Läsning på recept
Kunskapspraktiker i läsfrämjande insatser för barn och föräldrar under 2000-talets första decennium
DOI:
https://doi.org/10.7146/njlis.v6i1.157421Keywords:
critical studies of reading, discourse analysis, history of reading, reading promotion, SwedenAbstract
During the early 2000s, reading promotion initiatives where children’s libraries and child health care collaborated became increasingly common. The purpose of this study is to create an understanding of how such reading promotion initiatives were discursively made possible. The purpose of the study is achieved through a so-called “What’s the Problem Represented to Be” analysis of materials such as leaflets, books, and DVDs that were distributed to parents and caregivers with young children in this type of reading promotion initiatives. In the analysis, a meeting is identified between healthcare-related knowledge practices – especially influenced by logopedics – and children’s library knowledge practices, where the former dominates. In the analysed instructions for reading, the paradox of reading promotion is resolved by equating certain forms of reading and related communicative activities with something that is medically necessary. This is therefore difficult to decline as a parent/caregiver. The study illustrates a breakthrough of an approach in reading promotion for parents/caregivers and their young children based on prevention, diagnosis, and treatment during the first decade of the 21st century. This approach is still active and dominant today, which raises questions about the role of children’s libraries and the children’s librarian’s expertise in the contemporary Swedish landscape of reading promotion.
References
Andersson, S. (2024a). Knacka på böcker: Spädbarnsläsning och subjektivering under ett
besök på biblioteket. I K. Berglund, & A. Steiner, A. (Red.), Litteratursociologi i nytt ljus (s. 165-189). Avdelningen for litteratursociologi.
Andersson, S. (2024b) Läs och läs goda böcker! Läsning och hälsopolitik i dag och på 1930–1950-talet. I E. Erlanson, J. Helgason, P. Henning, & L. Lindsköld (Red.), Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige (s. 205–220). Kungliga Vitterhets historie och antikvitets akademien.
Andersson, S. (2025). Röra vid böcker: Diskursiva och materiella arrangemang kring bebisars boksamvaro. Makadam förlag.
Bacchi, C., & Bonham, J. (2014). Reclaiming discursive practices as an analytic focus: Political implications. Foucault Studies, (17), 179–192. https://doi.org/10.22439/fs.v0i17.4298
Bacchi, C. L. (2009). Analysing policy: What's the problem represented to be? Pearson.
Bacchi, C. L., & Goodwin, S. (2016). Poststructural policy analysis: A guide to practice. Palgrave Pivot.
Bibliotek Uppsala. (u.å.). Språkpiller – boktips. https://bibliotekuppsala.se/sprakpiller-boktips
Bibliotekslag (SFS 1996:1596). Kulturdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bibliotekslag-19961596_sfs-1996-1596/
Bibliotekslag (SFS 2013:801). Kulturdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801/
Björklund, E. (2019). Omstridd information: Maj Wechselmanns Omställningen och kritik mot kommersiellt material om att få barn på 1970-talet. I F. Norén, & E. Stjernholm (Red.), Efterkrigstidens samhällskontakter (s. 217–244). Lunds universitet.
Blomgren, R., & Johannisson, J. (2016). Decentralisering i svensk kulturpolitik: Idéer, argument och resultat. I J. Svensson, & K. Tomson (Red.), Kampen om kulturen: Idéer och förändring på det kulturpolitiska fältet (s. 149–166). Studentlitteratur.
Carlsson, H. (2024). Läsfrämjandets geografi. KB och Statens kulturråd. https://digiteket.se/inspirationsartikel/lasframjandets-geografi/
Dolatkhah, M. (2013). Skolbibliotek och läsfrämjande: Tre problemområden. I L. Limberg & A. H. Lundh (Red.), Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi (s. 111–134). BTJ.
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. [Doctoral dissertation, Uppsala universitet].
Flisbäck, M., Uddling, J., & Nord, T. (2024). Välfärdssamhällets omvandling i praktiken. Nordic Academic Press.
Hansson, K., Reuterskiöld, C., & Sahlén, B. (2024). Utvecklingsrelaterad språkstörning: Teoretisk översikt. I L. Hartelius, K. Johansson, M. Levlin, E. Schalling, & M. Södersten (Red.), Grundbok i logopedi (s.59–68). Studentlitteratur.
Hartelius, L., Johansson, K., Levlin, M., Schalling, E., & Södersten, M. (2024a). Logopedi som profession. I L. Hartelius, K. Johansson, M. Levlin, E. Schalling, & M. Södersten (Red.), Grundbok i logopedi (s. 25–42). Studentlitteratur.
Hartelius, L., Johansson, K., Levlin, M., Schalling, E., & Södersten, M. (2024b). Logopedi som ämne. I L. Hartelius, K. Johansson, M. Levlin, E. Schalling, & M. Södersten (Red.), Grundbok i logopedi (s. 43–56). Lund: Studentlitteratur.
