Bygden, järnet och klostergodset i Tvååker och Sibbarp

Forfattere

  • Catharina Mascher
  • Pär Connelid

Resumé

Landscape changes in early Medieval Halland: farming system, iron production and the expansion of a monastic estate in the parishes of Tvååker and Sibbarp
By Catharina Mascher & Pär Connelid

This article deals with the landscape and settlement history in the parishes of Tvååker and Sibbarp in central Halland, with focus on the dynamic period c. AD 900-1300. During the early Middle Ages, several dramatic changes in the agrarian society and landscape occurred in the investigated area. Among the most important landscape changes were the dissolution of prehistoric farming and land ownership systems together with a re-organisation of the settlement structure. Just like other parts of western and southern Sweden, the county of Halland is rich of traces from prehistoric farming. Most notable are the extensive cairn fields, which in many places date back to the late Neolithic Period, and the large coaxial field systems that were established during the late Iron Age. The prehistoric farming system, represented by the cairn fields, was characterised by a dynamic land use. Small plots of arable fields lay spread in a vast grasslands, mainly used for fodder production. Some fields were manured and intensively tilled, while others were managed with a fallow rhythm. From recent investigations, we know that the settlement in some cairn fields consisted of several households managing the land together. The cairn fields are mainly found in the highland regions, rich of woodland. Traces of prehistoric farming in the coastal zones and in the today heavily cultivated plain areas, are much more hard to detect. During the late Viking Age, new ways of regulating disposal rights to land were implemented on ground. Large systems with regularly divided strip fields were established on the best land, often in the former cairn fields (and their equivalents in the plain areas). This radically new and systematic dividing of land can be seen as an effect of important changes in the contemporary society. At this time, the Danish kingdom became more consolidated and powerful in many respects. The strict system with land divisions presumably meant better methods for an authority to control property, land use, taxes and the flow of agrarian products. The incitement to control land and property could be realised through a socio-political system with a powerful (royal) elite and their local representatives. Around 1200, the strip field-systems lost their initial function as new, more intensive, cropping patterns were introduced. These changes must be seen in the light of the new social, political and economic orders that emerged in the Medieval society. Several of the larger settlement units were dissolved and some farms either moved to new places on the former outlands or were abandoned. As the importance of animal production continuously grew during the Middle Ages, significant areas of arable were turned into grazing and meadow land. Also, the iron production that flourished in the area during the period c. 900-1200 AD, rapidly decreased in the early Medieval period. The iron work was located around the archaeologically documented water mill by the streamlet Sandabäcken, situated on the land belonging to the historical farms Ugglehult and Dövared. According to the investigations, an important amount of iron was factored here. Soil for the iron melting and wood for the charcoal needed to run the ovens, was most likely collected in the nearby area. It is assumed that the iron production was controlled by people based in the local agrarian society. One hypothesis is that some (powerful) farmers themselves ran the iron work along with their ordinary farming activities. For some reason, the iron production disappeared from the area c. 1250. At this stage, the foundation of a monastic estate had also entered the scene in Tvååker. In the year 1197, Absalon, the bishop of Lund, donated an episcopal estate (villa or grangie) in Tvååker to the cistercians at the abbey of Sorö on Zealand. Only five years later, 1202, a dispute concerning the extension of the monastic estate took place and the archbishop Sunesen personally had to confirm the boundary and define it’s outer landmarks. From the (sometimes vague) descriptions of important boundary localities in the document from this event, the estate can be roughly reconstructed. In the document, two of the sites mentioned are the “iron mill” and “south iron works”. According to our analysis of the document, and in view of the landscape history in the area, it seems likely that the iron mill at Sandabäcken was located just outside the monastic estate. It also seems to be the fact that the monks never were engaged in the iron production at this particular mill. As mentioned above, the iron production decreased c. 1250, shortly after the cistercians had established their estate in Tvååker. If there is an a priori connection between these two events, we still don’t know. Presumably, the expansion of the cistercians in the area, led to changes in both economical and judicial matters for the neighbouring farmers. The donation of land to the monastery at Sorö, probably meant that important resources were lost for the people involved in farming and producing iron. Further, it’s likely that the donation also meant changes in the social hierarchy of the area, which could have led to a withdrawal of people with the economic interests (both capital and manpower) that guaranteed the iron production. The article stresses the importance of analysing the three components discussed above – that is, changes in land management, the rise and fall of the iron production and the foundation of a monastic estate (grangie) in the Tvååker-Sibbarp area – in a broad historical-geographical context. Seen together, as parts of a big puzzle, these three components can throw new light on the complex early Medieval society in Halland and Denmark.

