Scenariedidaktik som övergripande ämnesdidaktisk modell utifrån olika didaktiska paradigmperspektiv med fokus på bildning
DOI:
https://doi.org/10.7146/sammenlignendefagdidaktik.v2025i8.157369Nøgleord:
Fagdidaktik, Ämnesdidaktik, Scenariedidaktik, Paradigm, Didaktisk teori, Didaktisk modell, BildningResumé
I artikeln argumenteras för att scenariedidaktik kan ses som en övergripande ämnesdidaktisk modell. Didaktiska modeller i allmänhet knyter samman teori och praktik. I artikeln lyfts fram såväl teoribasen för scenariedidaktik som ett flertal exempel på olika scenariedidaktiska arbetsformer. En koppling görs till Nielsens fyra ämnesdidaktiska paradigm (orienterade mot basämnet, vardag/individ, samhälle/utmaningar respektive världen/existens). Artikeln lyfter fram att scenariedidaktik främst kan kopplas till utmaningsdidaktik/samhällsparadigmet. Samtidigt finns det spår av såväl det individcentrerade paradigmet som av det fjärde reflekterande och världscentrerade paradigmet. Dessutom finns en tydlig bas i relevant ämnesinnehåll. På flera ställen i artikeln betonas den stora potential för kritisk-eko-reflexiv bildning som finns med scenariedidaktik. Som inramning inleds artikeln med en kort beskrivning av ämnesdidaktik som fält och en historisk jämförelse mellan didaktiken i Danmark och Sverige. Artikeln avslutas med ett förslag till fyra reflektionsfrågor som komplement till Klafkis klassiska didaktiska analys.
Referencer
Anderhag, P., Andrée, M., Björnhammer, S., & Gåfvels, C. (2024). Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas: en analys av kunskapsprodukter från kollaborativ didaktisk forskning. Pedagogisk forskning i Sverige, 29(1-2), 31-52. https://doi.org/10.15626/pfs29.0102.02
Andrée, M.; Carlgren, I.; Jägerskog, A.-S. & Tväråna, M. (2021). Ämnesdidaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete. I: Andrée, M.. Bladh, G., Carlgren, I., & Tväråna, M. (red.). Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv (s. 449-490). Stockholm: Natur o Kultur.
Almqvist, J., Lidar, M., & Olin, A. (2023). Teaching Traditions in Classroom Practice–A Comparative Didactic Approach. In Didactics in a Changing World: European Perspectives on Teaching, Learning and the Curriculum (pp. 55-65). Cham: Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-031-20810-2_4
Blankertz, H. (1987). Didaktikens teorier och modeller. HLS Förlag Stockholm.
Bossér, U., & Sjöström, J. (2020). Samhällsfrågor i nv-klassrummen – från enkel kontextualisering till fokus på handlingskompetens för global miljörättvisa. ATENA Didaktik, 2(1), DOI: 10.3384/atena.2020.2244
Brante, G. (2016). Allmän didaktik och ämnesdidaktik – en inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 2, 52-68. https://doi.org/10.57126/noad.v2i1.12784
Bundsgaard, J., Fought, S. S., Hanghjøj, T., & Misfeldt, M. (2022). Scenariedidaktik – en introduktion. I: Fought et al. (red.), Håndbog i scenariedidaktik (s. 16-42). Aarhus universitetsforlag.
Börjesson, M. & Brkovic, I. (2019). Didaktik i lärarutbildning. I: Franck, O. (red.) Vetenskaplighet i högre utbildning – Erfarenheter från lärarutbildning. Lund: Studentlitteratur.
Carlgren, I. (2016). Att kunna eller låtsas kunna. I: E. Krogh & S.-E. Holgersen (red.), Sammenlignende fagdidaktik 4, Cursiv 19, s. 13-33.
