1. Inledning

I de standardmodeller som vi finner i läroböckerna över målmedel problematiken det ofta att se till att antalet medel är åtminstone lika stort som antalet mål. Vidare är det klart att för att dessa modeller skall kunna tillämpas vid praktiska problemlösningar är det nödvändigt att ta hänsyn till att handlings-

parametrarna (medlen) inte kan varieras obegränsat av politiska eller andra
hänsyn (jfr räntan och valutakursen).

Alla de nordiska länderna har upplevat oljeprisstöterna under föregående decennium samt dessas direkta och indirekta följder. Den ekonomiska politiken i de nordiska länderna har naturligt nog varit nyanserad beroende på nationella målsättningar, utgångsläge m.m.

I Island har vi både haft utbudsstörningar av denna art samt kraftiga
svängningar i resursbasen, dvs. fisket. Dessutom har vi gängse fluktuationer i
priser på världsmarknaden som oftast gått i samma riktning som fångsterna.

Den konjunkturpolitik som i stort sett följts (tills föregående år) är att låta den reala valutakursen (definierad som prisindex för nationalprodukten dividerad med prisindex för dollarn gånger prisindex för omvärldens produktion) variera för att utjämna skillnaden mellan inhemsk och utländsk'inflation.

2. Problemställningen

Som grundlag för vår problemställning hänvisar vi till fig. 1 og 2. Fig. 1 visar
förändringar i den ekonomiska tilläxten i några OECD-länder. Som framgår är
svängningarna i Island särskilt kraftiga. Fig. 2 åskådliggör den inflation detta

resulterat i med den ekonomiska politik som följts, bl.a. på grund av den kurspolitiksom jfr den reala valutakursens utveckling. Det ses att utbudsstötarna har varit extremt kraftiga 1967-1968 och 1982-1983. Över ett längre perspektiv har Island sedan 1945 upplevt konjunkturnedgångar vart 6:te år i genomsnitt och 6 av 7 av dessa har i sin tur förorsakats av störningar i världshushållningen.

Naturligt nog har dessa fluktuationer samt föreslagna mötåtgärder satt sina spår
i den politiska debatten. Vilken valuta-, finans- och penningpolitik skall man
följa? Varför utnyttjas inte utjämningsfonder i större utsträckning?

Det är givetvis en utfordring för ekonomer att visa olika åtgärders verkan samt
jämföra resultaten med det aktuella förloppet för att kunna göra bättre i framtiden
om inte finna och vinna förståelse för en optimal ekonomisk politik.

Vårt problem i denna uppsats är att belysa detta inom ramen för en modell. Vi måste har klart för oss att hur stor konjunkturutjämning som väljs är ett välfärdsteoretisk dvs. vilken (i allmänhet) kombination av risk och förväntad avkastning som är den bästa. Vi kommer inte att behandla denna fråga i detta sammanhang men hänvisar till Magnusson (1969; 1971).

3. Modell för att belysa externa effekters inverkan på Islands ekonomi vid olika valutakurspolitik

Den exogena förändringen kommer inte att specificeras men vi förutsätter
konstant oljepris. För behandling av oljeprisstötar hänvisas till Einarssori (1984).

Den modell som används kan endast ytligt beskrivas men denna bygger på Fair
(1979). Endast de viktigasta förutsättningarna som berör de beräkningar som skall
utföras kommer att redovisas.

Exportefterfrågan

Exportefterfrågan bestäms av den totala efterfrågan i köparländerna (Y^) samt den reala valutakursen (A). Som approximation för den förra störreisen används Förenta staternas nationalprodukt. Exportefterfrågan kan därför beskrivas med följande relation:

(1)

Förtecken inom parantes antyder huruvida störrelserna växer i samma rikning (+)
eller ej (-) eller om detta inte går att bestämma entydigt (?).

Arbetsutbud

Arbetsutbudet (L) antas vara en funktion av tillgångar vid en periods början (W_j), lönernas köpkraft gentemot löpande inhemsk produktion' (co^ö), den köpkraft väntas i framtiden {æ%\),^x tillgångarnas förväntade realavkastning (/^_/>Öypö^varvid / betecknar penningräntan och

dvs. nästa periods förväntade prisändring.

