Varken människa eller zombie

Subjektsbildning i Jesper Wung-Sungs romaner om Zam

Resumé

Romanerna Zam (2015) och Zam bider igen (2021) använder sig av en ny zombie­gestalt som blivit populär i samtiden. Till skillnad från sin föregångare bearbetar den nya zombien framför allt frågor om identitet. I denna artikel undersöks hur Jesper Wung-Sungs båda romaner gestaltar subjektivitet och hur detta korre­sponderar med samtida föreställningar om subjektivitet. Michel Foucaults begrepp maktteknologier och självteknologier används för att konceptualisera den process som benämns subjektsbildning. I båda romanerna gestaltas ett samhälle där zombier och människor sam­existerar, men det är en konfliktfylld tillvaro där zombien förtrycks. Prota­gonisten Zam vill omskapa sig själv som en riktig pojke och förhåller sig till två normsystem, ett för zombierna och ett för mänskligheten. Övriga zombier i romanen är ociviliserade medan Zam tar avstånd ifrån dem i sin strävan efter att ses som en människa. Bland människorna förblir han dock en anomali och hans strävan efter gemenskap är fruktlös. Gestaltningen av Zams strävan efter att skapa ett meningsfullt liv bearbetar frågor om subjektsbildning i det senmoderna samhället. Zam misslyckas fre­kvent, men i slutändan skapar han en tillvaro bortom zombiers och människors normer, ett sorts tabula rasa. Han förkroppsligar det senmoderna samhällets ideal om individuell autonomi, men det är en utpräglat utsatt tillvaro.