Carlgren, I. (2020). Powerful knowns and powerful knowings. Journal of Curriculum Studies, 52, 323-336. https://doi.org/10.1080/00220272.2020.1717634
Cramer, C., & Schreiber, F. (2018). Subject didactics and educational sciences: Relationships and their implications for teacher education from the viewpoint of educational sciences. Research in Subject-matter Teaching and Learning (RISTAL), 1(1), 150-164. https://doi.org/10.23770/rt1818
Danckwardt-Lillieström, K., Andrée, M., & Rundgren, C. J. (2024). Process drama as a tool for participation in explorations of ‘wicked problems’ in upper secondary chemistry education. LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education, 12, 50-79. https://doi.org/10.31129/LUMAT.12.2.2132
Deng, Z. (2024). Practice, pedagogy and education as a discipline: Getting beyond close‐to‐practice research. British Educational Research Journal, 50(2), 772-793. https://doi.org/10.1002/berj.3951
Dolin, J. (2022). Scenariedidaktik og naturfag – et overblik. I: Fought et al. (red.), Håndbog i scenariedidaktik (s. 233-249). Aarhus universitetsforlag.
Engelsen, B. U. (1990). Didactics: Swedish and Norwegian understandings compared by a Norwegian. Scandinavian Journal of Educational Research, 34(4), 285-299. https://doi.org/10.1080/0031383900340404
Englund, T. (1997). Towards a dynamic analysis of the content of schooling: narrow and broad didactics in Sweden. Journal of Curriculum Studies, 29(3), 267-288. https://doi.org/10.1080/002202797184044
Fritzell, C., & Fritzén, L. (red.) (2007). Integrativ didaktik i olika ämnesperspektiv. Växjö University Press.
Fought, S. S., Bundsgaard, J., Hanghjøj, T., & Misfeldt, M. (red.) (2022a). Håndbog i scenariedidaktik. Aarhus universitetsforlag.
Fought, S. S., Bundsgaard, J., Hanghjøj, T., & Misfeldt, M. (2022b). Scenariedidaktik på tværs af roller, ting, tid och rum. I: Fought et al. (red.), Håndbog i scenariedidaktik (s. 43-61). Aarhus universitetsforlag.
Georgiou, Y., & Kyza, E. A. (2023). Fostering chemistry students’ scientific literacy for responsible citizenship through socio-scientific inquiry-based learning (SSIBL). Sustainability, 15(8), 6442. https://doi.org/10.3390/su15086442
Guerrero, G. R., & Torres‐Olave, B. (2022). Scientific literacy and agency within the Chilean science curriculum: A critical discourse analysis. The Curriculum Journal, 33(3), 410-426. https://doi.org/10.1002/curj.141
Gundem, B. B. (1992). Notes on the development of Nordic didactics. Journal of Curriculum Studies, 24(1), 61-70. https://doi.org/10.1080/0022027920240104
Gundem, B. B. (2008). Didaktikk–fagdidaktikk, anstrengte eller fruktbare forhold?. Acta Didactica Norge, 2(1), Art-1. https://doi.org/10.5617/adno.1020
Hansen, T. I. (2022). Learning by undergoing – et kritisk blik. I: Fought et al. (red.), Håndbog i scenariedidaktik (s. 515-532). Aarhus universitetsforlag.
Hopmann, S. (2007). Restrained teaching: The common core of Didaktik. European Educational Research Journal, 6(2), 109-124. https://doi.org/10.2304/eerj.2007.6.2.109
Hudson, B. (2016). Didactics. In: D. Wyse, L. Hayward & J. Pandya (Eds.), The SAGE Handbook of Curriculum, Pedagogy and Assessment. Thousand Oaks: SAGE.
Hudson, B., Gericke, N., Olin-Scheller, C., & Stolare, M. (2023). Trajectories of powerful knowledge and epistemic quality: analysing the transformations from disciplines across
school subjects. Journal of Curriculum Studies, 55(2), 119-137.
