Resumé

Forskning och utbildning i kvantitativa metoder inom foretagsled?iing brukar vanfigen betecknas med kostnads- och intdktsanalys. Denna rapport ger en kort oversikt av utvecklingen av kostnads- och intdktsana/ys sedan 1920talet. Den visar hur olika metoder bor anvandas for olika typer av beslut. Fem typer identifieras såsom de som ror produktionsvolym, effektivitet, prissåttning, allokering av resurser till stora projekt, samt finansiering. Rapporten ger slutligen e?i oversikt av viktiga pionjårer och publikationer inom detta område alltifrån Paulsson Frenckners forstå bidrag på femtiotalet till dagens unga forskare inom produktion och finansiering. Tyngdpunkten ar lagd på svenska insatser.

Uppdelningen av företagsekonomi pa delomraden

Ursprungligen, i samband med att handelshogskolor inrå'ttades i Tyskland med efterfoljare i Sverige 1909 och 1923, var amnet foretagsekonomi betecknande nog handelsteknik. Under 30-talet forekom i de nordiska landerna en diskussion om amnesbeteckning. I Sverige var Affa'rsekonomi den dominerande beteckningen men 1933 vann »foretagsekonomi", på forslag från svensk-finlandaren Schybergson.

Genom att den forstå professuren i distributionsekonomi kom 1934, startade så småningom en delning av amnet. Signalen till en ytterligare delning kom 1946 då man i Stockholm presenterade den forstå professuren i administration och peronalfrågor. Slutligen skapades på 50-talet kostnads - och intaktsanalys som en egen disciplin (se t. ex. Engwall 1980, 1992). En foljd av detta ar att beteckningen »Foretagsekonomi» alltmer blivit en administrativ beteckning på en samling discipliner.

Foretagsekonomi av idag bygger pa en mangd olika teorier. En kan vara hur man skall fatta rationella beslut. En annan kan avse hur man skall forklara varfor ett foretag inte upptrader rationellt. Detta har betytt att man i foretagsekonomi sokt teoristod i angransande omraden. Rationella beslut kan bygga pa logik, matematik och ekonomisk teori. Forklaringar till irrationellt handlande kan baseras pa sociologi och psykologi.

Foretagsekonomi får ofta en »klinisk« karaktår genom sin orientering mot rationalitetsproblem i organisationer. Det forhållandet hållandetatt forskningen i princip år orienterad mot rationalitetsfrågor i organisationer innebar att praxis (etablerade beteendemonster som tas for givna) ofta befinner sig i fokus for forskningen. Forskningsresultaten finner darfor ofta en intresserad publik aven bland praktiker. Detta skapar naturligtvis en del frågor av etisk natur, men verkar samtidigt stimulerande på forskaren.

For en utomstående kan splittringen av foretagsekonomi på fyra discipliner - distributionsekonomi, lys(KI-analys), organisation och redovisning - skapa oklarheter vad foretagsekonomi står for. For den initierade ger denna uppdelning en klar styrka. Den skapar fyra hornstenar med vårs hjalp teori och praktik kan utvecklas till fromma for foretag och samhå'lle.

Engwall har sokt motivera uppdelningen på olika discipliner ifrån två olika utgångspunkter.Den forstå baseras på produktion och finansiering som parallella floden. Produktionensflode startar från inkop och intransporter,strå'cker sig over olika led av

tillverkning, lagring och interntransporter, for att sluta vid forsaljning och distribution.En »spegelbild» av denna verksamhetupptrader i form av de finansiella flodena. De innefattar redovisning och finansiering av inkop, lonsamhetsbedomningoch budgetering av produktionen, investering och finansiering av nya anlåggningar,samt prissattning och kreditgivning till kunderna (se figur 1).

Engwalls indelning av foretagsekonomi i delomraden ar inte sjalvklar eller entydig. For manga utgor t. ex. inkop, investering, finansiering och prissattning centrala omraden inom kostnads- och intaktsanalys. Andra kan t. ex. anse act finansiering ingar i redovisning alternativt i finansiell ekonomi och att inkop och prissattning ingar i marknadsforing. Darfor kan man saga att kostnads- och intaktsanalys vuxit fram pa olika satt inom olika universitet och hogskolor. Den fortsatta tolkningen av kostnads - och intaktsanalys bygger darfor framst pa min egen anvandning av denna beteckning inom Handelshogskolan vid Gbteborgs Universitet.