Referencer

Arkiv- och kartmaterial samt otryckta källor
Varbergs Slotts Jordebok 1580-81, Varbergs Lens Jordebok 1591-92 och 1596-97 (VMA nr. 5316-5322).
Fornminnesregistret, Tvååker och Sibbarp socknar.
Historiska kartöverlägg från Tvååker och Sibbarp socknar. Originalen förvaras på Stiftelsen Hallands länsmuseer/Landsantikvarien och digitalt även på Länsstyrelsen, Halmstad.
Lantmäteriverkets (LMV) forskningsarkiv, Gävle (samtliga akter i Sibbarp [M.51] och Tvååker [M.72] socknar).
Lantmäterimyndigheten, Halmstad (akter i Tvååker och Sibbarp socknar)
Generalstabskartan, bladet 18 Varberg SV. 1947. 1:50 000.
Ekonomiska kartan över Hallands län 1923-25, bladen Tvååker, Spannarp, Glommen och Långås. 1:20 000.
Ekonomiska kartan, bladen 5B 5i Tvååker, 5B 4i Morup, 5B 5h Galtabäck, 5B 5j Bråten, 5C 5a Sibbarp, 5B 6h Träslövsläge, 5B 6i Spannarp, 5B 4j Långås och 5B 6j Dagsås. 1:10 000.
Ekonomiska kartan (Gula kartan), bladet Tvååker 5B:47. 1:20 000.
Connelid, P. & Mascher, C. Årnakulla. Rapport till Hallands länsmuseer, Halmstad. Manuskript.
Hörby, K. & Olsen, R. A. 1993. Landsbyen Tvååker og Sorö Klosters ejendom dér. Opublicerad stencil inom projektet »Järnmöllan i Tvååker«.