https://doi.org/10.1080/00220272.2023.2182164
Hultman, G., Löfgren, R., & Schoultz, J. (2012). Subject didactics in practice – hidden in the process: A study of teaching logics and classroom cultures. Education Inquiry, 3(1), 3-18. https://doi.org/10.3402/edui.v3i1.22010
Kansanen, P. (2002). Didactics and its relation to educational psychology: problems in translating a key concept across research communities. International Review of Education, 48(6), 427-441. https://doi.org/10.1023/A:1021388816547
Kansanen, P. (2009). Subject‐matter didactics as a central knowledge base for teachers, or should it be called pedagogical content knowledge?. Pedagogy, Culture & Society, 17(1), 29-39. https://doi.org/10.1080/14681360902742845
Klausen, S. H., & Mård, N. (Eds.) (2024). Developing a didactic framework across and beyond school subjects: cross- and transcurricular teaching. Routledge. 10.4324/9781003367260
Krogh, E. (2011). Undersøgelser af fag i et fagdidaktisk perspektiv. I: E. Krogh & F. Nielsen (red.), Sammenlignende fagdidaktik, Cursiv 7, s. 33-49.
Krogh, E. (2012). Det sammenlignende fagdidaktiske projekt. I: E. Krogh & F. Nielsen (red.), Sammenlignende fagdidaktik 2, Cursiv 9, s. 51-76.
Krogh, E. (2014). Didaktiske paradigmer i sammenlignende fagdidaktik. I: E. Krogh & S.-E. Holgersen (red.), Sammenlignende fagdidaktik 3, Cursiv 13, s. 13-35.
Krogh, E., Qvortrup, A. & Spanget Christensen, T. (2016). Almendidaktik og fagdidaktik. Frederiksberg: Frydenlund.
Kroksmark, T. & Marton, F. (1992). Läran om undervisning. I: Selander, S. (red.), Forskning om utbildning – en antologi (s. 51-67). Brutus Östlings bokförlag Symposium.
Ligozat, F., Klette, K., & Almqvist, J. (Eds.) (2023). Didactics in a Changing World: European Perspectives on Teaching, Learning and the Curriculum. Cham: Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-031-20810-2
Lunde, T. & Sjöström, J. (2021). Didaktiska modeller som kärnan i ämnesdidaktik – forskning som eftersträvar en professionsvetenskap för lärare. ATENA Didaktik, 3(1), DOI: 10.3384/atena.2020.3299
Molbæk, L. (2025, det här numret), Krydsende grundpositioner i scenariedidaktik. Sammenlignende fagdidatik.
Nielsen, F. V. (2011). Sammenlignende fagdidaktik: Genstandsfelt, perspektiver og dimensioner. I: E. Krogh & F. Nielsen (red.), Sammenlignende fagdidaktik, Cursiv 7, s. 11-32.
Nielsen, F. V. (2012). Fagdidaktik som integrativt relationsfelt. I: E. Krogh & F. Nielsen (red.), Sammenlignende fagdidaktik 2, Cursiv 9, s. 11-32.
Nordenbo, S. E. (1997). Danish Didactics: an outline of history and research. Scandinavian Journal of Educational Research, 41(3-4), 209-224. https://doi.org/10.1080/0031383970410304
Rothgangel, M., & Vollmer, H. J. (2020). Towards a theory of subject-matter didactics. Research in Subject-Matter Teaching and Learning (RISTAL), 3(1), 126-145. https://doi.org/10.23770/rt1838
Schneuwly, B. (2011). Subject didactics: An academic field related to the teacher profession and teacher education. In B. Hudson & M. A. Meyer (Eds.), Beyond fragmentation: didactics, learning and teaching in Europe (pp. 275-286). Leverkusen: Barbara Budrich Publishers.
Sjöström, J. (2018). Didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen. Studier i læreruddannelse og –profession, 3(1), 94-119. https://doi.org/10.7146/lup.v3i1.97571
Sjöström, J. (2022a). Kunskaper i och om naturvetenskap som del av världsmedborgerlig bildning. MONA – Matematik- og Naturfagsdidaktik, nr. 4/2022, s. 128-134.
Sjöström, J. (2022b). Didaktik modelling illustrated by sustainability teaching arrangements in preschool. Educare, (2), 249–280. https://doi.org/10.24834/educare.2022.5.8
Sjöström, J. (2023). En praktisk-teoretisk vetenskap för lärare som bas för kraftfullt professionskunnande. Forskning om undervisning och lärande (ForskUL), 11(1), 107-111. https://doi.org/10.61998/forskul.v11i1.18445
Sjöström, J. (2024a). Ämnesdidaktik. I: M. Holmqvist (red.) Teorier för undervisning och lärande (s. 73-89). 2:a uppl., Malmö: Gleerups.
