H. Winding Pedersen: SAMFUNDSØKONOMIENS GRUNDTRÆK. Almindelig Erhvervslære Andr. Fred. Høst & Søns Forlag, København 1941. 425 S.

En svensk ekonom kan icke annat än avundas Danmark den utomordentligautveckling den ekonomiska lärobokslitteraturen, som ägt rum i detta land under senare år. Lyckligtvis mildras avundsjukan av medvetandet att dessa böcker utan svårighet kunna användas även i Sverige, särskilt vid universitet och högskolor. På företagsekonomins område utgöra Sveistrups inledande arbeten, Winding Pedersens och Thorkil Kristensens kostnadsböckerjämte och Schneiders behandling av en rad företagsekonominskaproblem de mera avancerade studenterna en samlad framställningav slag, som kompletteras av en rad mera speciella arbeten av andra yngre danska ekonomer. Någon motsvarighet till denna rikliga och värdefulla flora av läroböcker föreligger icke vad den del av ekonomin beträffar, som sedan gammalt betecknas som samhällsekonomi. Genom lektor Winding Pedersens Almindelig Erhvervslære I har emellertid nu även på detta område den danska litteraturen berikats med ett arbete av högsta klass. Dess uppgift är att införa en förut med ekonomisk teori obevandrad läsare i dess centrala sammanhang och att ge en bild av den samhälleliga miljö, i vilken det ekonomiska systemet arbetar. Boken täcker alltså ett större område än de svenska motsvarigheter, som professorerna

Silverstolpe och Brisman författat. Hos Winding Pedersen spåras ett gynnsamtinflytande Bircks Den ökonomiske Virksomhed, vars stora förtjänstdet är att infoga den teoretiska analysen i en skildring av det ekonomiska samhällslivet.

Winding Pedersen inleder boken med en rätt utförlig skildring av den ekonomiska utvecklingen från äldre tider ända fram till stormaktskrigets utbrott. Även om redogörelsen av uppenbara skäi inte kan vara särdeles djupgående, synes den mig väl fylla kravet att ge en viss allmänbildning rörande såväl den ekonomiska utvecklingen som de ekonomisk-politiska idéerna (merkantilism, socialism, liberalism, planhushållning m. m.) och så skapa en bakgrund för skildringen av nutidens ekonomi.

I den följande framställningen av den egentliga teorin har författaren lyckats att på ett förtjänstfullt sätt utnyttja 1930-talets teoretiska framsteg. Exempelvis finner läsaren en klar framställning av den ofullkomliga konkurrensens och dessa behandlas tillsammans med prisbildningen under fullkomlig konkurrens, varigenom hela pristeorin gör ett mera realistiskt än i tidigare framställningar. Dessa behandla ju den ofullkomlige och det rena monopolet närmast såsom modifikationer en tidigare framställning gällande fullkomlig konkurrens.

Det vore för mycket begärt att icke här och där vissa gamla talesätt skulle dröja sig kvar, vilka strida mot den moderna teori, som författaren i övrigt tillgodogjort sig. Exempelvis finner man på sida 93 följande: »Kun hvis Pengene lægges paa Kistebunden eller ophober sig i Pengeinstitutternes uden at blive laant ud, bliver de opsparede Midler anvendt til Finansiering af produktiv Virksomhed. Opsparingen begrænser da Produktionen af Konsumgoder uden samtidigt at fremkalde øget Kapitalgodeproduktion og større fremtidig Ydeevne for hele Samfundets Her er altsaa et Tilfælde, hvor Spareviljen ikke giver sig Udslag i samfundsmæssig Kapitaldannelse.« Denna uppfattning att sparade medel icke bliva använda för realinvestering endast ifall pengarna på kistbotten eller hopas upp hos kreditinstituten är oriktig. Summan av de individuella sparmedlen kan vara mycket större än summan av de nya investeringarna och differensen bero pä förluster o. d. (negativt sparanda) utan att därför kreditinstitutens kassahållning eller tesaureringen det minsta. Förklaringen ligger bl. a. däri, att de företag som ga med förlust behöva ökad bankkredit.

Framställningen av proportionalitetslagen, stordriftens fördelar och de tekniska uppfinningarnas inverkan är i stort sett mycket bra. Terminologin är emelletrtid i ett avseende oklar. Vad menas exempelvis på sida 211 med oförändrad teknik under det att produktionsfaktorernas proportioner varieras?Förf. här tydligen tre olika begrepp, nämligen den tekniskakunskapen, kombination och den använda tekniken. Även utan att den tekniska kunskapen eller tekniken ändrats, kunna ju produktionsfaktorernas proportioner undergå förändring. Det är möjligt, att man behöver dessa begrepp i stället för de två begrepp som äro vanliga — tekniken anses ju vara bestämd av produktionsfaktorernas proportioner i en miljö av given teknisk kunskap — men i så fall tarvar saken en närmare utredning, vilket författaren tydligen ej har klart för sig. Det framgår av en jämförelse med framställningen på andra punkter.

