Upplands tidiga prosterier – argument i en kunglig prestigekamp

Forfattere

  • Christian Lovén

Resumé

The early deanery churches in Uppland – arguments in a royal battle for prestige
By Christian Lovén

A charter from 1164-67 mentions a dean (prepositus) in each of the three earliest towns in the province of Uppland, Sigtuna, Enköping and Östra Aros (present day Uppsala). Further sources show that each of the three old »folk lands« of Uppland was one deanery (fig. 1). In the middle of the 13th century, the deans were absorbed by the newly established secular chapter at Uppsala cathedral, 5 km from Östra Aros. At the end of the century, new rural deans were established, but their districts were much smaller. The Sigtuna dean had Saint Peter’s church, now a ruin (fig. 2). It must have been begun much earlier but was finished during this period. In Enköping, the deanery church was Saint Mary’s, now the town church (fig. 3). Its oldest parts are late Romanesque, and it seems to have been erected during the deanery period. The architecture of the deanery church in Östra Aros, Saint Mary’s, is not known. Two features differed the deanery churches from the ordinary parish churches. They had a special income, from 1244 two pennies every year from each yeoman in the folk land. The original fee was probably one penny. That they needed this is explained by their second special feature: the deanery churches lacked a parish. This means that they did not have the normal income of a church. After the disappearence of the deaneries, in the second half of the 13th century, parishes were created for the three churches. A »dean’s penny« is also known from two districts in the neighbouring Strängnäs diocese, and since these districts lay across the water from Uppland the fee was probably influenced from there. The dean’s penny is not known from the rest of Scandinavia, and parallells in the rest of Europe seem hard to find. The lack of a parish has parallells among cathedrals. Churches for large territories were hardly erected through local initiative, and the introduction of a new tax also points to a central authority. Furthermore, at least one of the deanery churches lay on land owned by the Crown. The reason that this highly organised system was created was probably political. In 1153, a papal delegate was sent to Sweden to create a new achbishopric. According to the Danish chronicler Saxo (circa 1200) the Swedes could not decide where to place it. However, in 1164 Uppsala was elevated to an archbishop’s see. The reason for the 1153 failure was probably that there were two kings who ruled jointly, Sverker (circa 1131-1156) and Erik (circa 1151-1160). Sverker was based in the province Östergötland and must have supported the candidacy of Linköping. Erik was martyrized in Östra Aros and was, according to his 14th century saint’s legend, responsible for the erection of Uppsala cathedral. There are also indications that he founded a regular chapter there. The deanery organisation can be explained as a part of Erik’s campaign to have the archbishopric placed in Uppsala.

