borås]. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1644704&dswid=-6612

Forslid, T., Ohlsson, A., Rydbeck, K., Skjerdingstad, K. I., Stenberg, M., & Tangerås, T. M. (Eds.) (2022). Shared reading i Skandinavia: Teori og praksis. ABM-media AS. https://skriftserien.oslomet.no/index.php/skriftserien/article/view/796

Grøn, R. (2010). Oplevelsens rammer: Former og rationaler i den aktuelle formidling af skønlitteratur for voksne på danske folkebiblioteker [Doctoral dissertation, Royal School of Library and Information Science]. https://vbn.aau.dk/files/549551375/PHD_rasmus_groen2010.pdf

Hauer, K. (2020). Læsning og fordybelse: En teoretisk og empirisk undersøgelse af fordybet skønlitterær læsning med særligt fokus på unge læseres romanlæsning i faget dansk [Doctoral dissertation, Københavns Universitet]. https://researchprofiles.ku.dk/da/publications/l%C3%A6sning-og-fordybelse-en-teoretisk-og-empirisk-unders%C3%B8gelse-af-fo/

Hedemark, Å. (2020). Authenticity matters: The reading practices of Swedish young adults and their views of public libraries. New Review of Children's Literature and Librarianship, 26(1-2) 76-90. https://doi.org/10.1080/13614541.2021.1971392

Hedemark, Å., & Lindsköld, L. (2025). Den frivilliga läsaren. Läsningens politik i Sverige efter 1945. Gidlunds förlag.

Kann-Rasmussen, N., & Balling, G. (2015). Ikke-læsning som 'problem' i dansk kulturpolitik: En analyse af læsekampagnen Danmark Læser. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 18(2), 250-266. https://doi.org/10.18261/ISSN2000-8325-2015-02-08

Kann-Christensen, N., & Balling, G. (2014). Every reader his book – every book its reader? Notions on audience development for literature in Danish public libraries. Journal of Librarianship and Information Science , 47(3), 242-253. https://doi.org/10.1177/0961000614532486

Kärrholm, S. (2025). Dark academia på BookTok betraktad som litterär genre och estetik, In G. Nilsson, & S. Tanderup Linkis (Eds.). TikTok: Kulturella perspektiv (pp. 133–150). Lund University.

Linkis Tanderup, S. (2021). Reading spaces: Original audiobooks and mobile listening. SoundEffects, 10(1) 43–55. https://doi.org/10.7146/se.v10i1.124197

Lundh, A. (2026). Läsning på recept: Kunskapspraktiker i läsfrämjande insatser för barn och föräldrar under 2000-talets första decennium. Nordic Journal of Library and Information Studies, this issue.

Lundh, A., Hedemark, Å., & Lindsköld, L. (2022). Critical studies of reading: Consolidating an emerging field of research. Information Research, 27(Special issue), paper colis2232. https://informationr.net/ir/27-SpIssue/CoLIS2022/colis2232.html

Lund, H. R. (2023). Læselyst og læseulyst ved stillelæsning - Portrætter af seks stillelæsende elever [Doctoral dissertation, Aarhus Universitet]. https://pure.au.dk/portal/da/publications/l%C3%A6selyst-og-l%C3%A6seulyst-ved-stillel%C3%A6sning-portr%C3%A6tter-af-seks-stille/

Mangen, A. (2008). Hypertext fiction reading: Haptics and immersion. Journal of Research in Reading, 31(4), 404–419. https://doi.org/10.1111/j.1467-9817.2008.00380.x

Martens, M., Balling, G., & Higgason, K. A. (2022). #BookTokMadeMeReadIt: Young adult reading communities across an international, sociotechnical landscape. Information and Learning Science, 123(11-12), 705-722. https://doi.org/10.1108/ILS-07-2022-0086

Oterholm, K. (2016). Folkebiblioteket og kvaliteter i litteraturen: Et formidlingsperspektiv. In K. O. Eliassen, & Ø. Prytz (Eds.), Kvalitetsforståelser: Kvalitetsbegrepet i samtidens kunst og kultur (pp. 140-161). Norsk Kulturråd.

Oterholm, K. (2016). Kvalitet i praksis. En sammenliknende studie av profesjonelle leseres situerte diskusjoner av litterær kvalitet [Doctoral dissertation, OsloMet]. https://skriftserien.oslomet.no/skriftserien/article/view/621

Pennlert, J. (2026). Den dubbla läsaren - Inläsaren som läsare och litteraturförmedlare. Nordic Journal of Library and Information Studies, this issue.

Persson, M. (2025). Panik och utop: En essä om läskrisen. In G. Westberg (Ed.), Betydelse i rörelse: Studier av det sociala livets semiotik (pp. 313–324). Örebro University.

Ross, C. R., McKechnie, L., & Rothbauer, P. (2006). Reading matters: What the research reveals about reading, libraries, and community. Tandem Library.

Rydbeck, K., Hedemark, Å., & Carmargo-Rojas, L. (2026). Reading promotion in Swedish academic libraries. Nordic Journal of Library and Information Studies, this issue.

Skjerdingstad, K. I., & Tangerås, T. M. (2025). Poesi som hendelse i shared reading: Potensiell, kinetisk og realisert verdi i Cecilie Løveids Flyttesang. Tidskrift för litteraturvetenskap, 55.

https://hdl.handle.net/11250/4152023

Smidt, J. K. (2002). Mellom elite og publikum: Litterær smak og litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek [Doctoral dissertation, Universitetet i Oslo]. https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2016072808132

Soelseth, C. H., Bøyum, I., Colbjørnsen, T., Pharo, N., & Tallerås, K. (2025). Public libraries on TikTok – emerging platform vernaculars of communication and distribution. Information, Communication & Society, 28(14), 2521–2540. https://doi.org/10.1080/1369118X.2025.2461644

Steiner, A. (2025). BookTok reading practices: Intensive and extensive reading in display mode. Participations, 21(2), 1–16. https://www.participations.org/21-02-01-steiner.pdf

Tattersall Wallin, E. (2022). Sound reading: Exploring and conceptualising audiobook practices among young adults [Doctoral dissertation, Högskolan i Borås]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1626374/FULLTEXT01.pdf

Tattersall Wallin, E., Wallin, B., & Gunnarsson Lorentzen, D. (2026). A great reader takes pleasure in little else – Exploring leisure activities of readers and non-readers in Sweden. Nordic Journal of Library and Information Studies, this issue.

Tveit, Å. K. (2012). Reading habits and library use among young adults. New Review of Children’s Literature and Librarianship, 18(2), 85–104. https://doi.org/10.1080/13614541.2012.714341

Tveit, Å. K, & Olsen, H. K. (2025). Lesere, ikke-lesere og litteraturformidlingens muligheter på yrkesfag. Norsklæreren, 1/2025, 41-58. https://hdl.handle.net/11250/4113546