Vi lever i en varld som beskrivs i termer av globalisering, »multi-domestic strategies,» nischer och mangder av bokstavskombinationer(TQM, CASE, JIT etc). Det postmodernanaringslivet liar blivit saval integreratsom differentierat och fragmenterat. Detta har bland annat fort med sig en utveckling i Nordisk ledelseforskning under de allra senaste aren som jag tror har potential att fora oss till spetsen. Orsaken till det ar den goda kontakt nordiska forskareharmed sina studieobjekt. Den ger tillfallen att fanga upp de problem som studieobjekten arbetar med och som ar problem for dem snarare an for forskarsamha'llet.Darigenom blir ledelseforskningenrelevant och fortroendet for forskaresom sysslar med relevanta problem forbattras. Kanske ar det praktiskt relevantaproblemet

Resumé

Det ar två trender man skulle vi fja seforstårkta. Dels behover vi en fortsatt metodutveckling når det galler studier av ledningspraxis "in action ". Dels at forskare formår att skriva artikler baserade på kvalitativ empiri. Ifa/lstud i ersom ger mångfacetterade beskrivningar av unika situationer galler det att u_tover beskrivningen producera en atialys som ger mera allmangiltig kunskap.

taproblemetinte alltid teoretiskt intressant,men den stora mångden forskare i vårlden som arbetar med teoretiskt intressantaproblem kommer sakert att hålla den teoretiska utvecklingen igång under tiden. Jag vill rekommendera att vi drar nytta av den unika access till foretagen som nordiskaforskare har och vidareutvecklar vår forskningsstrategi på den basen.

Jag vill ta det har tillfållet att lå'gga fram argumenten for att situationen år ovanligt bra och full av mojligheter till foljd av de gynnsamma omståndigheter som nordisk ledelseforskning utvecklats i. Jag kommer forst att skissera en utgångspunkt i ledandets ontologi for att sedan argumentera for vilken typ av forskning som denna implicerar. Jag kommer sedan att dra fram några av utvecklingslinjerna som ger bakgrund och dårefter ge en dagsbild av hur flodet av manuskript till Scandinavian Journal of Management. (Låt mig direkt saga att jag inte ser det som problematiskt att behandla Scandinavian Journal of Management vid jubileet for Ledelse & Erhvervsøkonomi eftersom dessa tidskrifter inte ar konkurrenter utan kompletterar varandra.)

Ledelsens ontologi

Tydligast kan man se de nya dimensionernas genomslag i ledarskapets forutsattningar i politisk ledelse och har ligger USA klart framfor Europa dår det fortfarande finns rester av ideologi i de politiska partierna. Det nya politiska ledarskapet baseras på opinionsmatningar och utspelen anpassas till opinionen (snarare an harleds ur partiets ideologi). Detta får fundamentala konsekvenser. Illustrativt ar arbetet med republikanernas »Contract with America«

som består av 10 satser konstruerade så att de tacker huvuddelen av de opinioner som fångats in i omfattande opinionsmatningar. Att satserna år motstridiga och svåra att koppia till någon annan ideologi an stravan att minimera statens insatser betraktas inte som problematiskt. Syftet ar att tå'cka den rostande opinionen med respons for att vinna rosterna. Arbetet leddes av Newt Gingrich, representanthusets talman och ett politiskt fenomen. Någon (Wills, 1995, side 7) har beskrivit hans filosofi på foljande

»Newt does not have ideas. He has
ideas about ideas. He keeps saying what a
good idea it is to have ideas«

Det galler att hitta en formulering av valjarnas innersta onskemål, inte att hå'rleda, ur de grundlåggande principerna, vad en sant liberal standpunkt skulle vara. Det galler att spegla opinionen snarare an att leda den och då blir det nodvåndigt att anlita survey- och PR-konsulter (inte ideologer) for att formulera budskapet som vå'ljarna vill ha det. Fordelen med detta blir en stor kanslighet hos politiken for vad som ror sig i folkdjupet, men vad skall menas med demokrati och vad får det for effekter på den forvaltning som forvantas implementera politiska beslut på ett rationeilt satt? Vad kan effektivitet betyda annat an minsta mojliga kostnad? Vårdet av den service som lamnas kan inte bedomas utan tydiiga mål! Rationalitet knyts inte till strategiska mål utan till foljsamhet mot opinionen. Kommunikation (kom ihåg Reagan - »The Great Communicator«) blir den vardefullaste faktorn.

