På fast grund

Om det äldsta stenkyrkobyggandet i Sigtuna

Forfattere

  • Sten Tesch

Resumé

On solid foundation
About the building of stone churches in the 12th century Sigtuna
By Sten Tesch

This study deals with the least known and discussed part of the church – the foundation wall. The discussion is about how to use the construction of the foundation wall as a means to separate the absolutely oldest romanesque churches from the others. In Sigtuna at least six stone churches were built in a very short period beginning around AD 1100. These are some of the oldest stone churches in Sweden. Small research excavations in connection with two of the churches have revealed that the upper parts of the foundation walls were partly walled with mortar. The evidence from the ruin church of S. Olof has been especially rewarding. Walls from a possible church or a part of a church older than the visible ruin was found inside. Both buildings had partly solid foundation walls. This method is in Scandinavia supposed to have been used only when the earliest stone churches were built. The use of solid foundation walls was soon abandoned in favour of foundations built up without mortar. This study also describes the development from Christian graveyards (sv. gravgårdar) to Romanesque churches in a sacred townscape. Almost from the beginning Sigtuna stands out as an out-and-out Christian place, where the elite could demonstrate a Christian identity. An almost continuous chain of graveyards, where people are buried according to Christian ritual, surrounds the settlement area. So far there are no traces of wooden churches, only secondary indications. A diocese, the first in the region, was established in Sigtuna c.1060 by the archbishop of Hamburg- Bremen. A cathedral was built in the middle of the town. All other churches were built along a new street, parallell and North to the main street Stora Gatan, and in the same area as the graveyards. The church topography reflects an intention to create a sacred townscape for ecclesiastical processions. It also reflects the idea of the holy and heavenly city. The last time a Sigtuna bishop is mentioned is in 1134. The Sigtuna bishopric must have ceased before 1164, when the bishopric in Old Uppsala became the archbishopric of Sweden. But Sigtuna remained an important ecclesiastical centre. In c.1215 the Pope gave the Church permission to move the archbishopric from Old Uppsala to Sigtuna, but the transfer was for unknown reasons never made. Two or three of the romanesque churches were demolished already in the the late 13th century due to the organisation of parishes in the Lake Mälaren region. The others were abandoned after the Reformation in the first half of the 16th century. Three of the churches now stand as ruins, the other three are only preserved as foundation walls below ground.