Utbudet på arbete kan följaktligen beskrivas genom

(2)

Härvid förutsattes att ju större tillgångar en individ innehar desto större obenägenhet har han för arbete. Gällande reallöners inverkan är obestämd på grund av två motstridande effekter, inkomsteffekten och substitutionseffekten. I vår analys antas den sistnämda effekten väga tyngre.² Beträffande de framtida lönerna antas konsumtion och fritid i framtiden kunna ersätta nutida fritid. Förväntad

---

1. »Framtiden« står faktiskt för nästa kvartal.

2. För att förenkla framställningen utelämnas skatteeffekter även om skattesatser är inkorporerade i den grundläggande modellen.

höjning av lönerna i framtiden har därför negativ effekt på arbetsinsatsen. Realräntans är helt obestämd. En högre ränta ökar individens inkomst, ceteris paribus. Detta i sin tur minskar arbetsutbudet. Men detta säger inte allt. En högre ränta kan leda till att individer uppoffrar nutida konsumtion och fritid för en ökad mängd av dessa i framtiden. Detta ökar arbetsutbudet nu. I enlighet med ekonometriska resultat antas så vara fallet. Utbudsfunktionen (2) bygger på Lucas (1972) och Rappings teori som i sin tur härstammar från Fishers (1930) intertemporala konsumtionsteori.

Den offentliga sektorn

Vi efterliknar i huvuddrag isländsk förhållanden. Staten finansierar sina utgifter
genom skatter och sedeltryckning, dvs. sedelpressarna sätts ingång om skatterna
inte duger till.

Hur bestäms valutakursen?

I Island behövs offentliga tillstånd för kapitaltransfereringar. Restriktioner gäller för individers och företags köp av främmande valuta för andra ändamål än köp av varor och tjänster. Indikation om en »jämviktskurs« måste därför närmast sökas i bytesbalansen. Det kan hävdas att i det långa loppet måste import och export balanseras. I annat fall kommer landet att ackumulera skuld (fordringar) gentemot utlandet. Jämviktskurs återspeglar den kurs som utjämnar införsel och utförsel. Det ligger i dagen att detta villkor inte alltid behöver vara uppfyllt. Avvikelser kan äga rum i många år, även årtionden. Den valutakursregel som bildar jämförelsegrunden våra beräkningar är den politik som följts mer eller mindre formellt sedan 1973 (och i realiteten under en mycket längre tid):

Valutakursen ändras antingen för att utjämna skilnaden mellan inhämsk och
utländsk inflation eller för att dämpa konjunkturförändringars inverkan på
bytesbalansen. Detta kan tolkas med följande ekvation:

(3)

där

py = pris for inhemsk produktion
Pf = pris for import (i utlåndsk valuta)
t: = pris på utlåndsk valuta
e = export
IMO = import
x —xt-x,_]

Förväntade löner och priser

Eftersom modellen innehåller framtida störrelser måste någon metod väljas för att generera dessa. Härvid förutsattes rationelle förväntningar. John Muth [10] framförde denna idé formellt året 1961. Den blev dock först allmänt accepterad efter berömda akriklar av Robert Lucas (1973), Thomas Sargent och Neil Vallace (1973; 1975) och andra.

Rationella förväntningar innebär att vid förutsägelser om framtida värden förutsattes att tillgänglig information utnyttjas som i en trovärdig modell. Detta förfarande garanterar att förutsägelserna inte slår fel åt samma håll gång efter annan (t. ex. att inflationen under eller överskattas år efter år). Det år underförstått att modellen är »riktig« vilket år svårt att verifiera. Det kan tyckes extremt att vänta sig att gemere man beter sig som om han kände modellen i detalj. Detta år förstås orealastiskt bokstavligt tagit. Huvudpoängen är dock att i verkligheten använder individerna diverse information sannolikt bättre än framgår av gängse tumregler.

Produ k tio nsfa ktorer

Modellen förutsätter tre produktionsfaktorer, kapital, arbete och energi.

Beräkningar

Modellen innehåller 20 ekvationer. Den är olinjär både beträffande variabler
och koefficienter. Som i traditionella ekonomiska modeller kan vi skilja mellan:

(1) externa (oberoende) störrelsers nuvarande och tidigare värden, och
(2) beroende störrelsers tidigare värden.