Litteratur och tryckt arkivmaterial
Andrén, A. 1983. Städer och kungamakt – en studie i Danmarks politiska geografi före 1230. Scandia, band 49:1. 1983.
Anglert, M. 1989. Den kyrkliga organisationen under äldre medeltid. By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. Stockholm.
Arup, E. 1925. Danmarks historie til 1282. Köpenhamn.
Bexell, S. P. 1817-19. Hallands historia och beskrifning 1-3. Göteborg.
Brink, S. 1991. Sockenbildningen i Sverige. Studier till det medeltida Sverige nr 5. (O. Ferm, red). Riksantikvarieämbetet. Stockholm.
Carlsson, K. 1993. Varbergs medeltid. Varberg – en kommuns historia. Varberg.
Cederlund, C. O. 1999. Hamnplatsen vid Gamla Köpstad och vraken efter lastfarkoster i Galtabäcks-lagunen. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck – länkar i halländsk medeltid (S-O. Olsson, red). Rapport från konferensen »Tvååker för 800 år sedan: jordbruk och järn, handel och sjöfart«, 17-19 oktober 1997. CSK, Högskolan i Halmstad.
Connelid, P. & Mascher, C. 1995. Övraböke – förhistoriskt odlingslandskap i halländsk skogsbygd. Utskrift nr 4. Stiftelsen Hallands länsmuseer, Landsantikvarien. Halmstad.
Connelid, P. & Mascher, C. 1996. Kulturgeografisk undersökning av fossila bandparceller vid Sperlingsholm i Övraby socken. Djupt under sanden. Arkeologi längs väg E6/E20, etappen Fastarp-Heberg. Del I. Arkeologiska resultat, UV Väst Rapport 1996:1. Riksantikvarieämbetet, Kungsbacka.
Connelid, P. & Rosén, C. 1997. Agrarian Settlement and Landscape Change in Medieval Halland, South-west Sweden. Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology (H. Andersson, P. Carelli & L. Ersgård, eds.). Lund Studies in Medieval Archaeology. Lunds universitet (och Riksantikvarieämbetet, Stockholm).
Connelid, P. 1999. Halländskt odlingslandskap under tusen år i historisk-geografisk belysning. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck – länkar i halländsk medeltid (S-O. Olsson, red). Rapport från konferensen »Tvååker för 800 år sedan: jordbruk och järn, handel och sjöfart«, den 17-19 oktober 1997. CSK, Högskolan i Halmstad.
Connelid, P. & Mascher, C. 1999. Markanvändning och bebyggelse i en halländsk by under tusen år – exemplet Stenstorp i Slöinge socken. Kring västsvenska hus – boendets organisation och symbolik i
förhistorisk och historisk tid (T. Artelius, E. Englund & L. Ersgård, red.). GOTARC Serie C. Arkeologiska Skrifter No. 22. Inst. för Arkeologi, Göteborgs universitet.
Connelid, P., Håkansson, T. & Mascher, C. 2000. Landskapsutveckling och markhistoria vid Stenstorp. Boplatser och fossilt odlingslandskap. Arkeologi längs väg E6/E20 i södra Halland. Del III. 1993- 1996, sträckan Kvibille-Slöinge. Arkeologiska resultat, UV Väst Rapport 1998:21. Riksantikvarieämbetet, Kungsbacka.
Connelid, P. & Mascher, C. 2001. Det halländska kulturlandskapet från vikingatid till idag. Historien och Framtiden i Halland (P. Wiking- Faria, red.). Varbergs Museum Årsbok 1999-2000.
Connelid, P. & Mascher, C. 2002. Hallands »vandrande landsbyar« – vägar till den dolda medeltida och tidigmoderna agrarbebyggelsen. Utskrift nr 7. Stiftelsen Hallands länsmuseer, Landsantikvarien. Halmstad.
Danmarks Breve fra Middelaldern II (1351-1400). Utg. av K. Erslev 1896-1898. Köpenhamn.
Danmarks Breve fra Middelaldern III (1401-1450). Utg. av K. Erslev 1906. Köpenhamn.
Danmarks Breve fra Middelaldern 2 R III (1479-1488). Utg. av W. Christensen 1931. Köpenhamn.
Danmarks Riges Breve (Diplomatarium Danicum). 1 raekke, bind 3-5. 1957-1977. Köpenhamn.
Danske Adelige Brevkister. Registraturer fra det 15-17. aarhundrede.
Utg. av A. Thiset 1897. Köpenhamn. Danske Kancelliregistranter 1535-1550. Utg. av K. Erslev & W. Mollerup 1881-82. Köpenhamn.
Erslev, K. 1879. Danmarks Len og Lensmaend i det sextende Aarhundrede(1513-1596). Köpenhamn.
Fabech, C. 1997. Slöinge i perspektiv. »…gick Grendel att söka det höga huset…«. Arkeologiska källor till aristokratiska miljöer i Skandinavien under yngre järnålder. Halmstad.
Falkman, L. B. 1848. Upplysningar om Kronans, Kyrkornas och Presterskapets inkomster av andeligt gods uti Skåne, Halland och Blekinge från äldre tider till år 1660. Lund.
Fritzböger, B. 1997. Esrum Klosters landskaber. Bogen om Esrum kloster (S. Frandsen, J. Anker Jörgensen & C. Gorm Tortzen, reds). Fredriksborgs Amt.
Götlind, A. 1995. Cisterciensisk järnhantering i medeltida Skandinavien: en historisk-kritisk översikt. Medeltida danskt järn (S-O. Olsson, red). CSK, Högskolan i Halmstad.
Hallands Landsbeskrifning 1729. Varbergs fögderi. Utg. Av Hallands Museiförening 1988. Halmstad.
Hedeager, L. 1992. Danmarks jernalder. Mellem stamme og stat. Århus.
Holmström, M. & Tollin, C. 1990. Alvastra klosters äldre godsinnehav. I Heliga Birgittas trakter. Nitton uppsatser om medeltida samhälle och kultur i Östergötland »västanstång« (G. Dahlbäck, red). Brytpunkt, HSFR. Stockholm.
Kancelliets Brevböger1571-75. Utg. av L. Laursen 1898. Köpenhamn.
Kancelliets Brevböger 1584-1588. Utg. av L. Laursen 1906. Köpenhamn.