Referencer

Andersson, Gunnar: A Struggle for Control. Reflections on the Change of Religion in a Rural Context in the Eastern Mälaren Valley. Andersson, Hans et al. (red.), Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. Lund Studies in Medieval Archaeology 19, 1997, s. 353-372 .
Andersson, Karin: Svensk kyrkoarkeologi (avsnitt 1). Hikuin 9, 1983, s. 113-120.
Andersson, Karin & Hildebrand, Agneta: Byggnadsarkeologisk undersökning. Det murade huset. Riksantikvarieämbetet. 2:a reviderade upplagan Stockholm 1988.
Bonnier, Ann Cathrine: Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 1250-1350. Upplands Fornminnesförenings Tidskrift 51, 1987.
Bonnier, Ann Cathrine: Sigtuna och kyrkorna. Sten Tesch (red.), Avstamp – för en ny Sigtunaforskning. 18 forskare om Sigtuna, Sigtuna Museum 1989, s. 9-15.
Brunius, C. G: Konstanteckningar under en resa år 1849. Lund 1851.
Cinthio, Maria: De första stadsborna. Medeltida gravar och människor i Lund. Stockholm 2002.
Cornell, Henrik: Sigtuna och Gamla Uppsala. Ett bidrag tilll kännedomen om de engelsksvenska förbindelserna under 1000-talet. Stockholm 1920.
Christophersen, Axel: Olavskirke, Olavskult og Trondheims tidlige kirketopografi – problem og perspektiv. Steinar Supphellen (red.), Kongsmenn og krossmenn. Festskrift till Grethe Authén Blom, Det Kongl. Norske videnskabers selskab, Skrifter 1. Trondheim 1992, s. 39-67.
Douglas, Marietta: Sigtuna. Rapport 5. Projektet Medeltidsstaden. Stockholm 1979.
Eide, O. E: De toskipede kirker i Oslo. Et forsøk på redatering og opphavsbestemmelse med utgangspunkt i de siste utgravninger i Clemenskirken. 2. opplag. Bergen 1974. (stencil)
Ekhoff, Emil: Sigtunas ödekyrkor. Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, Tionde bandet, l :a häftet, 1905, s. 131-140.
Ekhoff, Emil: Svenska stavkyrkor. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm 1914-16.
Ekroll, Øystein: Med kleber og kalk. Norsk steinbygging i mellomalderen. Oslo 1997.
Floderus, Erik: Nya bidrag till kännedomen om Sigtunakyrkorna. Fornvännen häfte 4, 1935, s. 206-218.
Floderus, Erik: Sigtuna. Sveriges äldsta medeltidsstad. Stockholm1941.
Fogelberg, Kerstin & Sten Tesch: Utgrävningar i S:t Olofs kyrka. Populär arkeologi nr 2 2002, s. 37-38.
Fogelberg, Kerstin & Sten Tesch: Utgrävningar i S:t Olofs kyrkoruin 2001-2002 . Sigtuna Museum, preliminär rapport 2002.
Gihl, Gunnar: Sigtuna och Norrsunda. Tvenne antikvariskt – topografiska manuskript af Martinus Aschaneus, utgifna och kommenterade. Akademisk afhandling. Upplands Fornminnesförenings tidskrift XL, 1925-26.
Hermanson, Lars: Släkt, vänner och makt. En studie av elitens politiska kultur i 1100-talets Danmark. Avhandlingar från Historiska institutionen, Göteborgs universitet, 24, 2000.
Hillbom, Eva: Kvarteret Nunnan, (del av K. Sigtuna Svensson). T. Andrae, M. Hasselmo & K. Lamm (red.). 7000 år på 20 år. Arkeologiska undersökningar i Mellansverige. Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar UV, Stockholm 1987, 230-234.
Holmström, Marie: Alvastra i statsbildningstid. Forskaren i fält – en vänbok till Kristina Lamm. Stockholm 1999, s. 149-160.
Ioannisyan, Oleg: Between Byzantium and the Romanesque West: The Architecture of Old Rus’ in the 10th-13th Centuries. Michael Müller-Wille (red.), Rom und Byzanz im Norden. Mission und Glaubenswechsel im Ostseeraum während des 8.-14. Jahrhunderts, Band II, 1999, s. 297-323.
Kitzler Åhfeldt, Laila: Work and Worship. Laser Scanner Analysis of Viking Age Rune Stones. Theses and Papers in Archaeology B:9. Archaeological Research Laboratory. Stockholm University 2002.
Klingspor, Carl Arvid: Anteckningar under Resor i Uppland sommaren 1869. Upplands fornminnesförenings tidskrift I.
Lidén, Hans Emil: Kirkene bygges. Havardsholm, Jørgen (red.), Nyt lys på middelalderen, Oslo 1997, s. 209-220.
Lovén, Christian: Romanska storkyrkor i Sverige. Bebyggelsehistorisk tidskrift 20, 1990, s. 7-26.
Lovén, Christian: Kloster, klosterliknande inrättningar och klostertraditioner. Fornvännen 2001/4, s. 243-266.
Lundberg, Erik: Sigtunakyrkorna och Norge. Fornvännen nr 30, 1935, s. 219-236.
Lundberg, Erik: Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden. 1000- 1400. Stockholm 1940.