Definition och framvaxt av kostnads- och intaktsanalys

Kostnads- och intaktsanalys ar i stort sett en skandinavisk foreteelse som akademisk disciplin. I engelskspråkig vetenskap motsvaras detta område ofta av »Managerial Economics« och »Management Science» (se t. ex. Dean 1951, Cooper 1965 och

Clarkson 1968). Man kan darfor saga att kostnads- och intaktsanalys omfattar ekonomisk analys, planering och kontroll for foretag och andra organisationer. Åmnet ar vanligen inriktat på att utveckla metoder for hur man skall forbattra lonsamheten i

foretagen. Det omfattar samtidigt utveckling och utnyttjande av datorsystem for att kunna tillåmpa sådana metoder på industriella och finansiella verksamheter.

Forst några definitioner av de delar som
kostnads- och intaktsanalys består av:

a) Systemanalys innebår en kartlaggning av de fysiska flodena av material och betalningar som forekommer inom foretaget. Man beskriver har produktionskapacitet, produktionsvolym, produktionssammansattning, transportfloden och lagerhållning. Man anger betalningsformer och betalningsfloden, variationer i råvarutillforsel och produktionsforhållanden, marknadssegment mm. Och man specificerar mojligheter till forbattringar av det nuvarande systemet såval på kort som på lang sikt.

b) Kalkylering innebar att man presenterar metoder for att rå'kna fram kostnader och intå'kter for alternativa system av produktions-, transport- och betalningsfloden. Sådana metoder skall anvandas for att kunna berakna såval effektivitet som finansiering. Exempel på sådana metoder ar produktvals-, lager- och investeringskalkyler. Ofta kan berå'kningarna baseras på enklare optimeringar men vid storre system kravs ibland mera invecklade metoder av typ matematisk programmering och simulering.

c) Ekononiisk bedoniHtng ar am andandet av kalkyler i de praktiska besluten. Det innebar att man staller de besparingar eller fordyringar kalkylen visar på mot fordelar eller nackdelar som ej kan uttryckas i kronor och oren. Bedomningarna kan avse såval kortsiktiga foran-

dringar av drift och underhall som
långsiktiga åtgårder i form av investeringar.

Kostnads- och intåktsanalys innebår alltså att man anvander ekonomisk analys och ekonomiska kalkyler for kontroll och planering inom det tre ovan definierade områdena: systemanalys, kalkylering och ekonomisk bedomning (se figur 2).

Kostnads- och intåktsanalys har dårmed sina rotter i amnesområden som produktionsekonomi, optimeringslara (operationsanalys), investeringsbedomning och foretagsfinansiering.

Produktionsekonomi innefattar både en teoretisk och en tillåmpad del. Den teoredska delen - produktionsteori - har utvecklats kraftigt under 1900-talet. Den praktiska utvecklingen kom hår fråmst att ske efter 1945. Utgångspunkten år hår, att man har tillgång till en given mångd »produktionsfaktorers Problemet år att finna ett effektivt sått att fordela dem på anvåndningsområden. Om sambanden mellan insatser av produktionsfaktorer och uttag av fardiga produkter år proportionella, så kan man anvånda s.k. linjåra modeller.

En tidig utveckling mot linjåra modeller togs av von Neumann 1928 och blev starten for vad som kailas spelteori. En andra utvecklingslinje presenterades av Leontief 1936 och gav upphov till s.k. inputoutput-analys (se Leontief 1941). En tredje vag stakades ut av Kantorovich (1939, 1942), Koopmans (1942, 1949, 1951) och Dantzig (1949, 1951) och kom att kailas aktivitetsanalys och linjår programmering. Leontief, Kantorovich och Koopmans har erhållit nobelpriset for dessa insatser.

Kalkyler och modeller anvands har t. ex. for att studera kostnadseffektivitet och prissåttning. Studierna bygger ofta på forsok att mata kostnader for olika aktiviteter inom ett foretag. Genomsnittskostnader kommer i centrum når det galler att pressa kostnader och forbåttra effektiviteten. Prissåttningen utgår ofta från marginella kostnader och moter krav på kostnadståckning med hjalp av fasta avgifter.

Optimeringslara (operationsanalys) avser konstruktion och hantering av modeller for optimering och simulering. De mojliggor darmed att man utnyttjar datorsystem for ekonomiska kalkyler. Utvecklingen av sadana system har pagatt sedan 1940-talet och har haft en stor betydelse for tillampning av kostnads- och intaktsanalys.

Foretagsfinansiering och investeringsbedomning'ix
betydelsefulla omraden inom kost-

nåds- och intaktsanalys. Foretagsfinansiering ror olika satt for ett foretag att på kort och lang sikt anskaffa kapital medan investeringsbedb'mning i huvudsak avser den långsiktiga placeringen av kapital. Den kortsiktiga hanteringen av finansiering, placering och betalning brukar sammanforas under begreppet Cash Management.