Vi arbetar med tre slags givna storheter. Förutom sådana som finns i (1) og (2) tillkommer variablers framtida värden, mera specifikt på löne- och prisändringar. Detta kombinerat med förutsättningen om rationella förväntningar kräver en särskild lösningsmetod. Detta beror på, för att ta ett exempel, att förväntningar om inflationen under nästa kvartal mäste överensstämma med modellens lösning, bortsett frå slumpmässiga variationer. Lösningsmetoden beskrivs i artiklar av Anderson (1979), Fair (1979), Minford (1980) och Einarsson (1984).

De praktiska och teoretiska svårigheter som är förknippade med metodens användning
ochså i dessa arbeten.

Simulerad konjunkturcykel

Vi undersöker effekten på Islands ekonomi av en förändring av Förenta
staternas BNP, jfr fig. 3.

Konjunkturen antas vara 4 år. Beräkningarna börjar första kvartalet 1982 och
slutar under sista kvartalet 1985.

Fem exempel räknas:

1. Grundexempel

Alla exogena störelser växer med givna procenttal från värden under 1981:4.

2. Realvalutakursen ändras med konjunkturen

Förändring av denna typ förutses. Bytesförhållandet ändras i gynnsam riktning
i början för att bli ogynnsamt mot slutet.

3. Fast realvalutakurs

Den reala valutakursen följer inte kortvariga förändringar i bytesbalansen. Den
måste emellertid ändras om förändringen blir varaktig.

4. Samma som exempel 3 plus ett slags utjämningsfond

De offentliga utgifterna varieras så att de minskas under högkonjunktur och
ökas under lågkonjunktur.

5. »Trögföränderlig« realvalutakurs

Detta är ett slags mellanfall mellan exempel 2 och 3. Kortvariga fluktuationer av
bytesbalansen motverkas till en viss grad ehuru mindre än i exempel 2.

Två reservationer är på sin plats. För det första är modellen icke linjär varför
utgångsläget kan påverka slutresultatet. För det andra antas modellens koefficienter
ändras trots variationer i omgivningen.

Det måste dock anses osannolikt att dessa förhållanden skulle förändra
modellens grunddrag.

Huvudresultaten i exempel 2 och 3 åskådliggörs i fig. 4a-4e. De heldragna
linjerna hänför sig till exempel 2 men de brutna till exempel 3.

Som väntat växer nationalprodukten i början. Den når maximum under 6:te kvartalet varvid den är 2% högre än i grundexemplet. Exporten ökar liksom privat konsumtion och investering. Från och med 7:de kvartalet förändras bilden. Konjunktur nedgången har börjat i handelspartnerns land varför exportefter-_r frågan faller. Snart ändras inhemska utgifter åt samma håll. Produktionen når minimum under 14:de kvartalet men växer därefter i kjplvatten på ökad efterfrågan utlandet.

Fig. 4b visar inflationens förlopp. Det poängteras återigen att härvid menas
inflation utöver grundexemplet (i positiv eller negativ riktning). Förändringarna

hänför sig till den »allmänna« prisnivån där prisindex för nationalprodukt och
import har sammanvägts.3

Fluktuationerna är mycket kraftiga. Detta beror inte minst på hur kortvarig konjunkturcykeln är. Skillnaden mellan inflationens högsta och lägsta värde är ungefär 40% dvs. dubbelt den som realiserades 1967-68. I övrigt ter sig inflationmönstret Inflationen minskar under uppgångstider för att rasa i väg i motvind.

Fig. 4c visar den relativa förändringen av penningmängden (basmängd).
Denna ökar de första kvartalen eftersom de ökade exportintäkterna växlas direkt
till inhemsk valuta (kronor). Motsatt förlopp äger rum när exporten krymper ihop.

Fig. 4c visar bytesbalansen som andel av nationalprodukten. Realvalutakursens och lönernas förändringar visas i fig. 4d. Som väntat faller realvalutakursen (för främmande valuta) under högkonjunktur men ökar under lågkonjunktur. Stegringen lägsta till högsta kursvärde är omkring 34%. Sådana omkastningar har inträffat i verkligheten.

Reallönerna fluktuerar också kraftigt.

Jämföres detta med nationalproduktens utveckling märks två saker. För det första fluktuerar lönerna kraftigare än produktionen. För det andra når lönerna sin höjdpunkt (samt även sitt lägsta värde) något senare än denna. Förklaringen är enkel: Under periodens förra hälft ökar efterfrågan efter arbetskraft. Som framgår av ekvation (2) måste lönerna stiga för att arbetsmarknaden skall finna sig i jämvikt. Ökat köpkraft och förväntningar om högre löner inom kort driver fram ytterligare stegring af lönerna. Förväntningar om minskat inflation (som gäller de första kvartalen) verkar emellertid åt motsatt håll. Slutresultat är härvid att den förstnämnda effekten överväger den senare. Med vad bestämmer löneförändringens Detta beror mest på arbetets utbudselasticitet.

