Järnmöllan i Tvååker

Inledning och projektets bakgrund

Forfattere

  • Gert Magnusson

Resumé

Järnmöllan in Tvååker.
Introduction and background of the project
By Gert Magnussen

For almost a century the iron mill, Järnmöllan at Tvååker in Halland on the west coast in SW Sweden has been known and discussed. One of the oldest documents about water powered iron production in Europe from 1197, reveals that Järnmöllan was a donation from Absalon, the archbishop of Lund, to the friars of Sorö in Sealand. The discussions have focussed on two main hypotheses: one being that Järnmöllan was a forge, the other that it was a reduction furnace, where the smiths had produced wrought iron out of limonite ore. The interest of the site is due to the fact that the introduction of water power is consideret one of the most important steps towards an increase in iron production and industrialised society. Though the few written documents known from the 13th century was thoroughly analysed, the question of the nature of Järnmöllan remained unsolved. In the 1980s, however, surveys for ancient monuments in the area of Tvååker, revealed some ten sites with ancient slags. From the medieval documents the area of Absalon’s donation could be reconstructed. Within the suggested location one larger site with large slag heaps was found. Could this site be the one mentioned in the medieval documents? If so. would it be possible to shed some new light on the old question about Järnmöllan, the, in written sources, oldest known water powered iron production? In the 1990s a iterdisciplinary research group was set up lead by Hans Andersson, professor in archaeology. The other members were the archaeologists Gert Magnusson, Bo Strömberg and Jens Vellev, the human geographers Per Connelid och Catarina Masher, the historian Rikke Agnete Olsen and the metallurgist Vagn Buchwald. The fieldwork was carried out 1993-95. The source material consisted of four different types: the written document, the remains of furnaces and other constructions in the river valley, the reconstruction of the landscape and the metallurgical analyses. Our intention was that these materials cooperately would lead to a new understanding of the Järnmöllan at Tvååker.