Dessa »finansiella» delar av kostnadsoch intaktsanalys har stått i snabb utveckling sedan slutet av 1970-talet. Betydelsefulla insatser har gjorts av bl.a. nobelpristagarna Markowitz, Miller, Modigliani, Sharpe och Tobin.

Kostnads- och intaktsanalys har således kommit att anvåndas for analys, planering och kontroll inom industriell produktion och finansiell verksamhet. Viktiga frågor inom industriell produktion ar planering av inkopsvolym, seriestorlek, lagerhållning, transportsystem, prissattning och betalningsrutiner. Men de galler också investeringsbedomning och tillhorande finansiella

Slutligen har kostnads- och intaktsanalys också kommit att få en stor betydelse for utvecklingen av finansiella servicetjanster. Denna typ av »industri» ar starkt personalintensiv och har sker idag en omfattande strukturrationalisering. Styrning av finansiella servicetjanster ar dårfor ett viktigt område på gransen mellan industriell och finansiell ekonomi.

Kostnads- och intaktsanalys kan alltså
sagas vara vetenskapen om systemanalys,
kalkylering och ekonomisk bedomning
for foretag och foretagsliknande organisationer.
Den har sina rotter i produktionsteori,
kapitalteori, finansiering och
optimeringslara. Idag står kostnads- och
intaktsanalys for utveckling och til-

lampning av metoder inom en rad olika delar av ett foretag. Kostnads- och intaktsanalys behandlar de analyser, de kalkyler och de bedomningar foretagen bor utfora innan de fattar ekonomiska beslut.

Man brukar saga att kostnads- och intåktsanalysen år inriktad på att lbsa problem for att man inom olika delar av ett foretag skall kunna fatta framgångsrika beslut. Vid denna problemlosning maste man gå igenom ett antal faser såsom

— att analysera problem

- att valja metod

- att tillampa metoder pa problem
- att tolka losningar till problem

— att anpassa dessa losningar till verkligheten

Alia dessa faser hanger intimt samman.

Kl och beslutsfattancJet

Kostnads- och intaktsanalys ar alltså vetenskapen om analys, kalkylering och bedomning for foretag och foretagsliknande organisationer. Analysen avser då sjålva såttet att hantera och sammanstå'lla kostnader och intåkter for olika »beslutsenheter» och for olika tidpunkter. Kalkuleringen syftar till att ge underlag for beslutsfattandet (»styrningen») såvå'l vad galler foretagets dagliga verksamhet (»driften«) som den långsiktiga inriktningen. Redomningen, slutligen skall anvandas for att undersoka hur sådana beslut kan och bor genomforas.

Kostnads- och intaktsanalys ar således en verksamhet som skall ge ett vetenskapligt underlag for beslut inom ett foretags olika delar såsom en avdelning, en arbetsgrupp eller en projektgrupp. Sådana beslut kan t. ex. avse inkop, forsaljning, lagerhållning, produktion och distribution.

Ofta avser beslutsfattandet en avvagning vad galler insatta resurser och de prestationer man kan uppnå. Analysen skall då harleda vilka resurser som kravs for ett visst beslut och vilka prestationer som samma beslut ger upphov till. Har skapar ekonomisystemen en naturlig grundval. Samtidigt maste man vara medveten om att många ekonomisystem framst syftar till att forse foretaget med en kvalificerad redovisning och att denna i sin tur kan ge upphov till stora svårigheter vad galler hur kostnader och intakter skall »fordelas» mellan olika beslutsenheter, produkter och tjå'nster.

Vad som a'r en korrekt kostnadsfordelning har lange varit i fokus for forskare inom kostnads- och intaktsanalys. Paulsson Frenckner definierade redan 1953 sex olika motiv till en sadan fordelning namligen:

• orsak
• ansvar

• dimensionering

• altemativutnyttjande
• barkraft

• konkurrensstabilitet

Han fann att teorin betonade de tre forstå motiven medan praktiken lyfte fram de två sista. Han gjorde då en pionjårinsats genom att anvanda alternativtankandet som en brygga emellan dem (Samuelsson 1995, s. 291).

Man kan dårmed saga att Frenckner lagt en rationeli beslutsprocess som grund for KI-analys och dårmed också for en fordelning av kostnader och intakter. Den rationella beslutsprocessen brukar kunna delas in i foljande åtta steg:

1. Definera det problem som skal] losas
2. Fastståll målen

3. Lista handlingsalternativen
4. Identifiera konsekvenserna
5. Kvantifiera utfallen

6. Vardera utfallen i forhållande till målen

7. Rangordna alternativen efter denna
vardering

8. Vå'lj det basta alternativet

Denna rationella beslutsprocess leder då'rmed fram till att en beslutsenhet, en produkt eller en avdelning inte rent generellt kan tilldelas en kostnad (eller intakt).