Det finns belägg för att denna elasticitet är mycket låg i Island, dvs. det behövs
en betydande lönehöjning för att individerna skall få tillräckliga incitament för att
arbeta mera (Einarsson 1984).

Fast realvakitakurs

Vi arbetar med samma förutsätningar som i föregående exempel. Betrakta de sönderdragna linjerna i Fig. 4a-e. Realvalutakursen är fastspikad oberoende av bytesbalansens utveckling. Som väntat ökar exporten mera än i exempel 2. Det samme gäller nationalprodukt, penningutbud och bytesbalans: Svängningarna blir kraftigare. Inflationens förlopp blir annorlunda. Den går i takt med konjunkturen.

---

3. Importens andel av den totala efterfrågan bestämmer prisindexets vikter.

dvs. är störst under de feta åren men minst under de magra. Inflationens och penningutbudets förändringar går hand i hand. Det är inte säkert att inflationens fluktuationer blir mindre än i exempel 2. Reallönerna följer en helt annan bana. jfr fig. 4d. De faller faktiskt de första sex kvartalen trots att efterfrågan efter arbetskraft inte. är mindre än i exempel 2. Det som är utslagsgivnade är inflationsfallet mellan 4:de och 10:de perioden, jfr fig. 4b. Detta motverkar en höjning av reallönerna. Från och med det 7:de kvartalet dominerar effekten av den växande efterfrågan. Denna överträffar efterfrågan i exempel 2 och når maximum senare. Dessutom väntas ökad inflation omkring 10:de kvartalet. Bådadera effekterna bidrar till växande reallöner ända fram till 12:de kvartalet. Omvänt det som gäller i det föregående exemplet förefaller reallönerna förändras i motsatt riktning mot produktionen.

Resultatet av dessa jämförelser är följande: Fastsättes reala valutakursen istället för att tillåta denna variera efter väder och vind är det trolikt att amplituden i svängningarna växer beträffande produktion, sysselsättning, penningutbud och bytesbalans. Det är sannolikt att inflation och reallöner utvecklas annorlunda än hittills. Det är helt osäkert huruvida fluktuationerna kommer att dämpas eller ej.

Fast realvalutakurs och utjämningsfond

Exempel 4 är likt exempel 3 förutom att vi tillägger ett slags utjämningsfond.
Denna bildas genom att det offentiga minskar utgifterna i medvind men ökar dess
i motvind.

I praktiken skulle man knappast gå så tillväga men detta är det enklaste sättet innanför modellens ramar. Resultatet borde bli det samma vara sig det offentliga eller exportörerna bildar fonden genom sitt sparande. I modellen bildas fonden på följande sätt: Om exporten är större än i grundexemplet minskar det offentliga sina utgifter. Här antas i det närmaste att 40 kr av varje överskottsexport (definierat på detta sätt) indrages genom utgiftsminskning. Motsatsen gäller vid en minskning av exporten under grundexemplets export. Det bör understrykas att detta är en mycket kraftigare utjämning än, man i verkligheten tillämpat.⁴

De viktigasta resultaten åskådliggörs i fig. sa-d. Det framgår att svängningarna
har dämpats.

---

4. Detta kan jämföras med erfarenheterna av Fiskeindustriens prisutjämningsfond under 1969-1973. Om vi antar att »referensintäkterna« för export av varor och tjänster bestäms på så sätt att de ökar med omkring 40% per år från 1969 blir inbetalingarna ungefär 7% av överskottsintäkterna 1970-1973. Tar vi hänsyn till at vi behandlar här delvis en varaktig förbättring samt låter »referensintäkterna« öka med 6,3% årligen, dvs. genomsnittet för 1970-1975, inbetalningsandelen ungefär 9%.

Detta visar sig i synnerhet beträffande lugnare förändringar av priser, penningutbud
reallöner. En mera stabil köpkraft härstammar från mindre prisfluktuationer
om inflationen är densamma i det långa loppet).

Slutsatsen är därför att svängningarna i de viktigaste makrovariablerna kan
minskas jämfört med exempel 2 och 3.