Heath, S. B. (1982). What no bedtime story means: Narrative skills at home and school. Language in Society, 11(1), 49–76. http://www.jstor.org/stable/4167291
Hedemark, Å. (2020). Constructing the literate child: An analysis of Swedish literature policy. Library & Information History, 36(2), 73–88. https://doi.org/10.3366/lih.2020.0018
Hedemark, Å., & Jonsson, E. (2021). Läsning för framtidens samhällsmedborgare: En studie av dåtidens och nutidens svenska kulturpolitiska debatter om barns läsning. Nordisk Kulturpolitisk Tidsskrift, 24(2), 120–138. https://doi.org/10.18261/issn.2000-8325-2021-02-03
Hedemark, Å., & Lindberg, J (2017). Stories of storytime: The discursive shaping of professional identity among Swedish children’s librarians. Information Research, 22(1), paper CoLIS1612. http://InformationR.net/ir/22-1/colis/colis1612.html
Hedemark, Å., & Lindsköld, L. (2025). Den frivilliga läsaren: Läsningens politik i Sverige efter 1945. Gidlunds förlag.
Hirdman, Y. (2018). Att lägga livet till rätta: Studier i svensk folkhemspolitik. (Fjärde reviderade utgåvan, andra tryckningen). Carlssons.
Lassén-Seger, M., & Österlund, M. (2025). Statligt sanktionerad flerspråkighet för bebisar och deras vuxna: Litterär flerspråkighet i finländska babylådeböcker. Barnboken, 48. https://doi.org/10.14811/clr.v48.947
Levlin, M., Björnström, M., Hedenius, M., & Hallin, A.E. (2024). Utvecklingsrelaterade läs-, skriv- och räknesvårigheter. I L. Hartelius, K. Johansson, M. Levlin, E. Schalling, & M. Södersten (Red.), Grundbok i logopedi (s. 95–103). Studentlitteratur.
Lindsköld, L., & Hedemark, Å. (2023). Changes in the governance of the reading subject: Swedish reading policy, c. 1949–1984. International Journal of Cultural Policy, 30(2), 253–267. https://doi.org/10.1080/10286632.2023.2187052
Lindsköld, L., Dolatkhah, M., & Lundh, A. (2020). Aesthetic reading as a problem in mid-20th century Swedish educational policy. Nordisk Kulturpolitisk Tidsskrift, 23(1), 48–64. https://doi.org/10.18261/issn.2000-8325/-2020-01-04
Lindström Sol, S., & Ekholm, D. (2021). Integrating cultural and social policy through family home visits in suburban areas of exclusion: Examining the rationalities of Bookstart Göteborg. International Journal of Cultural Policy, 27(7), 952–966. https://doi.org/10.1080/10286632.2020.1860031
Mehan, H. (1979), Learning lessons: Social organization in the classroom. Harvard University Press.
Mol, A. (2013). Mind your plate! The ontonorms of Dutch dieting. Social Studies of
Science, 43(3), 379–396. https://doi.org/10.1177/03063127124569
Nyström, U. (Red.) (u.å.). Ge barnet ett språk – läs tillsammans! 1177.se. https://www.1177.se/Gotland/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/ge-barnet-ett-sprak-Gotland/
Rose, N. (1999). Governing the soul: The shaping of the private self. (2:a uppl.) Free Association Books.
Rydsjö, K. (2012). Dags att höja ribban!?: En rapport om samverkan mellan barnhälsovård och bibliotek kring små barns språk- och litteracitetsutveckling. Regionbibliotek Halland.
Sandgren, O., & Tonér, S. (2024). Utvecklingsrelaterad språkstörning. I L. Hartelius, K. Johansson, M. Levlin, E. Schalling, & M. Södersten (Red.), Grundbok i logopedi (s. 69–74). Studentlitteratur.
Sandin, A.S. (2011). Barnbibliotek och lässtimulans: Delaktighet, förhållningssätt, samarbete. Regionbibliotek Stockholm.
Schmidt, C. (2015). ”Vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut”: En rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner. Regionbibliotek Halland.
Schmidt, C. (2023). Librarians’ book talks for children: An opportunity for widening reading practices? Journal of Early Childhood Literacy, 23(3), 470–492. https://doi.org/10.1177/1468798420964941
Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: en utgångspunkt för samspel. (1. uppl.) [Doctoral dissertation, Linköpings universitet].
Socialstyrelsen (2024). Bilaga: Tabeller: Statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (2023) samt arbetsmarknadsstatus (2022). Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/alla-statistikamnen/halso-och-sjukvardspersonal/
Stavrum, H. (2013). Begeistringsforskning eller evalueringstyranni?: Om kunnskap om kunst for barn og unge. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 16, (1), 154–171.
Sundström Sjödin, E. (2019). Creating the valuable: Reading as a matter of health and successful parenthood. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 40(1), 46–60. https://doi.org/10.1080/01596306.2018.1549703
Sundström Sjödin, E., Persson, M., & Pettersson, D. (2024) Läsning, ekologi och siffror: Sanningspraktiker hos en läsfrämjande aktör. I A. Ohlsson, A. Sigrell, P. Strand, & M. Sundby (Red.), Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? (s. 377–390). Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.
Tisell, A. (u.å.). Historien om Babblarna. https://hattenforlag.se/historien-om-babblarna/
Westerlund, M., & Hedenström, S. (u.å.). Språket, typ – redan på skötbordet: Ett samarbete mellan Barnhälsovården i Uppsala län och Länsbibliotek Uppsala 2005–07.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2026 Anna Lundh

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License.