Denna tilldelning maste istallet bygga pa det »handlingsalternativ» man stalls infor. Om man utgar fran Frenckners sex motiv kan man urskilja foljande fern klasser av atgarder med tillhorande handlingsalternativ:

• att pressa kostnadema

• att forandra produktionsvolymen
• att variera prissattningen

• att expandera eller lagga ner produktion
och produkter

• att successivt anpassa finansieringen

En vasentlig uppgift inom kostnads- och intåktsanalys ar att urskilja kategorier av sådana handlingsalternativ och for vart och ett av dem formalisera principer och prototyper av kostnadsslag och kostnadsfordelning.

Centrala typer av beslut

KI-analys bor således anvå'ndas for att forbattra beslutsfattandet inom foretag. Man kan alltså saga att besluten ror tgarder avser olika »problem» i foretaget och att KI-analysen avser att ge stod vid problemlosningen.

Volymproblem beror oftast inkop, tillverkning och forsaljning vad galler olika produkter eller produktkategorier. Fragan blir

År volymen tillrdcklig?

Metoden blir nu att berakna fasta och
rorliga kostnader samt kritisk punkt (kritisk

• Fasta kostnader ar kostnader, som inte
forandras vid forandringar i verksamhetsvolymen.

• Rorliga kostnader ar kostnader som forandras
vid forandringar i verksamhetsvolymen.

• I ett resultatdiagram stalls de totala kostnader
mot de totala intakterna.

Den volym (punkt) for vilken intakterna
och kostnaderna blir lika stora kallas for

- kritisk punkt (kritisk volym)

- nollpunkt (nollpunktsvolym)

— break-even-punkt

Effektivitetsproblem avser dels om resursinsatserna - »inputs» - ar for stora dels om prestationerna - »outputs« - ar for små. De central frågorna ar har:

Kan kostnaderna pressas?
Kan intakterna oka?

En sådan kontroll brukar kunna ske på två satt. Det ena går ut på att jamfora en beslutsenhet såsom en avdelning eller en anlåggning med andra liknande enheter inom eller utom foretaget och då undersoka om den studerade enheten borde kunnat få fram mer prestationer for samma resursinsats. Den andra kontrollen syftar till att bedoma om den aktuella beslutsenheten fått fram en mindre output for samma input an vad samma enhet åstadkommit i tidigare tidsperioder.

Metoden gar ut pa att berakna direkta och indirekta kostnader for att pa sa satt fa fram sjalvkostnader (genomsnittskostnader).

• Med direkta kostnader avses kostnader
som i redovisningen direkt pafbrs en
produkt eller order (s. k. kostnadsbarare).

• Med indirekta kostnader (aven kallade omkostnader) avses kostnader som i redovisningen via uppsamlingsstallen (kostnadsstallen) pafors en produkt eller order (kostnadsbarare).

• Med sjalvkostnad avses summan av alia
kostnader for en viss produkt till dess
den ar levererad och betald.

Vid avdelningskalkylering stalls kostnader och intakter for olika delar av foretaget mot varandra. Vid produktkalkylering stalls kostnader och intakter for olika produkter, produktslag eller sortiment mot varandra. Avdelningarna kan då rubriceras som kostnadsstallen medan produkterna blir kostnadsbarare.

Vid en kontroll av effektiviteten staller man alltså vårdet av input mot vardet av output. Ibland har man dock svårt att bedoma dessa varden och man kan tvingas att skatta output per input, dvs produktiviteten. I andra situationer ar svårigheterna annu storre genom att man har flera input och flera output. For sådana fall anvands ofta DEA (Data Envelopment Analysis).

Prissdttningsproblem avser dels om man kan styra komsumenterna mot att andra sin efterfrågan på varor och tjanster, dels om man kan oka intakterna genom att hoja priserna. I det forstå fallet forutsåtter man att det råder en viss priskanslighet. I det andra fallet hoppas man på en okanslighet for prisforandringar.

Den centrala frågan ar har:

Kan intåkterna oka och hur skallpriserna
dåsattas?

En klassisk metod ar har act soka berakna priskanslighet och darmed sambandet mellan pris och efterfragad volym (s.k. efterfragekurva).

• En efterfragekurva ger sambandet niellan
pris och efterfragad kvantitet.

• Priskansligheten (eller priselasticiteten)
uttrycker den effekt prisforandringar
har pa efterfragad kvantitet.

