@article{Castenbrandt_2017, title={INFORMATIONSFLÖDEN OCH ÅTGÄRDER I SVERIGE UNDER RÖDSOTSEPIDEMIN 1772-1773 OCH SPANSKA SJUKAN 1918-1920}, volume={7}, url={https://tidsskrift.dk/temp/article/view/96391}, abstractNote={<p><strong>Informationsflöden och åtgärder under rödsotsepidemin 1772-1773 och spanska sjukan 1918-1920, Sverige</strong></p><p><strong><br /></strong></p><p align="left">I föreliggande artikel analyseras statsmaktens krishantering utifrån två sjukdomsutbrott med höga dödstal i Sverige: rödsotsepidemin 1772-1773 och spanska sjukan 1918-1919. En jämförelse över en lång tidsrymd ger distans åt det till synes självklara, eller icke självklara, i statsmaktens agerande och därmed lyfts analysen till att handla om de stora övergripande förändringarna. Studien har fokus på vilka aktörer som deltog i kommunikationen med myndigheten och vilka åtgärder som ansågs nödvändiga för att minska epidemiernas framfart. Sundhetsinformation är en del av statens maktutövning och befolkningens hälsa blev mot slutet av 1700-talet en central del av maktutövandet i Europa. Betydelsen av det allmännas bästa utvidgades och nya maktmedel tillkom för att övervaka och styra befolkningen. Makt är dock alltid tvåvägs och utövas inom ramen för vad som både stat och befolkning finner rimligt. Stora förändringar skedde under de 150 år som skiljer de båda epidemierna åt. Vi går från en myndighet som under 1770-talet nyligen fått instruktioner att övervaka epidemiska utbrott till en fullfjädrad myndighetsutövning under åren 1918-1920. Utöver att belysa statsmaktens utvidgade roll i hälsofrågor tar analysen fatt i den mentala förändringen - från det individuella ansvaret för sjukdomsbekämpandet under 1770-talet till det kollektiva myndighetsansvaret som framträdde under det tidiga 1900-talet.</p>}, number={14}, journal={Temp - tidsskrift for historie}, author={Castenbrandt, Helene}, year={2017}, month={jul.}, pages={39–56} }