Referencer

Andrén, Anders: Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark (Acta archaeologica Lundensia, Series in 8o. 13). Lund 1985.
ASM. Annales Suecici medii aevi. Svensk medeltidsannalistik kommenterad och utgiven av Göte Paulsson (Bibliotheca historica Lundensis 32), Lund 1974.
Beckman, Natanael: Ur vår äldsta bok. Stockholm 1912.
Bjurling, Oscar: Peterspenningen i de uppländska folklanden. Technica & humaniora. Festskrift till Anders Nevsten. Malmö 1951, s. 38-47.
Bonnier, Ann Catherine: Enköpings kyrkor (Sveriges kyrkor 195). Stockholm 1984.
Bonnier, Ann Catherine: Kyrkorna berättar; Upplands kyrkor 1250-1350 (Upplands fornminnesförenings tidskrift vol. 51). Uppsala 1987.
Bonnier, Ann Catherine: Kyrkor, dopfuntar och gravmonument. Kristnandet i Sverige. Gamla källor och nya perspektiv (Projektet Sveriges kristnande. Publikationer. 5). Red. Bertil Nilsson. Uppsala 1996, s. 181-214.
Brilioth, Yngve: Den påfliga beskattningen af Sverige intill den stora schismen. Uppsala 1915.
Carlsson, Gottfrid: [rec. av Brilioth 1915]. Historisk tidskrift 1917, s. 41-57.
Carlsson, Ronnie & Christian Lovén: En kyrkoflyttning och gatureglering i Uppsala på 1300-talet. Manuskript under förberedelse, tänkt för tryckning i Fornvännen.
Dahlbäck, Göran: Uppsala domkyrkas godsinnehav med särskild hänsyn till perioden 1344-1527 (Studier till Det medeltida Sverige 2). Stockholm 1977.
Dahlbäck, Göran: Uppsalakyrkans uppbyggnadsskede. Uppland. Årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund, Uppsala, 1993, s. 135-172.
Dahlerup, Troels: Det danske Sysselprovsti i Middelalderen. København 1968.
DMS. Det medeltida Sverige. Utg. av Riksantikvarieämbetet. Band 1:2. Uppland, Tiundaland. Av Göran Dahlbäck, Olle Ferm & Sigurd Rahmqvist. Stockholm 1984.
DS. Diplomatarium Suecanum. Utg. av Riksarkivet genom Johan Gustaf Liljegren, Bror Emil Hildebrand m.fl. Stockholm 1829-.
Erik den heliges legend på latin, fornsvenska och modern svenska, utg. och övers. av Toni Schmid. Erik den helige. Historia – kult – reliker, red. Bengt Thordeman. Stockholm 1954, s. XI-XX.
Ferm, Olle: Från Östra Aros till Uppsala. Uppsala under tidig medeltid. Från Östra Aros till Uppsala. En samling uppsatser kring det medeltida Uppsala (Uppsala stads historia 7). Uppsala 1986, s. 42-77.
Ferm, Olle: De uppländska sockenkyrkornas jordinnehav. Kyrka och socken i medeltidens Sverige, red. Olle Ferm, utg. av Riksantikvarieämbetet (Studier till Det medeltida Sverige 5). Stockholm 1991, s. 379-400.
Fogdö (Vårfruberga) klosters jordebok. Utg. av Folke Ossiannilsson [Dovring]. Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 1945.
Gallén, Jarl: De engelska munkarna i Uppsala – ett katedralkloster på 1100-talet. Historisk tidskrift för Finland 1976, s. 1-21.
Gezelius, Lars: Franciskanklostret och S:t Per, två utgrävda medeltidskyrkor. Från Östra Aros till Uppsala. En samling uppsatser kring det medeltida Uppsala (Uppsala stads historia 7). Uppsala 1986, s. 191-220.
Hellström, Jan Arvid: Biskop och landskapssamhälle i tidig svensk medeltid (Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien 1, Rättshistoriskt bibliotek 16). Stockholm 1971.
Johnsen, Arne Odd: Studier vedrørende karinal Nicolaus Brekespears legasjon til Norden. Oslo 1945.
Jonsson, Kenneth: Från utländsk metall till inhemskt mynt. Myntningen i Sverige 995-1995, red. Kenneth Jonsson, Ulf Nordlind & Ian Wiséhn (Svenska numismatiska föreningen. Numismatiska meddelanden 40). Stockholm 1995, s. 43-61.
KL. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid 1-22. Malmö / Reykjavik / Oslo / København / Helsingfors 1956-78.
Klackenberg, Henrik: Penningar blå – franska, norska eller svenska? Nordisk numismatisk årsskrift 1991, likalydande i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1991-92, s. 9-17.
Ljung, Sven: Uppsala stads historia 2. Uppsala under yngre medeltid och Vasatid. Uppsala 1954.
Ljung, Sven: Enköpings stads historia 1. Tiden till och med 1718. Enköping 1963.
Lovén, Christian: Romanska storkyrkor i Sverige. Bebyggelsehistorisk tidskrift, Stockholm, nr 20, 1990, s. 7-26
Lovén, Christian: Kloster, klosterliknande inrättningar och klostertraditioner. Fornvännen 2001, s. 243-266.
Nyborg, Ebbe: Kirke og sogn i højmiddelalderens by. Middelalderbyen, red. Søren Bitsch Christensen (Dansk Center for Byhistorie. Danske Bystudier 1). Aarhus 2004, s. 113-190.
Nyd. Diplomata Novevallensia. The Nydala charters 1172-1280. Utg. och övers. Claes Gejrot (Acta Universitatis Stockholmiensis, Studia Latina Stockholmiensia 37). Stockholm 1994.
Nylander, Ivar: Das kirchliche Benefizialwesen Schwedens während des Mittelalters (Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, Serien I, Rättshistoriskt bibliotek 4). Stockholm 1953.
Redelius, Gunnar: Sigtunastudier. Historia och byggnadskonst under äldre medeltid. Lidingö 1975.
Redelius, Gunnar: De uppländska folklanden och inskriften REX VPSALIE. Myntstudier. Mynttidskriften på Internet, utg. av Numismatiska forskningsgruppen, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, 2006:1, http://www.numismatiskaforskningsgruppen.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=987.
Ros, Jonas: Sigtuna. Staden, kyrkorna och den kyrkliga organisationen (Occasional papers in archaeology 30). Uppsala 2001.
Rosén, Jerker: De sekulära domkapitlens tillkomst. Svensk teologisk kvartalskrift, Lund, 1940, s. 60-81.
SBL. Svenskt biografiskt lexikon. 1. Stockholm 1918.
Schück, Adolf: Vilken kyrka har varit Sigtunas katedral? Fornvännen 1957, s. 197-201.
Schück, Herman: Ecclesia Lincopensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa (Acta universitatis Stockholmensis / Stockholm Studies in History. 4.) Stockholm 1959.
Schück, Herman: Det augustinska kanikesamfundet vid Skara domkyrka. En studie om den västgötska kyrkan och dess förbindelser under 1200-talet. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, Skara, 1983-84, s. 136-193.
SMD. Scriptores minores historiæ Danicæ medii ævi 1-2, red. Martin Clarentius Gertz (Selskapet for Udgivelse af Kilder til dansk Historie). København 1917-22.
Ståhle, Carl Ivar: Om vår äldsta jordebok (Vårfruberga klosters godsförteckning). Namn och bygd, Uppsala, 1948, s. 81-140.
Söderwall, Knut Fredrik: Ordbok öfver svenska medeltids-språket 1-2. Supplement 1-2 av Emil Olsson, Walter Åkerlund, Karl Gustav Ljunggren & Elias Wessén. (Skrifter utgivna av Svenska Fornskrift-Sällskapet Bd 27 & 54). Lund 1884-1918, 1925-73.
Tesch, Sten: Olof Palme, S:ta Gertrud och Sigtunas medeltida kyrkotopografi. Biskopen i museets trädgård. En arkeologisk gåta, red. Sten Tesch & Rune Edberg (Sigtuna museers skriftserie 9). Sigtuna 2001, s. 9-44.
Westman, Knut B: De äldsta kända påfvebrefven för Östra Aros. Kyrkohistorisk årsskrift 1914, s. 468-470.
Westman, Knut B: Den svenska kyrkans utveckling från S:t Bernhards tidevarv till Innocentius III:s. Stockholm 1915.
Westman, Knut B: Erik den helige och hans tid. Erik den helige. Historia – kult – reliker, red. Bengt Thordeman. Stockholm 1954, s. 1-108.

Downloads

Publiceret

2009-10-19

Citation/Eksport

Lovén, C. (2009). Upplands tidiga prosterier – argument i en kunglig prestigekamp. Hikuin, 36(36), 71. Hentet fra https://tidsskrift.dk/Hikuin/article/view/109988