Allokeringsproblem beror vasentliga forandringar
av produkter, tjånster och anlåggningar.
I fokus står frågorna:

Skall ndgon produktionsgreti tas upp eller
Idggas nerP

Skall man oka eller niinska sortimentet av
produkter och tjanster?

Ar det lonsamt att tnvestera i nya anldggningar
och var, ndr och i vilken utfonnning
skall detta da ske?

Allokeringsproblemen har karaktaren av »antingen/eller-beslut». Antingen satsar man på en ny produkt, tjanst, anlaggning eller sk later man bli.

Principen år har att skatta de kostnader som faller bort eller kommer till i samband med en sådan forandring. De rubriceras då som sårkostnader i motsats till samkostnader som inte påverkas av forandringen. Med hjalp av sar- och samkostnader beråknas då det tackningsbidrag som beslutet skall ge upphov till.

Svårigheter uppstår nar man skall faststalla
vad som ar sårkostnader och vad som år
samkostnader.

• Med sdrkostnaderavses de kostnader som tillkommer respektive bortfaller om ett haradlingsalternativ i en beslutssituation g'enomfors respektive inte genomfors.

• Med samkostnader avses kostnader som
ar gemensamma for alia handlingsalternativ
i beslutssituationen.

• Med sarintakter avses de intakter som tillkommer respektive bortfaller om ett handlingsalternativ i en beslutssituation genomfors respektive inte genomfors.

• Med samintakter avses intakter som ar
gemensamma for alia handlingsalterantiv
i beslutssituationen.
• Med bidrag (eller tackningsbidrag) avses
skillnaden mellan sarintakter och sarkostnader
for ett handlingsalternativ
(bidrag = sarintakt - sarkostnad).

Allokeringsproblemen galler ofta langsiktiga
investeringsbeslut. Darigenom
uppstar det ett antal foljdfragor, som

Nar bor investeringen goras?
Vilket alternativ ar lonsammast?

Vilka drifts- och underhållskostnader leder
en investering till?

Vilken ar livsldngden på en produkt, tjanst
eller anlaggning?

Allokeringsproblemen galler darfor ofta ett antal beslut som ar kopplade till varandra (dvs de ar »interdependenta»). Att bestamma livslangd och utrangeringstid hanger t.ex. ihop med val av underhallspolitik och tidpunkt for investering. Man kan darfor saga att allokeringsproblemen skall ge svar pa fragorna Nar? Var? och Hur?

Finansieringsproblem galler frågor om hur
man på basta sått placerar och anskaffar
kortsiktigt och långsiktigt kapital nar det

på de finansiella marknaderna råder betydelsefulla fluktuationer vad galler avkastning och varde. Centrala mål ar hog avkastning, låga kostnader och liten risk.

Ett viktigt forskningsområde år hår kostnaden for kapital och fastlåggande av kalkylranta. Ett annat område ar utveckling och anvandning av portfoljteori for att bestamma basta placeringsstrategi. Ett tredje fålt ar funktionssatten hos finansiella marknader och finansiella institutioner inkl. banker.

Centrala frågor ar:

Årplaceringarna lonsamma?
År riskema tolerabla?

Kan man skydda sig mot risker med finansiella

Sker betalningarna till låga kostnader?

Kvantitativa metoder

KI-analysens inriktning på problemlosning och beslutsfattande har genererat en stor mangd forskningsinsatser i de nordiska landerna. I Sverige lades grunderna av Frenckner (1953). Hans insatser har varit ovarderliga specieilt vad galler att losa effektivitetsproblem, prisså'ttningsproblem och volymproblem (se t.ex. Olve & Samuelson 1986 s. 25-42; 48-65; 155-176).

Frenckner baserade framfor allt sin analys på klassiska jåmviktsmetoder och utvecklingen av linjara modeller. Han lanserade tidigt principer och metoder for produktval, prisdifferentiering och minimikrav på prissåttningen. Nar dessa principer blev klarlagda gick Frenckner vidare mot problem som rorde budgetering och internprissattning (se Olve & Samuelsson 1986, s. 71-129). Har tog sedan hans adepter vid och utvecklade avancerade meto-

der for prissattning och decentralisering
(se t.ex. Arvidsson 1973 och Jennergren
1974.

Frenckner observerade tidigt den potential vad galler kvantitativa metoder som utvecklades i form av Management Science och operationsanalys. Bl.a. på hans initiativ startade Bertil Naslund en utveckling av stokastiska metoder for att anvåndas vid beslut under risk (se Naslund 1967). Naslund m.fl. kom så småningom att vidareutveckla dessa metoder mot tillå'mpningar inom foretagsfinansiering och finansiell ekonomi (se Naslund 1986, Berg & Naslund 1988, Jennergren & Naslund 1990). Dessa landvinningar inom finansiering har sedan fordjupats av t.ex. Vinell och de Ridder (1990).