Kraftiga insatser kan dock vara nödvändiga för att uppnå tillsiktat resultat. Det
kan vidare väntas att framgångarna i detta hänseende blir större om realvalutakursen
stabil.5

» Trögföränderlig« realvalutakurs

Vi undersöker slutligen en kurspolitik som kunde minska fluktuationer i priser och löner utan att intensifiera svängningar i produktion och sysselsättning. Vi kallar denna beslutsregel »trögföränderlig« realvalutakurs. Denna innebor att man tar hänsyn till bytesbalansen men i mycket mindre utsträckning än varit fallet under föregående årtionden. Motsatt exempel 4 är små kostnader förknippade

---

5. Vidtages samma åtgärder mot oljeprisshock inför en variabel realkurs kan detta faktiskt intensifiera inflations- och lönesvängningarna. Erfarenheterna från 1974-1975 och 1982-1983 antyder detta. Även om fondsiden inte varit vägledande under dessa perioder blir effekten densamma.

med själva utförandet i praktiken. Som framgår av fig. 6a-d är resultaten knappast överraskande. Produktionens expension blir något större under uppgångstiden och penningutbudet svänger nogot mera. Detta förorsakas av exportutvecklingen: Denna förändras mera än i exempel 2. Fluktuationerna blir å andra sidan mindre till en viss grad i inflationen men ännu större i lönerna. Realvalutakursen visas i fig. 6d. Som väntas är den mera stabil än i exempel 2. Den når sitt minimum under det 7:de och B:de kvartalet och kulminerar på slutet. Ökningen är ungefär 16%, dvs. trygt hälften så stor som i exempel 2. Största nackdelan med denna politik är mera ostabil produktion (och sysselsättning) än vid variabel realvalutakurs.Det dock betonas at störningar av denna art inte har varit de värsta inför exogena utbudsstötar. Arbetslösheten har i allmänhet varit svårast när fisket misslyckats.

Resultaten sammanställs i följande tabell:

Sammanfattning

Islänningar har upplevt kraftiga konjunktursvängningar under en lång tid. Härvid har både konjunkturcyklar i omvärlden och variationer i fiskfångsterna gjort sig gällande. Vi har i denna uppsats behandlat en förändring av den förra typen.

En konjunkturcykel i omvärlden efterliknas i en modell. Det är helt klart att det är nästan (om inte helt) omöjligt att utrota alla svängningar i ekonomin som en sådan störning åstadkommer. Det är sannolikt att en helt variabel realvalutakurs kan förstärka svängningarna i löner och priser utöver andra bestämmelsesregler för valutakursen.

Undersökning av andra medels effektivitet i utjämning av exogena förändringar
får vänta. Har åsyftas bl.a. en friare valutamarknad och utjämning med köp och
försäljning av obligationer från riksbankens sida.

Referenser

Anderson, Paul, A. 1979. Rational Expectation
from Nonrational Models,
Journal of Monetary Economics.

Einarsson, Tor. 1984. A Supply Shock Model of a Small Open Economy Incorporating Rational Expectations and Its Application to Iceland in the 19705. Unpublished Ph.D.thesis, England.

Fair, Ray, C. 1979. An Analysis of a Macroeconometric with Rational Expectations the Bord and Stock Market, American Economic Review.

Fisher, Irwing. 1930. The Theory of Interest.
New York.

Lucas, Robert, E. 1972. Expectations and the
Neutrality of Money. Journal of Economic
Theory.

Lucas, Robert, E. og Rapping, Leonard. 1969.
Real Wages, Employment and Inflation,
Journal of Political Economy.

Magnusson, Gudmundur. 1969. Production
under Risk. Stockholm.

Magnusson, Gu6mundur. 197 K lön^röunaråform
Intentions), Ministry for
Industry.

Minford, Patrick. 1980. A Rational Expectations of the United Kingdom under Fixed and Floating Exchange Rates. In K. Brunner and A. H. Meltzer (ed.): On the State of Macroeconomics, Journal of Monetary

Muth, John, F. 1961. Rational Expectations
and the Theory of Price Movements. Econometrica.

Sargent, Thomas, J. og Wallace, Neil. 1973. Rational Expectations and the E)ynamics of Hyperinflation. International Economic Review.

Sargent, Thomas, J. og Wallace, Neil. 1975. Rational Expectations, the Optimal Monetary and the Optimal Money Supply Rule. Journal of Polticial Economy.