The background of the odal rights
an archaeological discussion
DOI:
https://doi.org/10.1080/21662282.2017.1371440Keywords:
Runic inscriptions, property rights, odal, burial mounds, allodial land, burial rights, lineageAbstract
The age and origin of the odal rights known from medieval times in Sweden and Norway are debated. Archaeologists tend to view them as old and a part of the pre-Christian society, whereas historians and legal historians view them as established after Christianity was introduced, mirroring canonical laws. In Viking Age runic inscriptions from the eleventh century in the lake Mälaren valley in Sweden, from late tenth to eleventh century in south-western Norway, the term odal, inherited family land occurs together with other expressions concerning landed property. Furthermore, two runestones in Småland and Hälsingland in Sweden, c. 650 km apart, each enumerate five earlier ancestors in a male lineage, the sponsor himself being the sixth generation. As these runic inscriptions were made in different parts of Scandinavia during the late tenth and eleventh century, this indicates that the term and concept odal was widespread already before the canonic laws of the early medieval period were introduced, and quite possibly belongs to an older inheritance structure. The aim of this article is a renewed discussion focussing on the runological sources where the term and concept odal can be found in the Viking Age Scandinavian society (c. 750–1050 CE), but also early medieval written sources. Thereafter, archaeological sources from the Late Iron Age are addressed (c. 550–1050 CE).
References
Åhlén, M., 1994. Runinskrifter i Hälsinglands runinskrifter. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 27, 33-50.
Ambrosiani, B., 1964. Fornlämningar och bebyggelse. Studier i Attundalands och Södertörns förhistoria. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Andersson, T., 2004. Svethiudh, det svenska rikets kärna. Namn och bygd, 92, 5-18.
Andrén, A., 2014. Tracing old norse cosmology. The world tree, middle earth and the sun in archaeological perspectives. Vägar till Midgård 16. Lund: Nordic Academic Press.
Bennett, A., 1987a. Graven - religiös och social symbol. Strukturer i folkvandringstidens gravskick i Mälarområdet. Theses and papers in north-European Archaeology 18. Stockholm: Stockholms Universitet.
Bennett, A., 1987b. Mälarområdets järnåldersgravfält. In: T. Andræ, M. Hasselmo, and K. Lamm, eds. 7000 år på 20 år. Arkeologiska undersökningar i Mellansverige. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 143-164.
Bratt, P., 2008. Makt uttryckt i jord och sten. Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern. Stockholm: Stockholm studies in archaeology.
Brink, S. and Collinson, L., eds., 2014. New approaches to early law in Scandinavia. Acta Scandinavica 3. Turnhout: Brepols. https://doi.org/10.1484/M.BOOKS.6.09070802050003050407050401
Brink, S., 2002. Law and legal customs in Viking Age Scandinavia. In: J. Jesch, ed. The Scandinavians from the Vendel Period to the tenth century: an ethnographic perspective. Woodbridge, UK: Boydell Press, 87-116.
Brink, S., 2005. Verba Volant, Scripta Manent? Aspects of Early Scandinavian Oral Society. In: P. Hermann, ed. Literacy in medieval and early modern Scandinavian Culture. Odense: University Press of Southern Denmark, 77-135.
Büntgen, U., et al., 2016. Cooling and societal change during the Late Antique Litte Ice Age from 536 to around 660 AD. Nature Geoscience, 1-7. https://doi.org/10.1038/ngeo2652
Cöllen, S., 2011. Der rätselhafte Gott. Himdallr im Licht altnordischer Vorstellungen von Ahnen und Ordnung. Uppsala: Uppsala universitet.
de Vries, J., 1961. Altnordisches etymologisches Wörterbuch. Leiden: Brill.
Düwel, K., 2001. Runenkunde. 3d ed. Stuttgart: J. B. Metzler. Eriksson, O. and Strid, J.P., 1991. Runstenar. Malmö: Edition Eriksson. https://doi.org/10.1007/978-3-476-04115-9
Heimskringla, 1893-1900. Noregs konunga sogur af Snorri Sturluson. In: F. Jonsson, ed. Samfund til Udgivelse af Gammel Nordisk Litteratur. København.
Fischer, S., 2005. Roman imperialism and Runic Literacy. The Westernization of Northern Europe (150-800 AD). Aun 33. Uppsala: Uppsala Universitet.