Efter Frenckner finns en lang rad av utvecklingsinsatser inom kvantitativa metoder for att lo'sa volymproblem. De kom dels att rora metoder for att analysera produktion (se t.ex. Gullander 1970, Axsater 1979), lagerhållning (se t.ex. Brigelius & Rosen 1992) och transporter (se t.ex. Lundstrom 1976), dels också hur sådana beslut fattas i verklighetens foretag (se t.ex. Andersson 1987).

Utvecklingen av modeller och metoder for kontroll av effektivitet och produktivitet har skett i många riktningar. Johnsen (1968), Tell (1976) och Wallenius (1975) har samtliga betonat målsattningens roll och satten att hantera flera mål samtidigt. Ett narliggande område ar strategier for forhandlingar, dar bl.a. Ståhl (1973) anvant spelteoretisk analys, Jennergren (1974) och Obel (1976) har gjort stora insatser for att lansera kvantitativa metoder inom decentraliserade organisationer, dår man har intresse av att systematiskt jå'mfbra olika

avdelningar eller likande delar med varandra. Det finns har klara berøringspunkter mellan formuleringar av multimål och metoder for effektivitetsanalys (se t.ex. Stewart 1992).

Prissattningsproblemen spelade tyvarr lange en underordnad roll inom Kl-analysen. Undantagen ar har Rasmussen (1955) och Thorburn (1960). Ett skal kan vara att dessa fragor legat nara marknadsforing och nationalekonomi och darmed fatt andra inriktningar an klassisk Kl-analys. Sextiooch sjuttiotalen praglades av stora offentliga undersokningar av hur offentliga organisationer som elverk och jarnvagar skulle satta kostnadbaserade priser (set.ex.e_t.ex. Edsbacker 1980). Forst i och med attiotalets marknadsinriktning kom priset att hamna i forgrunden som ett konkurrensmedel. Exempel pa denna omandring kan t.ex. sparas hos Hartman & Lindblom (1985) och Fog (1994).

Investeringsproblemen har sedan en
lang tid tillbaka stått i centrum for KI-analysen.
Har har man såval utvecklat teoretiska
metoder som praktiska tillampningar.
Metoderna har har framfor allt inriktats på
interdependens vad galler investeringar
och tillhorande underhall och den effekt
detta har på lonsamhet. Exempel harpå ar
Hållsten (1966), Bergendahl (1970), Sellstedt
(1972) och Rapp (1974). Darutover
har man också gjort betydande insatser for
att analysera dynamiska forlopp (se
Grubbstrom 1973) och dess inverkan på
utvecklingen av en optimal industristruktur
(se t.ex. Engwall 1970).

Vid praktiska tillampningar har man dock ofta stott på stora svårigheter att fatta rationella beslut. Flera forskningsprojekt har koncentrerats på svårigheterna

att implementera verdertagna metoder. Exempel harpå ar Soderman (1975), Segelod (1986, 1991), Yard (1987), Andersson & Gandemo (1993), Hagg & Segelod (1992) och Segelod (1995).

Finansieringsproblemen, slutligen, brukar delas upp på kortsiktiga likviditetsproblem och långsiktiga awagningar mellan eget och lånat kapital. Forgrundsgestalter ar har Sven-Erik Johansson (t.ex. 1961) och Asztely (t.ex. 1977). De kortsiktiga frågorna har senare analyserats från såval foretagens som kreditinstitutens synvinklar (se t.ex. Andersson & Bjerke 1972, Werding 1979). De internationella problemen har uppmarksammats av bl.a. Uggla (1971) och Oxelheim (1981). Långsiktiga frågor har samtidigt fått en ingående analys av t.ex. Gandemo (1976). I och med åttiotalets inriktning på en fri marknadsfinansiering har forskningen mer och mer kommit att betona avkastning och risk på olika vardepapper. Detta har lett till en uppsjo av nya metoder och tillhorande instrument for okad avkastning och hanterbar risk i den anda som utstakats av Markowitz, Sharpe, Mossin och Miller (se Ekvall 1993).

Nu i mitten av nittiotalet har kostnadsoch intaktsanalysen ofta kommit att splittras upp i en del som arbetar med foretagens produktion av varor och tjånster och i en annan som koncentrerar sig på finansie ringen av denna produktion och styrning av finansiella placeringar. De kvantitativa metoderna har utvecklats på olika så'tt inom dessa fait. For båda områdena galler dock att agerandet på marknaderna kommit i centrum och den långsiktiga planeringen i bakgrunden. Avvagningen mellan risk och avkastning stalls darmed på sin

spets vad galler den vidare utvecklingen
av kvantitativa metoder.