Møller, Elna & Olaf Olsen: Danske trækirker. Nationalmuseets Arbejdsmark 1961, s. 35-58
Nilsson, Bertil: Sveriges kyrkohistoria. Missionstid och tidig medeltid. Stockholm 1999.
Näsström, Gustaf: Forna dagars Sverige. Kulturhistorisk bilderbok om hedenhös och medeltid, Stockholm 1948.
Ottoson, Mikael: Stadskyrkor berättar om medeltidens Sigtuna och Skara. C-uppsats i medeltidsarkeologi. Arkeologiska Institutionen, Lunds universitet 1996.
Persson, Kjell: Rapport. Geofysisk prospektering med georadar vid S:t Nicolaus och S:t Olofs kyrkor Sigtuna 3D-modellering. Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet 2003.
Petterson, Björn: Arkeologiska undersökningar i kv. Nunnan 1987,
Sigtuna. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum (in print).
Redelius, Gunnar: Sigtunastudier. Historia och byggnadskonst under äldre medeltid. Stockholm 1975.
Redelius, Gunnar: Sankt Olofs kyrka i Sigtuna. Diskussionsunderlag för seminarium 8/9 1999, Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. (stencil).
Redin, Lars: Med ögonvråns förlängda seende. Agneta Åkerlund et al. (red.),Till Gunborg. Arkeologiska samtal, Stockholm Archaeological Reports Nr 33, 1997, s. 593-601.
Roslund, Mats: Crumbs from the rich man´s table. Byzantine finds in Lund and Sigtuna c. 980-1250. Visions of the past. Trends and traditions in Swedish medieval archaeology, Lund Studies in Medieval Archaeology 19, 1997, s. 239-297.
Skre, Dagfinn: Kirken før sognet. Den tidligste kirkeordningen i Norge. Hans-Emil Liden (red..). Mötet mellom hedendom og kristendom i Norge, Oslo 1995, s. 170-233.
Stolt, Bengt: Boktyngder och bärbara altarskivor. Kyrkliga sällsyntheter på Gotland och annorstädes, Uddevalla 2001, s. 25-42.
Sundquist, Nils: Östra Aros. Stadens uppkomst och dess utveckling intill år 1300. Lund, H. (red.), Uppsala stads historia I, Utgiven av Uppsala stads historiekommitté, Uppsala 1953.
Svanberg, Jan: Medeltida kyrkoarkitektur i Norden. Stockholm 1964.
Tesch, Sten: Sigtuna – rikets första stad. Peter Bratt (red.), Forntid i ny dager. Arkeologi i Stockholmstrakten, Stockholms Läns Museum, Stockholm 1998, s. 157-173.
Tesch, Sten: Det sakrala stadsrummet. Den medeltida kyrkotopografin i Sigtuna. Medeltidsarkeologisk tidskrift 2000 nr l, s. 3-26.
Tesch, Sten (2001 a): Från hall till kyrka. Kristen kult och kyrkobyggande i 1000-talets Sigtuna. Populär Arkeologi 2001 nr 2, s. 14-16.
Tesch, Sten (2001b): Olof Palme, S:ta Gertrud och Sigtunas medeltida kyrkotopografi. Sten Tesch & Rune Edberg (red.), Biskopen i museets trädgård. En arkeologisk gåta. Sigtuna Museers skriftserie 9, 2001, s. 9-44.
Tesch, Sten & Jacques Vincent: Vyer från medeltidens Sigtuna. Sigtuna Museers skriftserie 10, 2003.
Thordeman, Bengt: En österländsk kyrkotyp i Sverige? N. Afzelius, H. Olsson. & R. Josephson (red.). Dikt och studie 1922. Minnesskrift utgiven av Estetiska föreningen i Uppsala, Uppsala 1922.
Thordeman, Bengt: Från det äldsta Sigtuna. Olof Palmes grävning år 1915. Bearbetad av Bengt Thordeman. Upplands Fornminnesförenings tidskrift XXXVII, Uppsala 1922-23, s.14-32.
Thordeman, Bengt: S:t Olov i Sigtuna. Dess rekonstruktion och konsthistoriska ställning. Fornvännen 1943, s. 28-42.
Tuulse, A. Romansk konst i Norden. 1968.
Ullén, Marian: Kyrkobygge i trä och sten. Bertil Nilsson (red.), Sveriges kyrkohistoria - Missionstid och tidig medeltid, 1999, s. 199-207.
Wideen, Harald: Skara domkyrkas krypta och gotiska förhall. Acta Regiae Societatis Scientarium et Litterarum Gothoburgensis Humaniora 33. Göteborg 1993.
Wienberg, Jes: Enten – eller. Apsidekirker i Norden. Hikuin 24, Kirkearkoeologi i Norden 6, 1997, s. 7-44.
Wikström, Anders & Kjellström, Anna: Rapport Arkeologisk slutundersökning i kvarteret Magistern, Sigtuna. Rapportmanus.
Zachrisson, Torun. Gård, gräns, gravfält. Sammanhang kring ädelmetalldepåer och runstenar från vikingatid och tidigmedeltid i Uppland och Gästrikland. Stockholm Studies in Archaeology 15. Stockholms universitet 1998.

Downloads

Publiceret

2006-10-31

Citation/Eksport

Tesch, S. (2006). På fast grund: Om det äldsta stenkyrkobyggandet i Sigtuna. Hikuin, 33(33), 201. Hentet fra https://tidsskrift.dk/Hikuin/article/view/110500