Den svårfångade kronologin

Om gravstratigrafi och problem med dateringen av Sigtunas tidigmedeltida kyrkor

Forfattere

  • Anders Wikström

Resumé

The elusive chronology
Interpreting stratigraphy in graves and the problems with dating the early medieval churches in Sigtuna
By Anders Wikström

Sigtuna is the oldest medieval town in Sweden. It was founded around 970-980 by king Erik Segersäll and was from the very beginning characterized by a strong Christian influence. The construction of stone churches took place early. The oldest stonechurch was built in the second half of the eleventh century. It is uncertain how many churches there were in Sigtuna during the Middle Ages. Out of the original 8-11 medieval churches and ecclesiastical institutions only four are still visible today three are ruins. One has been discovered as a result of archaeological excavations, and another two or three possible church sites are known through their cemeteries. Some of the churches are mentioned in medieval written records, but are not yet discovered. This article is an attempt to shed light upon the problems with dating the early medieval churches in Sigtuna. In spite of intens periods of archaeological excavations over more than a hundred years there are still uncertainty about the datings of the individual churches. This is first and foremost a result of the fact that few archaeological excavations have been carried out inside the churches. Therefore most of the dating proposals are based upon architectural styles and elements. Extensive modern land development on the former churchyards have led to more than 700 graves having been excavated. Data from about 570 of these have been processed and studied for a PhD in osteology. One question asked in the article is if it is possible to use grave material to indirectly date the churches. The number of burials and the distribution of arms positions in the burials differ between the three churchyards in the study, maybe because the churchyards have different datings. The result may also be due to different burial practices. In the article there is also a presentaion of a method that will be tested in the near future. The method is in short a test to see if a number of C14 samples from graves in conjunction with archaeological results can be used to calculate more precise statistical results from the samples. The expected result is that this method will work and thereby improve and increase the possibilities to get more presice datings of the individual stone churches.