Summary

Research and education in quantitative methods in management are usually described in terms of costlbenefit analysis. This article gives a brief overview of the development of cost fbenefit analysis since the 19205. It shows how different methods should be applied to

different types of decisions. Five types are identified: those involving production volume, efficiency, pricing, allocation of resources to large projects, and financing. The article concludes in an overview of the most significant pioneers and publications within this field, from the first contribution by Paulsson Frencknerin the fifties, till today s young researchers in production and financing. The main emphasis is on Swedish achievements.

Litteratur

Andersson, R & Bjerke, B.: Dynamisk kapitalplanering.
Ett system for planering av kapitalstrommarna i en sparbank,
EFL, Lund, 1972.

Andersson, T.D.: Profit in Small Finns, Gower, Hants,
U.K., 1987.

Andersson, T.D. & Gandemo, B.: Småforetags investeringar
i produktion utomlands. Fallstudier av anpassning,
Studentlitteratur, Lund, 1993.

Arvidsson, G.: Studier i internprissdttning, EFI,
Stockholm, 1973.

Asztely, S.: Finansielt'planering, Norstedts, 1977.

Axsater, S.: Produktionsplanering och -styrning, Studentlitteratur,

Berg, L. & Naslund, B. (red): Finansiella innovationet
om en marknad i utveckling, Norstedts, Stockholm,
1988.

Bergendahl, G.: Models for Investments in a Road
Network, Bonniers, Stockholm, 1970.

Brigelius, L. & Rosen, P: Planering av produktfloden
under en fordndringsprocess, Transportforskningsberedningen
och BAS, Goteborg, 1992.

Clarkson, G.P.E. (edit.): Managerial Economics,
Penguin Books, Harmondsworth U.K. 1968.

Cooper, W.W.: »Presidental Address to TIMS*.
Management Science. January, 1965.

Dantzig, G.8.: "Programming of Interdependent Activities 11, Mathematical Model», in T.C. Koopmans (ed.), Activity Analysis of Production and Allocation, John Wiley & Sons, Inc., New York, 1951, pp. 330-335; also published in Econometrica, Vo. 17, Nos. 3 and 4, July-October, 1949, pp. 200-211 (together with M.K.Wood).

Dean. J.: Managerial Economics, Prentice-Hall,
Englewood Cliffs, USA, 1951.

Ekvall, N.: Studies in Complex Financial Instruments
and their Valuation, EFI, Stockholm, 1993.

Engwall, L.: Size Distribution of Firms, Foretagsekonomiska
institutionen, Stockholms universitet, 1970.

Engwall, L. (red.): Foretagsekonomins rotter. Några
bidrag till en foretagsekonomisk doktrinhistoria,
Studentlitteratur, Lund 1980.

Engwall, L.: Mercury Meets Minerva. Business Studies
and Higher Education, The Swedish Case, Pergamon
Press, Oxford 1992.

Edsbacker, G.: Marginal Cost Pricing of Electricity,
Akademilitteratur, Stockholm, 1980.

Fog, B.: Pricing in theory and practice, Handelshøjskolens
forlag, København, 1994.

Frenckner, T.P., Budgetering, resultatplanering, intern
resultatanalys FFI, Stockholm 1953.

Gandemo, B.: Foretagsfinansiering: etnpiriska analyser
mot bakgrund av teoretiska modeller och fordndringar i
omgivningen, Norstedts, Stockholm, 1976.

Grubbstrom, R.: Economic Decisions in Space and Time. Theoretical and Experimental Inquires into the Cause of Economic Motion, BAS, Goteborg P1973.

Gullander, S.: En studie i produktionsplanering. En teoretisk-empirisk studie i produktionsutjamning och prognosering med hjalp av modeller av olika komplexitet, Foretagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, 1970.

Hartman, T. & Lindblom, T: Ejfektavgifter: Prissdttninginom
elsektorn, BAS, Goteborg, 1985.

Hållsten, B.: Investment and Financing Decisions: On
Goal Formulation and Model Building, Norstedts,
Stockholm, 1966.

Hagg, I. & Segelod, E. (edit.): Issues in Empirical
Investment Research, Elsevier, Amsterdam, 1992.

Jennergren, L. P.: Decentralization in Organization:
Odense, 1974.

Jennergren, L. P. & Naslund, B.: »Models for the Valuation of International Convertible Bonds*, Journal of International Financial Management and Accounting l-.l&a, 1990.