Foote, P.G. and Wilson, D.M., 1970. The Viking achievement. The society and culture of medieval Scandinavia. London: Sidgwick & Jackson.
Gelting, M., 2000. Odelsrett - lovbydelse - bördsrätt - retrait lignager - Kindred and Land in the Nordic Countries in the twelfth and thirteenth centuries. In: L.I. Hansen, ed. Family, marriage and property devolution in the Middle Ages. Tromsø: Department of History, University of Tromsø, 133-165.
Göthberg, H., 2000. Bebyggelse i förändring. Uppland från slutet av yngre bronsålder till tidig medeltid. Uppsala: Uppsala Universitet.
Gräslund, A.-S., 1992. Runstenar - om ornamentik och datering II. Tor - tidskrift för nordisk fornkunskap, 24 (1992), 177-202.
Gräslund, A.-S., 2002. De senvikingatida runstenarna i Jönköpings län - deras ornamentik och datering. In: J. Agertz and L. Varenius, eds. Om runstenar i Jönköpings län, Småländska kulturbilder. Jönköping: Jönköpings länsmuseum, 139-155.
Gräslund, B., 2007. Fimbulvintern, Ragnarök och klimatkrisen år 536-537 e.Kr. Saga och Sed, 2007, 93-123.
Gräslund, B., 2012. Comments on Löwenborg. Journal of Archaeology and Ancient History, 2012 (4), 3-29.
Gräslund, B. and Price, N., 2012. Twilight of the gods? The 'dust veil event' of AD 536 in critical perspective. Antiquity, 86, 428-443. https://doi.org/10.1017/S0003598X00062852
Gren, L., 2003. Hackerör i Njudungs västra härad: regional analys och detaljstudier i Norra Sandsjö'. In: M. Wigren, ed. Röjningsröseområden på sydsvenska höglandet, Arkeologiska, kulturgeografiska och vegetationshistoriska undersökningar. Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 113-168.
Gurevich, A.J., 1985. Categories of medieval culture. London: Routledge & Keagan Paul.
Gurevich, A.J., 1992. Historical Anthropology of the Middle Ages. J. Howlett, ed. Cambridge: Polity Press.
Gustavson, H., 1995. Runinskrifterna i Rannsakningarna - den epigrafiska relevansen. In: E. Baudou and J. Moen, eds. Rannsakningar efter antikviteter, ett symposium om 1600-talets Sverige. Kungliga Vitterhets historie och antikvitetsakademien konferenser 30. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 113-124.
Hafström, G., 1962. Jordegendom. In: J. Granlund ed. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, Vol. 7. Malmö: Allhems förlag.
Hållans Stenholm, A.-M., 2012. Fornminnen. Det förflutnas roll i det förkristna och kristna Mälardalen. Vägar till Midgård 15. Lund: Nordic Academic Press.
Hållans Stenholm, A.-M., 2006. Past memories. Spatial returning as ritualized rememberance. In: C. Raudvere, K. Jennbert, and A. Andrén, eds. Old Norse religion in long-term perspectives. Origins, changes and interactions. An international conference 2004 June 3-7, Lund, Sweden. Lund: Nordic Academic Press, 341-345.
Helle, K., 2001. Gulatinget og Gulatingslova. Leikanger: Skald.
Holst, M.K., 2004. The syntax for the Iron Age village. Transformations in an orderly community. Unpublished thesis (PhD). Aarhus university.
Holst, M.K., 2010. Inconsistancy and stability. Large and small farmsteads in the village of Nørre Snede (Central Jutland) in the first millenium AD. Siedlungs- und Küstenforschung im südlichen Nordseegebiet, 33, 155-179.
Iversen, F., 2004. Eiendom, makt og statsdannelse. Kongsgårder og gods i Hordaland i yngre jernalder og middelalder. Bergen: Universitetet i Bergen.
Källström, M., 2013. Recension av L. Peterson, »En brisi vas lina sunn, en lini vas unaR sunn . . . En þa barlaf. . .». Etymologiska studier över fyra personnamn på Malstaoch Sunnåstenarna i Hälsingland (2012). Studia anthroponymica Scandinavica, 31 (2013), 150-153.