Referencer

Bengtsson, Herman: Gesternas roll i det medeltida bildberättandet. Bild och berättelse (red. Helena Edgren & Marianne Roos), Åbo 2003, s. 9-20.
Bonnier, Ann Catherine: Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 1250-1350. Upplands Fornminnesförenings tidskrift 51, 1987.
Bonnier, Ann Catherine: Sigtuna och kyrkorna. AVSTAMP – för en ny Sigtunaforskning. 18 forskare om Sigtuna (red. Sten Tesch), Sigtuna 1989, s. 9-15.
Bäck, Mattias & Ulf Strucke: Begränsningar inom den historiska arkeologin – metoderna eller vår fantasi? 14C-dateringar och 1600-talets arkeologiska lämningar. Stratigrafiens mangfoldigheter. 4. Nordiske Stratigrafimøte. Viborg Middelalderseminar 2 (red. Ann Bodilsen, Jesper Hjermind & Mette Iversen), Viborg 2003, s. 19-25.
Cinthio, Maria: De första stadsborna. Medeltida gravar och människor i Lund, Stockholm 2002.
DS. Diplomatarium Suecanum. Utg. av Riksarkivet genom Johan Gustaf Liljegren, Bror Emil Hildebrand m.fl. Stockholm 1829.
Douglas, Marietta: Sigtuna. Medeltidsstaden 6. Rapport Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska museer. Stockholm 1978.
Floderus, Erik: Nya bidrag till kännedomen om Sigtunakyrkorna. Fornvännen 1935, s. 206-218.
Floderus, Erik: Sigtuna. Sveriges äldsta medeltidsstad. Stockholm 1941.
Fogelberg, Kerstin & Sten Tesch: Preliminär rapport. Arkeologiska undersökningar S:t Olofs kyrkoruin 2001-02. Rapportmanus.
Gihl, Gunnar: Sigtuna och Norrsunda. Tvenne antikvariskt-topografiska manuskript af Martinus Aschaneus, utgifna och kommenterade. Akademisk afhandling. Upplands Fornminnesförenings tidskrift XL, 1925-26.
Gihl, Gunnar: Sigtuna och Norrsunda. Källor till Sigtuna stads och Sigtunabygdens historia. Del 2. Uppsala 1925.
Gurevitj, Aron: Den svårfångade individen. Självsyn hos fornnordiska hjältar och medeltidens lärda i Europa. Stockholm 1997
Harris, Edward: Principles of Archaeological Stratigraphy. Second edition (third printing), London 1997.
Janson, Tore: Latin. Kulturen, historien, språket. Stockholm 2004.
Karlsson, Jan O. M. & Sten Tesch: Arkeologisk forskningsundersökning i Viby, S:t Olofs sn, 1997-99. Rapportmanus.
Kieffer-Olsen, Jakob: Grav og gravskik i det middelalderlige Danmark – 8 kirkegårdsutgravninger. Ph.d. afhandling, Aarhus universitet 1993.
Lovén, Christian: Romanska storkyrkor i Sverige. Bebyggelsehistorisk tidskrift 20, 1990, s. 7-26.
Nilsson, Bertil: Död och begravning. Begravningsskicket i Norden. Tanke och tro. Aspekter på medeltidens tankevärld och fromhetsliv. Studier till Det medeltida Sverige 3 (red. Ferm, Olle & Göran Tegnér), Stockholm 1987, s.133-150.
Palme, Olof: Sigtuna stads privilegier. Källor till Sigtuna stads och Sigtunabygdens historia. Del 1. Uppsala 1914.
–: Sigtuna stads utveckling under nyare tiden. Gamla Svenska Städer, gator och gränder – hus och gårdar. Band I. Stockholm 1930, s. XVIXXXVIII.
Redelius, Gunnar: Sigtunastudier. Historia och byggnadskonst under äldre medeltid. Stockholm 1975.
Redin, Lars: Lagmanshejdan. Ett gravfält som spegling av sociala strukturer i Skanör. Acta Archaeologica Lundensia series in 4º. Nr 10, Lund 1976.
–: Med ögonvråns förlängda seende. Till Gunborg. Arkeologiska samtal. Red. Agneta Åkerlund m.fl. Stockholm Archaeological Reports Nr 33, 1997, s. 593-601.
Ros, Jonas: Sigtuna. Staden, kyrkorna och den kyrkliga organisationen. OPIA 30. Uppsala 2001.
Svanberg, Jan: Stenskulpturen. Signums svenska konsthistoria. Den gotiska konsten. Lund 1996.
–: Bilden av Birger jarl – fantasi och verklighet. Birger jarls tid – en brytningstid? Sex föreläsningar från ett symposium i Stockholm våren 2001. Red. Lin Annerbäck. Runica et Mediævalia, Opuscula 8. Södertälje 2002, s. 89-128.
Tesch, Sten: Det sakrala stadsrummet – Sigtunas medeltida kyrkotopografi. META, medeltidsarkeologisk tidskrift nr 1, 2000, s. 3-26.
–: Olof Palme, S:ta Gertrud och Sigtunas medeltida kyrkotopografi. Biskopen i museets trädgård. En arkeologisk gåta. Sigtuna museers skriftserie 9 (red. Sten Tesch & Rune Edberg), Sigtuna 2001, s. 9-44.
Wikström, Anders: Rapport Arkeologisk förundersökning. Sigtuna Prästgården 2004. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 14. Sigtuna 2003.
–: Rapport Arkeologisk förundersökning. Stiftelsen Humlegården, kv Humlegården 3, Sigtuna 2004. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 22. Sigtuna 2005.
Wikström, Anders & Anna Kjellström: Rapport Arkeologisk förundersökning. Manfred Björkqvists Allé 2003. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 15. Sigtuna 2004.
–: Rapport Arkeologisk slutundersökning i kvarteret Magistern, Sigtuna. Rapportmanus.

Downloads

Publiceret

2006-10-31

Citation/Eksport

Wikström, A. (2006). Den svårfångade kronologin: Om gravstratigrafi och problem med dateringen av Sigtunas tidigmedeltida kyrkor. Hikuin, 33(33), 223. Hentet fra https://tidsskrift.dk/Hikuin/article/view/110501