Sjöström, J. (2024b). Vision III of scientific literacy and science education: an alternative vision for science education emphasising the ethico-socio-political and relational-existential. Studies in Science Education, Online first: 02 November 2024, https://doi.org/10.1080/03057267.2024.2405229
Sjöström, J. (2025, in press). Science education for transformation: theorizing the three visions as a basis for new didaktik models for worldview awareness and sociopolitical transformation. In J. L. Bencze (Ed.), Building Networks for Critical and Altruistic Science Education. Springer Nature.
Sjöström, J., Economou, C., Edström, A.-M., Ekberg, J.-E., Svensson Källberg, P., Larneby, M., Liljefors Persson, B., Ryan, U., Schubert, P., Wangen, B., & Örbring, D. (2024). Knowledge contributions from different school subjects to cross-curricular didactics for Bildung and sustainability. Studies in Subject Didactics, 25, 66-91. https://doi.org/10.23988/sats.1009.c1402
Sjöström, J., & Eilks, I. (2018). Reconsidering different visions of scientific literacy and science education based on the concept of Bildung. In: Y. Dori, Z. Mevarech, D. Baker (eds.), Cognition, Metacognition, and Culture in STEM Education – Learning, Teaching and Assessment (pp. 65-88). Cham: Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-319-66659-4_4
Sjöström, J., & Eilks, I. (2020). The Bildung theory – from von Humboldt to Klafki and beyond. In B. Akpan & T. J. Kennedy (Eds.), Science Education in Theory and Practice (pp. 55-67). Cham: Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-030-43620-9_5
Sjöström, J. & Tyson, R. (2022). Didaktik för lärande och bildning. Stockholm: Liber.
Spanget Christensen, T. (2014). Didaktiske paradigmer og reflektion. I: E. Krogh & S.-E. Holgersen (red.), Sammenlignende fagdidaktik 3, Cursiv 13, s. 125-139.
Spanget Christensen, T., Elf, N., Hobel, P., Qvortrup, A. & Troelsen, S. (red.) (2018). Didaktik i udvikling. Aarhus: Klim.
Sund, P., Gericke, N., & Bladh, G. (2020). Educational content in cross-curricular ESE teaching and a model to discern teacher’s teaching traditions. Journal of Education for Sustainable Development, 14(1), 78-97. https://doi.org/10.1177/0973408220930706
Vollmer, H. J. (2021). Bildung as the central category of education?: Didactics, subject didactics, and general subject didactics in Germany. In E. Krogh, A. Qvortrup & S. T. Graf (Eds.), Didaktik and curriculum in ongoing dialogue (pp. 137-163). Routledge.
Vollmer, H. J., & Rothgangel, M. (Eds.) (2024). General Subject Didactics: Comparative insights into subject didactics as academic disciplines. Waxmann.
Wallin, E. (1988). Notes on didactics as a field of research. Scandinavian Journal of Educational Research, 32(1), 1-7. https://doi.org/10.1080/0031383880320101
Werler, T. (2024). A philosophy of Didaktik. In J. Baldacchino & H. Saeverot, H. (Eds.), The Bloomsbury Handbook of Continental Philosophy of Education (pp. 317-331). Bloomsbury Publishing.
Wickman, P. O., Hamza, K., & Lundegård, I. (2018). Didaktik och didaktiska modeller för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 14(3), 239-249. https://doi.org/10.5617/nordina.6148
Yavuzkaya, M., Clucas, P. & Sjöström, J. (2022). ChemoKnowings as Part of 21st Century Bildung and Subject Didaktik. Frontiers in Education, 7, 869156. doi: 10.3389/feduc.2022.869156
Downloads
Publiceret
Citation/Eksport
Nummer
Sektion
Licens
Tidsskriftet og forfatterne har ophavsret.