Vid behandlingen av frågan till vilka priser produktionen kan ökas utav ett varuslag, skulle det kanske varit lämpligt om författaren diskuterat icke blott de produktionsteoretiska sammanhangen utan även möjligheten att erhålla en ökad mängd produktionsfaktorer till oförändrade eller blott till stegrade priser.

Framställningen av företagarvinstens problem förefaller mig vara mycket knapphändig främst i det avseendet att gränssynpunkten här lyser med sin frånvaro. Distinktionen mellan riskräntan som är betalning för »riskbärandet« riskpremierna som äro slumpvis utfallande vinster ligger måhända under framställningen men betonas icke. Här som eljest fattas det en pekpinne, som klargör för läsaren vad som är viktigt och vad som är mindre betydelsefullt. Detta är nog arbetets största svaghet ur pedagogiska Det skulle underlättat läsningen om författaren hade använt av viktiga satser i långt större utsträckning än som skett.

Med särskild tillfredsställelse läser man redogörelsen för penningväsen och allmänna prisrörelser. Genom att utgå från centralbankens balansräkning författaren på ett övertygande sätt att denna kontrollerar mängden betalningsmedel. Sedan skildras likaledes realistiskt affärsbankernas att skapa »enskilda« betalningsmedel. Vid redegörelsen de allmänna prisrörelserna utnyttjar författaren på ett enkelt och klargörande sätt den moderna »ex-ante« och »ex-post« analysen. Han studerar förändringen i stora varugruppers priser och i den allmänna prisnivån med samma slag av utbuds- och efterspörselsanalys, som användes de enskilda varumarknaderna. På så sätt undgås den skillnad mellan pristeori å ena sidan och penning- och konjunkturteori å andra sidan, som är en av de äldre läroböckernas stora brister. Även om en framställning på några få tiotal sidor icke kan vara särdeles djupgående, synes den mig i flera avseenden så självständig, att den förtjänar att läsas av alla nordiska nationalekonomer, som äro intresserade av dessa spörsmål. har bl. a. fått fram det väsentliga utan att ingå på den intrikata kapitalmarknadsanalysen, som icke kan göras på en gång lättfattlig riktig.

Även när det gäller utrikeshandeln synes framställningen vara up to date.
Den ingående behandlingen av clearingfenomen och valutareglering får
numera anses behövlig t. o. m. i en elementär lärobok av detta slag.

Vid läsningen av boken gjorde undertecknad här och där den reflektion, att framställningen är stärkt förenklad och att ett tillag eller en reservation erfordrats. I praktiskt taget alla fall kom denna reservation och komplettering i det följande.

En av bokens förtjänster är, som sedan indledningsvis påpekats, författarens att knyta samman de teoretiska resonemangen med konkreta beskrivningar och illustrationer. Någon gång äro dessa skildringar måhända utförliga. Nackdelen med detta tillvägagångssätt är att översiktligheten viss del går förlorad. Läsaren ser ej det teoretiska skelettet. Denna olägenhet skulle ha minskats, om författaren hade mera betonat, vad som är centralt och vad som är mindre väsentligt.

Som sammanfattning vill jag uttala den meningen att detta arbete såsom
inledande framställning erbjuder utomordentligt stora förtjänster. Uppenbarligenligger
ett vetenskapligt självständigt arbete bakom flera av

dessa kapitel. Att den aktuella speciallitteraturen utnyttjats till en någorlundaenhetlig
sammanhängande framställning får nämligen betraktas
såson en dylik prestation.

Litteraturlistan förefaller något ensidig och är ej lika up to date som texten. Odhes bok om det moderna trust- og kartellväsendets är omodern och skulle med fördel kunnat utbytas mod kommittébetänkandet »O rganiserad i svenskt näringsli v«, där vissa partier en generell problemdiskussion. I litteraturlistan har Haberlers bortfallit, ehuru författaren citerar den i texten och den sedan et år föreligger översatt på svenskt språk (Högkonjunktur och depression). Det är synd att framställningen typografiskt är rätt kompakt, vilket för en inledande lärobok är en väsentlig olägenhet. En jämförelse med Sindings »Sosialökonomisk teori« visar bäst vad man kan vinna genom en mera spatiös uppställning med mellanrubriker, stilblanding o. d.