Referencer

Andrén, Anders: Den urbana scenen. Lund 1985.
Björk, Björn: »Herdalsjern«:produktion och hantering av blästerugnsjärn i Härjedalen. Med Hammare och Fackla vol 32, Stockholm 1992 s 181-217.
Björkenstam, Nils: Västeuropeisk järnframställning under Medeltiden. Jernkontorets Bergshistoriska skriftserie nr 26, Stockholm 1990.
Cortese,Elena: Iron, Mills and Water. Medieval water powered workshops in the Farma – Merse Vallay, Seina, Italy. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck. Forskning i Halmstad nr 2, Halmstad 1999.
Dahlström, Eva: Verkstadsmiljöer under 1800-talet. Stockholm 1999.
Granlund, John: Greksåsars bergsmän i gruvlag och hyttlag. Med hammare och fackla vol 32, Stockholm 1992.
Götlind, Anna: Cisterciensisk järnhantering i medeltida Skandinavien: En historisk – kritisk översikt. I Medeltida danskt järn. Framställning av och handel med järn i Skåneland och Småland under medeltiden. Forskning i Halmstad nr 1, Halmstad 1995.
Hansen, Börje: Österlen. Ystad 1952.
Hansson, Staffan: Teknikhistoria. Om tekniskt kunnande och dess betydelse för individ och samhälle. Lund 1996.
Heckscher, Eli: Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa. Stockholm 1935.
Hjort-Jensen, Peder: Det midtjyske jern. Klimp og kloder. Jern i middelalderns Danmark. Thorning 1999 s 9-16.
Johansen, Otto: Geschichte des Eisens. Düsseldorf 1953.
Karlsson, Catarina: Möre, järnet och människan. Möre, historien om ett Småland. Kalmar 2001 s 345-366.
Karlsson, Lennart: Cistercian Iron Production. I Medieval Iron in Society I, Papers presentedat the symposium in Norberg may 6-10 1985.
Jernkontorets forskning H 34, Stockholm 1985 s 341-355.
Knau, Hans-Ludvig & Manfred Sönnecken: Eisenhütten des 13.-17. Jahrhunderts in den Tälern von Leppe und Gelpe, (Oberbergischer Kreis). Der Märker Jg 38 1989, 1989.
–: Die mittelalterlich Frühneuzeitlichen Eisenhüttengebiete von Loope und Kaltenbach bei Engelskirchen. Der Märker Jg 39 1990, 1990.
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, andra upplagan 1982.
Larsson, Lars-Olof & Leif Rubensson: Från blästbruk till bruksdöd. Småländsk järnhantering under 1000 år. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie:35, Stockholm 2000.
Lindroth, Sten: Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början. I & II, Uppsala 1955.
Magnusson, Gert: Lapphyttan – An Example of Medieval Iron Production. Medieval Iron in Society-Papers Presented at the symposium in Norberg 6-10 1985. Jernkontorets bergshistoriska utskott serie H 34. Stockholm 1985 s 21-60.
–: Comments concerning the dating of Lapphyttan. Medieval Iron in Society-Papers Presented at the symposium in Norberg 6-10 1985. Jernkontorets bergshistoriska utskott serie H 39. Stockholm 1986.
–: Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 22, Stockholm 1986.
–: Järnmöllan i Tvååker – en teknisk innovation i Danmark bergslag. Medeltida danskt järn. Framställning av och handel med järn i Skåneland och Småland under medeltiden, Halmstad 1995 s 52-63.
–: Bergslagens bebyggelse under 1000 år. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 43, Stockholm 2003 s 7-30.
Mandelgren, Nils Månsson: Brev från en resande konstnär. Jämten 1978 s 106-107.
Mendels, Franklin: »Proto-industrialization: The first Phase of the Industrialization Process« Journal of Economic History vol XXXII, 1972.
Myrdal, Janken: Jordbruket under feodalismen. Det svenska jordbrukets historia II, Stockholm 1999.
Nihlén, John: Äldre järnhantering i Sydsverige. Studier rörande den primitiva järnhanteringen i Halland och Skåne. Jernkontorets Bergshistoriska skriftserie nr 9, Stockholm 1939.
Pettersson, Ing-Marie: Norbergs bergslag. Atlas över Sveriges Bergslager. Jernkontorets bergshistoriska Utskott serie H 101. Stockholm 1994.
Pettersson-Jensen, Ing-Marie: Medeltiden – en expansiv period i Norbergs bergslag. Bebyggelsehistorisk Tidskift nr 43, Stockholm 2003 s 31-50.
Reynolds, Terry: Iron and water: Technological context and the origins of Water-powered Iron Mills. In Medieval Iron in Society I. Papers presentedat the symposium in Norberg, may 6-10 1985. Jernkontorets forskning H 34, Stockholm 1985 s 61-80.
Rubensson, Leif: Det småländska blästbruket och de arkeologiska spåren I. Från Blästbruk till bruksdöd red Lars-Olof Larsson & Leif Rubensson, Småländsk järnhantering under 1000 år:II Jernkontorets bergshhistoriska skriftserie nr 35, Stockholm 2000.
Schoultze, Lars:Omosmund. Jernkontorets annaler. Stockholm 1845.
Sundin, Bosse: Att få vatten på sin kvarn – om kvarnar i historien. I teknikens backspegel. Stockholm 1987 s 78-97.
Thuesen, Gunnar: Rennverksdrift. Völund – Norsk teknisk museum 1974.
White jr, Lynn: The Expansion of Technology 500-1500. I The Fontana Economic History of Europe. The Middle Ages, Glasgow 1978.
Ödman, Anders: Kolonisation och järnskatt i norra Skåne med Vittsjö socken som exempel. I Järn. Wittsjöskogskonferensen 1999. Norra Skånes medeltid 1, Lund 2000 s 7-28.
–: Vittsjö. En socken i dansk järnbruksbygd. Norra Skånes medeltid 2, Lund 2001.

Downloads

Publiceret

2004-11-05

Citation/Eksport

Magnusson, G. (2004). Järnmöllan i Tvååker: Inledning och projektets bakgrund. Hikuin, 31(31), 9. Hentet fra https://tidsskrift.dk/Hikuin/article/view/110690