Krövel, H.J., 2001. Minneinskrifter på runesteinar som historisk kjeldemateriale. Ein studie med utgangspunkt i innskrifter frå Noreg. Hovedfagsoppgave. Norges Teknisk- Naturvitenskapelige universitet, Trondheim.
Lamm, J.P., 2006. Uppsa kulle. Reallexikon der germanischen Altertumskunde, 31, 530.
Lantmateriet, historical maps from Runtuna, Inneberga village 1687, Lantmäteriet C 61, and Eneby village from 1769, C. Available from: www.lantmateriet.se/historiskakartor
Lindkvist, T., 1979. Landborna i Norden under äldre medeltid. Acta universitas Upsaliensis. Studia historica Upsaliensia 10. Uppsala: Uppsala Universitet.
Ljung, C., 2001. Liv, död och genus. Sociala konstruktioner speglade i ett gravmaterial från Mälardalen. Seminar paper. Arkeologi & Antik historia. Uppsala Universitet.
Ljung, C., 2016. Under runristad häll. Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige. Stockholm studies in archaeology, 67, 1-2.
Ljungkvist, J., 2008. Dating of the two royal mounds of Old Uppsala. Evaluating the elite of the 6th-7th century in Middle Sweden. Archäologisches Korrespondenzblatt, 38, 263-282.
Ljungkvist, J., 2013. Monumentaliseringen av Gamla Uppsala. In: O. Sundqvist and P. Vikstrand, eds. Gamla Uppsala i ny belysning. Religionsvetenskapliga studier från Gävle 9. Uppsala: Swedish Science Press, 33-68.
Löwenborg, D., 2012. An Iron Age Shoch Doctrine - Did the AD 536-537 event trigger large-scale social changes in the Mälar Valley? Journal of Archaeology and Ancient History, 2012 (4), 3-29.
Magnus Lagabøters Landslov, 1915. A. Taranger transl. Kristiania.
Mejsholm, L., 2009. Gränsland. Konstruktion av tidig barndom och begravningsritual vid tiden för kristnandet i Skandinavien. Opia 44. Uppsala: Uppsala universitet.
N =Norges innskrifter med de yngre runer, 1954. Utgivet av M. Olsen under medvirkning av Aslak Liestøl, Vol. III. Oslo: Norsk historisk kjeldeskriftinstitutt.
Näsman, U., 2008. Från Attila till Karl den store. Skandinavien i Europa. In: M. Olausson, ed. Hem till Jarlabanke. Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid. Lund: Historiska media, 19-47.
Nelson, J. and Rio, A., 2013. Women and laws in early medieval Europe. In: J. M. Bennett and R. Mazo Karras, eds. The Oxford Handbook of women and gender in medieval Europe. Oxford: Oxford University Press, 104-117. https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199582174.013.035
NGL = Norges Gamle Love indtil 1387, Vol. I-III. Eds. R. Keyser & P. A. Munch, (Christiania: 1846-49).
Nordberg, A., 2006. Jul, disting och förkyrklig tideräkning. Kalendrar och kalendariska riter i det förkristna Norden. Kungliga Gustav Adolfs akademien. Uppsala: Swedish Science Press.
Nordiska kungasagor 2, 1992. Snorre Sturluson, översättning från isländskan av K. G. Johansson. Stockholm: Fabel.
Norseng, P., 1987. Lovmaterialet som kilde til tidlig nordisk middelalder. In: G. Karlsson, ed. Kilderne til den tidlig middelalders historie. Rapporter til den XX nordiske historiker kongres Reykjavik 1987, Vol. 1. Reykjavik: Sagnfræðistofnun Háskola Íslands, 48-77.
Öl=Ölands runinskrifter, 1900-06. Sveriges runinskrifter 1, granskade och tolkade av E. Brate and S. Söderberg. Stockholm.
Øye, I., 2002. Landbruk under press 800-1350. In: Norges landbrukshistorie I. Oslo: Samlaget, 215-414.
Peterson, L., 2006. Svenskt runordsregister. 3rd revised ed. Runrön 2. Uppsala: Uppsala universitet.
Peterson, L., 2007. Nordiskt runnamnslexikon. 5th revised ed. Uppsala: Institutet för Språk- och Folkminnen.
