https://tidsskrift.dk/spf/issue/feed Studier i Pædagogisk Filosofi 2020-01-26T06:40:44+01:00 Jørgen Huggler johu@edu.au.dk Open Journal Systems Tidsskrift for pædagogisk filosofi i Norden https://tidsskrift.dk/spf/article/view/117454 Justice in education and recognitive justice 2020-01-26T06:40:44+01:00 Teemu Eino Petteri Hanhela teemu.hanhela@oulu.fi <p><em>This paper focuses on a topical issue - the idea of ‘justice in education’ – developed by Krassimir Stojanov, among other recent educational justice theorists. Justice in education has to ask ‘educational questions about education’, which means that educational justice theory should be capable of dealing with educational practices, and constellations that are asymmetrical interaction orders. This requires, from the perspective of a child, criteria</em><em> to distinguish between justified and unjustified educative demands towards responsibility and autonomy. This paper analyses forms of recognition as a legitimate summons that enables the individual’s autonomy. It also analyses the illegitimate demands that emerge from Stojanov’s innovative idea to combine the forms of misrecognition with the concepts of epistemic injustice.</em></p> <p><em>&nbsp;&nbsp; The second chapter of this paper introduces the challenges related to the recognitive justice as justice in education. The examination of Dietrich Benner’s recent critique of recognition theory illuminates these challenges in two ways: first, it is shown that there can be something negatively experienced, but the result of productive disruptions that the educator need to produce, which are out of the scope of recognition theory. Second, the recognitive justice paradigm ignores elementary pedagogical conditions and requirements, ‘the pedagogical knowledge’ and its methods, and is therefore unable to </em><em>fully grasp the legitimate educational authority. This paper concludes with a synthesis that finds the crucial elements from the recognition theory to justice in education and critically assessing Benner’s claims. Overall, the paper offers potential for further development in justice in education.</em></p> 2020-01-09T14:22:50+01:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/spf/article/view/110474 Att upptäcka det som inte går att fånga 2020-01-26T06:40:32+01:00 Hannes Lundkvist hanneslundkvist@hotmail.com Per Apelmo per@apelmointermodal.se <p>I denna artikel undersöker vi vilka utmaningar estetiken och etiken ställer pedagogik inför. Vi diskuterar skärningspunkten mellan Emmanuel Lévinas etikbegrepp och Jacques Rancières estetikbegrepp i en pedagogisk kontext genom Expressive Arts (EXA) som redskap och metod. Vi börjar med att introducera Lévinas etik och dess roll i hans filosofiska system, samt dess implikationer för relationer människor emellan. Därefter introducerar vi Rancières estetik och dess potential att leda till etik genom att betrakta icke-konst som konst. Efter dessa genomgångar introducerar vi EXA som redskap och metod genom fyra intervjuer med deltagare från ett EXA-baserat arbete som vi själva är väl insatta i. Vi analyserar denna praxis i ljuset av de ovannämnda filosofiska begreppen och avslutar med en diskussion om de pedagogiska implikationer som följer av detta filosofiska perspektiv på användningen av konst i utbildning. Vi menar att EXA är en gynnsam praxis för en pedagogik som vill beakta de utmaningar och den komplexitet som detta etiskt-estetiskt förhållningssätt synliggör. Vår slutsats är att detta förhållningssätt ställer tre utmaningar till all pedagogik som syftar till att vara mer än bara kunskapsförmedlande: den behöver utgå från jämlikhet-i-alteritet, den behöver uppmana till ett etiskt subjektskap och den behöver ha redskap för att både bryta mot det vi tar förgivet och att ständigt fortsätta leva i denna process, utan att nå ett slut.</p> 2020-01-09T14:28:49+01:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/spf/article/view/109511 Konstitutionen av den speciella pedagogiken i en barncentrerad förskola för alla 2020-01-26T06:40:19+01:00 Linda Palla Linda.palla@mau.se <p><strong>This paper identifies and analyzes what constitutes special education in the revised Swedish <br>preschool curriculum. The paper also contributes with an analytical mode of understanding <br>political, as well as other, documents, in, for example, an educational system. The analytical <br>strategy is mainly built upon discourse theory and discourse analysis, using the ideas of <br>Ernesto Lacalu, Chantal Mouffe and Michel Foucault. The results show a fortified <br>hegemonic discourse about a preschool for all children, where child-centred and inclusive <br>approaches are dominant and where special education, to a large extent, is constituted by <br>more management, stimulation and special support. The paper raises questions about the <br>possible effects the hegemonic discourse may contribute to.<br>Nyckelord: diskurs, diskursanalys, diskursteori, läroplan, specialpedagogik, inkludering, <br>pedagogik, styrdokument, svensk förskola för alla barn, utbildning<br></strong></p> 2020-01-09T14:32:00+01:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/spf/article/view/115630 Om læraren sin levande kunnskap 2020-01-26T06:39:45+01:00 Knut Ove Æsøy koas@oslomet.no <p style="margin: 0px 0px 13.33px; text-align: justify; line-height: 150%;"><span style="margin: 0px;"><span lang="NO-NYN" style="margin: 0px;"><em><span style="color: #404040; font-family: Calibri;">Det er eit uttalt mål å gjøre grunnskulelærarutdanninga forskingsbasert. I det dominerande tankemønsteret i grunnskulelærarutdanninga er det konstruert ei motsetning mellom vitskapleg kunnskap og erfaringskunnskap. Vitskapleg kunnskap vert skildra som noko positivt, medan erfaringskunnskap får ei negativ omtale. Dette filosofiske essayet vil framskrive ei re-oppfatning av denne dikotomien. Målet med arbeidet er å redusere dikotomien mellom desse to kunnskapsformene og vise ei forståing som er meir jambyrdig, og som samlande kan bli kalla for lærarens levande kunnskap. Teorien om levande kunnskap tar utgangpunkt i mennesket si heilskapande erkjenningsevne. Mennesket sin kognitive kapasitet inneheld både rasjonelle, etiske, emosjonelle og motoriske erkjenningar. Eit avgjørande aspekt med den levande kunnskapen er lærarens etiske- emosjonelle kunnskap og sensibilitet i tillegg til den logisk rasjonelle evna.</span></em></span></span></p> 2020-01-09T15:03:02+01:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/spf/article/view/118054 Om Jean Piaget og konstruktivisme 2020-01-26T06:39:56+01:00 Hans Vejleskov hans@vejleskov.dk <p>X</p> 2020-01-09T14:59:15+01:00 ##submission.copyrightStatement## https://tidsskrift.dk/spf/article/view/117898 Duplik til Hans Vejleskov – om Jean Piaget og konstruktivisme 2020-01-26T06:40:07+01:00 Oliver Kauffmann kauffmann@edu.au.dk <p>-</p> 2020-01-09T14:37:33+01:00 ##submission.copyrightStatement##