Johansson, S.E.: Skatt - investering - vdrdering. EFI,
Stockholm, 1961.

Johnsen, E.: Studies in Multiobjective Decision Models,
Studentlitteratur, Lund, 1968.

Kantorovich, L.V.: »Mathematical Methods in the
Organization and Planning of Production«,
Publication House of the Leningrad State University,
1939. 68 pp. Translated in Management Science, Vol. 6,
1960, pp. 366-422.

Kantorovich, L.V.: »0« the Translocation of Masses-,
Compt. Rend. Acad. Sci. U.R.S.S., 37, 1942, 44. 199-201.

Koopmans, T.C.: Exchange Rations between Cargoes on
Various Routes, Memo for the Combined Shipping
Adjustment Board, Washington, D.C. 1942.

Koopmans, T.C.: »Optimum Utilization of the Transportation System«, Proceedings of the International Statistical Conferences, 1947, Washington, D.C. (Vol. 5 reprinted as Supplement to Econometrica, Vol. 17, 1949).

Koopmans, T.C, (editor): Activity Analysis of Production
and Allocation. Wiley, New York 1951 .

Leontief, W: The Structure of the American Economy,
1919-1931, Harvard University Press, Mass. 1941.

Lundstrom, A.: Vessel A flocation in Container Systems,
BAS, Goteborg, 1976.

Naslund, B.: Optionshandelns inverkanpå aktiemarknaderi
- en bversikt, Handelshogskolan, Stockholm 1986.

Naslund, B.: Decisions under Risk, EFI, Stockholm, 1967.

Obel. B.: En analyse af decentrale planlegningsprocedurer,
Odense, 1976.

Olve, N.G. & Samuelson, L.A.: Fran kostnadsberakning till ekonomisk styruing. Fyrtio år kostnadsintaktsanalys med Paulsson Frenckner, IFL, Sveriges Mekanforbund, Stockholm, 1986.

Oxelheim, L.: Foretagens utlandslåti. Valuta- och
redovisuingsaspekter, EFL, Lund, 1981.

Rapp, B.: Models for Optimal Investment and Maintenance
Decisions, Almqvist &Wiksell, Stockholm, 1974.

Rasmussen, A.: Pristeori eller parameterteori: studier
omkring virksomhedens afsætning, Erhvervsøkonomisk
Forlag, Kopenhamn 1955.

Samuelson, L.A.: »Paulsson Frenckner - innovator och Jramgdngsrikhandledare*, i Engwall, L. (red.). Foregangare inom foretagsekonomin, SNS forlag, Stockholm 1995.

Segelod, E.: Kalkylering och awiielser. Empiriska
studier av stora projekt i kommuner och industriforetag,
Liber, Kristianstad, 1986.

Segelod, E.: Capital investment appraisal towards a
ninlinynry theory, Studentlitceratur, Lund, 1991.

Segelod, E.: Resource allocation in drvisionalizedgroups.
A study of investment manuals and corporate level
means of control, Aldershot Avebury, 1995.

Sellstedt, B.: Selection of Product Development Projects
under Uncertainty, Bonniers, Stockholm, 1972.

Stewart, T.J.: »A Critical Survey on the Status of
Multiple Criteria Decision Making Theory and
Practice», Omega, pp. 569-586, 1992.

Stahl, I.: Batgaining Theory. EFI, Stockholm, 1973.

Soderman, S.: Industrial Location Planning: An I-._{!)!/>!/ 1!} ill Investigation of Company Approaches to the Problem of Locating New Plants, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1975.

Tell, B.: A Comparative Study of Some Multiple Criteria
Methods, EFI, Stockholm. 1976.

Thorburn, T.: Supply and Demand of Water Transport,
Norstedts, Stockholm 1960.

Uggla, Ch.: Valtitaproblem och valutapositioner i
exportforetagoch importforetag, EFI, Stockholm,
1971.'

Vinell, L.: & De Ridder, A.: Aktiery avkastniug och risk;
teori ochpraktik, Norstedts, Stockholm, 1990.

Wallcnius. J.: Interactive multiple criteria decision
methods: An investigation and an approach, Helsinki
School of Economics, Helsinki. 1975.

Werding. J.: Affarsbankernas rantabilitct. soliditet och
ti/lvdxt, en empirisk studie av de svenska affarsbankerna
1959-1977, Bankinspektionen, Stockholm, 1979.

Yard, S.: Kalkyllogik och kalkylkrav - samband mellan
teori och praktik i-id kravstiillandepa investeringari
foretag, Lund University Press, Lund, 1987.