Peterson, L., 2012. En brisi vas lina sunn, en lini vas unaR sunn . . . En Þa barlaf". Etymologiska studier över fyra personnamn på Malsta- och Sunnåstenarna i Hälsingland. Sällskapet Runica et Mediævalia. Opuscula 15. Stockholm: Sällskapet Runica et Mediævalia.
Raä + nr = Digital register for the ancient monuments of Sweden, National Heritage Board. Available from: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Rannsakningar efter antikviteter, 1969. Vol. II, C. I. Ståhle, ed. Stockholm.
Ringstad, B., 1991. Graver og ideologi implikasjoner fra vestnorsk folkevandringstid. In: C. Fabech and J. Ringtved, eds. Samfundsorganisation og regional variation. Norden i romersk jernalder og folkevandringstid. Beretning fra 1. nordiske jernaldersymposium på Sanbjerg slot 11-15 april 1989. Højbjerg: Jysk arkæeologisk Selskab.
Robberstad, K., 1967. Odelsrett. In: J. Granlund, ed. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, Vol. 12. Malmö: Allhems förlag.
Rønneseth, O., 1975. "Gard" und Einfriedigung. Entwicklungsphasen der Agrarlandschaft Jærens. Stockholm: Kulturgeografiska insitutionen, Stockholms Universitet.
Samling af Sweriges Gamla Lagar, 1827-44. Corpus Iuris Sueo-Gotorum Antiqui, Vols. 1-6, H.S. Collin and C. J. Schlyter, ed. Stockholm: Haeggström.
Sanmark, A., 2017. Viking law and order. Places and Rituals of Assembly in the North. Edinburgh: Edinburgh University Press. https://doi.org/10.3366/edinburgh/9781474402293.001.0001
Sawyer, B., 1988. Property and inheritance in Viking Age Scandinavia. Alingsås: Victoria.
Sawyer, B., 2000. Son skal taka arv efter far sin. . .. In: E. Mundal and I. Øye, eds. Norm og praksis i middelaldersamfunnet. Bergen: Senter for europeiske kulturstudier, 56-79.
Sawyer, B., 2002. Runstenar och förmedeltida arvsförhållanden. In: J. Agertz and L. Varenius, eds. Småländska kulturbilder 2002. Om runstenar i Jönköpings län. Jönköping: Jönköpings länsmuseum, 55- 78.
Selinge, K.-G., 2010. Språket i landskapet. Om runstenar, rågångar och byar. Stockholm: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Selinge, K.-G., 1980. Fra heidnum haugi eller vad kallades gravarna? In: Å. Hyenstrand, ed. Inventori in honorem. En vänbok till Folke Hallberg. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 288-297.
Sjöholm, E., 1988. Sveriges medeltidslagar. Europeisk rättstradition i politisk omvandling (Rättshistoriskt bibliotek 41). Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning. Skre, D., 1998. Herredømmet. Bosetning og besittelse på Romerike 200 - 1350 e. Kr. (1st ed. 1996). Oslo: Scandinavian University Press.
Sm = Smålands runinskrifter, 1935-61. Sveriges runinskrifter 4, granskade och tolkade av R. Kinander. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Snorri Sturluson, 1964. Heimskringla. History of the kings of Norway. Translated by L.M. Hollander. Austin: University of Texas Press.
Snorri Sturluson, 1995. Edda. A. Faulkes, ed. London: Everyman.
Sö = Södermanlands runinskrifter, 1924-36. Sveriges runinskrifter 3, granskade och tolkade av E. Brate and E. Wessén. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Ståhle, C.I., 1956. Västgöta lagmanskväde. In: Archivistica et Mediaevistica Ernesto Nygren oblata. Stockholm: Norstedt, 408-423.
Ståhle, C.I., 1958. Syntaktiska och stilistiska studier i fornnordiskt lagspråk. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Ståhle, C.I., 1965. Lagspråk. In: J. Granlund, ed. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. Malmö: Allhems förlag.
Struck, W.-H., 1990. Die Stifte St. Walpurgis in Weilburg und St. Martin in Idstein. Erzbistum Trier 6. Germania Sacra 27. Berlin: de Gruyter.
Sundqvist, O., 2002. Frey's offspring. Rulers and religion in ancient Svea society. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Sundqvist, O., 2016. An Arena for higher powers. Ceremonial buildings and religious strategies for rulership in Late Iron Age Scandinavia. Leiden: Brill. https://doi.org/10.1163/9789004307483
Svenska landskapslagar, 1933-46. Tolkade och förklarade för nutidens svenskar av Å. Holmbäck & E. Wessén. Stockholm: A.W. Gebers, 1-5.