KHLNM. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. 1956-77. Stockholm.
Kong Valdemars Jordebog. Utg. av S. Aakjaer, Samfund til udgivelse af gammel nordisk litteratur. 1926-1945.
Lundqvist, L. 1996. Slöinge – en stormansgård från järnåldern. Slöinge och Borg – stormansgårdar i öst och väst (L. Lundqvist, K.
Lindblad, A-L. Nielsen & L. Ersgård). Arkeologiska undersökningar, Skrifter nr. 18. Riksantikvarieämbetet, Linköping.
Lundqvist, L. 2000. Järnålderns centra – exempel från Halland och Västergötland. Delrapport nr 5 inom forskningsprojektet »Urbaniseringsprocesser i Västsverige«. GOTARC, Series C. Arkeologiska skrifter No 35. Göteborgs universitet.
Magnusson, G. 1995. Järnmöllan i Tvååker – en teknisk innovation i Danmarks bergslag? Medeltida danskt järn (S-O. Olsson, red). CSK, Högskolan i Halmstad.
Magnusson, G. & Strömberg, B. 1999. Utgrävningar av järnhanteringsplatser i Tvååkersområdet. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck – länkar i halländsk medeltid (S-O. Olsson, red.). Rapport från konferensen »Tvååker för 800 år sedan: jordbruk och järn, handel och sjöfart«, 17-19 oktober 1997. CSK, Högskolan i Halmstad.
Mascher, C. 1993. Förhistoriska markindelningar och röjningsröseområden i Västsveriges skogsbygder. Kulturgeografiskt Seminarium 2/93. Kulturgeografiska inst., Stockholms Universitet.
Mascher, C. 1995. Dispositionsrätter till mark i brons- och järnålderns agrarsamhälle. Äganderätten i lantbrukets historia (M. Widgren, red). Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 8. Nordiska museet. Stockholm.
von Möller, P. 1868. Fornhandlingar rörande Halland. Halmstad.
Norborg, L-A. & Sjöstedt, L. 1981 (3:e uppl.). Grannländernas historia. Esselte Studium.
OHL, Ortnamnen i Hallands län. 1950. Del 2: Bebyggelsenamnen i mellersta Halland (J. Sahlgren). Sveriges Ortnamn. Lund.
OHL, Ortnamnen i Hallands län. 1980. Del 3: Bebyggelsenamnen i norra Halland (H. Ståhl). Sveriges Ortnamn. Uppsala.
Olsen, R. A. 1999. Absalon – manden i tiden. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck – länkar i halländsk medeltid (S-O. Olsson, red). Rapport från konferensen »Tvååker för 800 år sedan: jordbruk och järn, handel och sjöfart«, 17-19 oktober 1997. CSK, Högskolan i Halmstad.
Olsson, G. 1954. Hallands politiska historia. Hallands historia I. Från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645. Halmstad.
Olson, S-O (red.). 1995. Medeltida danskt järn. Främställning av och handel med järn i Skåneland och Småland under medeltiden. CSK, Högskolan i Halmstad.
–: 1999. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck – länkar i halländsk medeltid. Rapport från konferensen »Tvååker för 800 år sedan: jordbruk och järn, handel och sjöfart« den 17-19 oktober 1997. CSK, Högskolan i Halmstad.
Overgaard Jörgensen, J. 1997. Esrum Klosters godsdrift. Bogen om Esrum Kloster (S. Frandsen, J. Anker Jörgensen & C. Gorm Tortzen, reds). Frederiksborgs Amt.
Porsmose, E. 1988. Middelalder o. 1000-1536. Det danske landbrugs historie. Odense.
Redin, L. 1992. Varberg – en möjlig bakgrund. Ny Varberg – staden som blev kungsgård (B-A. Person, red). Skrifter utgivna av Stiftelsen Hallands länsmuseer, nr 5. Halmstad och Varberg.
Riddersporre, M. 1989. Lantmäterihandlingar, runstenar och huvudgårdar. By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. Stockholm.
Riddersporre, M. 1995. Bymarker i backspegel. Odlingslandskapet före kartornas tid. Medd. Från Lunds Universitets Geografiska institutioner, avhandlingar 124. Lund.
Sandklef, A. 1954. Hallands bönder. Hallands historia I. Från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645. Halmstad.
Sandklef, A. 1959. Hallands jordbruk 1656-1900. Hallands historia II. Från freden i Brömsebro till våra dagar. Halmstad.
Sjöbeck, M. 1931. Halland. Färdvägar och vandringsstigar utgående från statsbanorna. Stockholm.
Strömberg, B. 1995. Spår av järnhantering i Halland från äldre järnålder till sen medeltid. Medeltida danskt järn (S-O. Olsson, red). CSK, Högskolan i Halmstad.
Tollin, C. 1998. Värdebeskrivning av kustområdet i Halland. Landskapshistoriskt innehåll. Hallandskusten i fysisk riksplanering, Meddelande nr 1998:9. Länsstyrelsen, Halmstad.
Vellev, J. 1995. Jern og salt. Medeltida danskt järn (S-O. Olsson, red). Forskning i Halmstad 1. CSK, Högskolan i Halmstad.
Vikstrand, P. 1997. Tomt- och husbeteckningar i äldre ortnamn. Hus och tomt i Norden under förhistorisk tid (O. Kyhlberg, red). Bebyggelsehistorisk Tidskrift Nr 33, 1997.
Ängeby, G. & Connelid, P. 1997. Riksväg 40. Arkeologisk förundersökning av delen Brämhult-Rångedala, Rångedala socken, Västergötland. Arkeologiska resultat, UV Väst Rapport 1997:31. Riksantikvarieämbetet, Kungsbacka.

Downloads

Publiceret

2004-11-06

Citation/Eksport

Mascher, C., & Connelid, P. (2004). Bygden, järnet och klostergodset i Tvååker och Sibbarp. Hikuin, 31(31), 67. Hentet fra https://tidsskrift.dk/Hikuin/article/view/110749