Taranger, A., 1913. The meaning of the words "oðal" and "skeyting' in the Old Laws of Norway. In: Essays in Legal History read before the International Congress of Historical Studies. London, New York: Oxford University Press, 159- 173.
U = Upplands runinskrifter, 1940-58. Sveriges runinskrifter, Vols. 6-9. Translated by S. B. F. Jansson and E. Wessén. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Vierck, H., 1981. Imitatio imperii und Interpretatio Germanica vor der Wikingerzeit. In: R. Zeitler, ed. Les pays du Nord et Byzance (Scandinavie et Byzance), actes du Colloque nordique et international de byzantinologie, tenu à Upsal 20-22 avril 1979. Uppsala: Almqvist & Wiksell International.
Vikstrand, P., 2015. Aspa löt och Runtuna. Om Rönö hundares tingsplats. Saga och Sed, 2015, 41-66.
Vogt, H., 2010. The Function of kinship in medieval nordic legislation, Vol. 9, Medieval Law and Its Practise. Brill: Leiden. https://doi.org/10.1163/9789004189294
Williams, H., 1996a. The origins of the runes. In: A. Quak and T. Looijenga, eds. Frisian runes and Neighbouring traditions. Amsterdamer beiträge für ältere germanistik. Amsterdam: Rodopi, 211-218.
Williams, H., 1996b. The Romans and the runes - uses of writing in Germania. In: S. Nyström, ed. Runor och abc. Elva föreläsningar från ett symposium i Stockholm våren 1995. Stockholm: Sällskapet Runica et Mediævalia, Riksantikvarieämbetet, Stockholms medeltidsmuseum, 177-192.
Winberg, C., 1985. Grenverket. studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier. Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning.
Zachrisson, T., 1994. The odal and its manifestation in the landscape. Current Swedish Archaeology, 2, 219-238.
Zachrisson, T., 1998. Gård, gräns, gravfält. Sammanhang mellan ädelmetalldepåer och runstenar från vikingatid och tidigmedeltid i Uppland och Gästrikland. Stockholm: Stockholms Universitet.
Zachrisson, T., 2010. Kungsämnen i Söderby och kungens Sigtuna. Om den materiella kulturen i och kring Söderby i Danmarks socken. Situne dei, 2010, 163-175.
Zachrisson, T., 2011b. Fjärran ting - exotiska föremål och nya seder i Mellansverige ca 550-700 e.Kr. In: A. Andrén, ed. Förmodern globalitet. Essäer om rörelse, möten och fjärran ting under 10.000 år. Lund: Historiska media, 109-129.
Zachrisson, T., 2002. Ärinvards minne - om runstenen i Norra Sandsjö. In: J. Agertz and L. Varenius, eds. Småländska kulturbilder 2002. Om runstenar i Jönköpings län. Jönköping: Jönköpings länsmuseum, 35- 54.
Zachrisson, T., 2011a. Property & honour - social change in Middle Sweden 400-700 AD. In: L. Boye, ed. The development of leadership and Elites in the First Millenium AD. The 61st International Sachsensymposion 2010 in Haderslev. Arkæologi i Slesvig /Archäologie in Schleswig. Neumünster: Wachholtz Verlag, 141-156.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Counting from volume 11 (2022), articles published in DJA are licensed under Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International (CC BY-NC-SA 4.0). The editorial board may accept other Creative Commons licenses for individual articles, if required by funding bodies e.g. the European Research Council. With the publication of volume 11, authors retain copyright to their articles and give DJA the right to the first publication. The authors retain copyright to earlier versions of the articles, such as the submitted and the accepted manuscript.
Articles in volume 1-8 are not licensed under Creative Commons. In these volumes, all rights are reserved to DJA. This implies that readers can download, read, and link to the articles, but they cannot republish the articles. Authors can upload their articles in an institutional repository as a part of a green open access policy.
Articles in volume 9-10 are not licensed under Creative Commons. In these volumes, all rights are reserved to the authors of the articles respectively. This implies that readers can download, read, and link to the articles, but they cannot republish the articles. Authors can upload their articles in an institutional repository.