Vi ser liknande fenomen inom managementlåran.Personalen
skall vara kundorienterad.Ingen
kan ha någon invåndningmot

ningmoten sadan princip, men vad betyderden i praktiken? Hur skall ledaren fa personalen kundorienterad? Ett bra satt att tillgodose kundens intresse ar naturligtvis att sanka priset till halften, men det ar kanske inte vad som avses utan det galler att skapa varde for kunden under produktionensgang. Detta ar sarskilt tydligt inom servicesektorn som blivit alltmer ledande vad galler ledarskapets ideinnehall. Man okar aven industriprodukters varde genom att lagga till servicevarde. Resultatet blir differentiering och otydlig logik som doljs bakom slagord som »kundorientering» eller »customer value». I bada fallen kravs en uttolkning av budskapet som kan omsattasi handling har och nu (eller i standardisering).Detta ar en fraga om kommunikationoch, eftersom det ar normer som kommuniceras, ar kommunikationen med nodvandighet omsesidig (dialogisk, Jfr Habermas 1984). Detta gor att kommunikationeni en organisation i stor utstrackningsker i flera steg och face-to-face. Ledarskap praktiseras i denna kommunikationmed hjalp av ord. Personligen tror jag att en storre del av ledarskapet an vi i allmanhet tror bestar av att artikulera situationeroch handlingar narrativt. Att »make sense» av en situation innebar att skapa en »story» som gb'r den meningsfull. Affarsiden eller strategin skall tillhandahalla material till sadan sense-making (Weick 1995) i en svargripbar situation, men ledarens fb'rmagaatt artikulera »storyn» i samspel med medarbetare ar en nodvandig ingrediens.

Denna kommunikativa aspekt på ledarskap blir synlig om vi accepterar att vi for att forstå ledares bidrag till organisationers framgång maste skilja mellan handlingar och handlingars mening (Hasselblad

1995). For att en handling (eller ett beteende) skall vara meningsfullt maste (enligt Winch 1958) aktoren 1) kunna redogora for (account for) handlingen och 2) visa att han foljer en regel (dvs kommer att handia likadant i liknande situationer i framtiden). Samma handling kan tillskrivas olika mening av olika observatorer, då'rfor blir ledarens uppgift att stadkomma gemensam uppfattning av vad situationen kraver och ett samordnat handlande i team. Samordning genom fortroende eller »teamwork« uppkommer då flera aktorer som påverkar resultatet av varandras handlande bildar mening hos det gemensamma handlandet genom dialog. Monster i handlandet och spelregler etableras och dessa ligger till grund for effektiv aktion. Det behover inte vara så att deltagarna stråvar mot samma mål bara det finns en viss stabilitet i bedomningarna (jfr »appreciation« enligt Vickers, 1965 f1995). Team behover heller inte innefatta bara medlemmar av en organisation utan kan t.ex. bilda (underleverantors-)nåtverk eller etablera branschrecept eller till och med nationella ledningsstilar (?).

Effekten av detta brott mot antagandet om individuellt, rationalistiskt, opportunistiskt handlande blir betydande inte bara i termer av konkurrenskraft men också for forskningen och den teoriutveckling som foljer. Teorier om social konstruktion och institutioner utmanar de forenklade antaganden som ekonomisk mikroteori bygger på.

Jag menar att det viktigaste utmårkande draget, och det som lovar gott infor framtiden, år den ontologiska insikt om betydelsen av fortroende i organisatoriska relationer som nordiska forskare uppvisat i det senaste årtiondets rapportering.

Några exempel på framgångsrik organisationsteoretisk forskning på empirisk grund som stoder den ovannåmnda tesen ar de studier av branschlogik och -recept som Kari Lilja, Risto Tainio och deras medarbetare samt av Leif Melin och Peter Gustavsson presenterat. Båda grupperna har nara samarbete med forskare från University of Warwick. Andra studieområden med viktiga bidrag ar institutionell teori med bas i studier av aktorer inom offentliga sektorn med Nils Brunsson, Johan Olsen och Guje Sevon i spetsen. Har finns ett val utvecklat samarbete med forskare vid Stanford University. Vidare finns forskning kring organisatoriska och industriella nå'tverk med Jan Johansson, Håkan Håkansson och många nordiska partners som beskrivit fenomen av olika slag som har betydelse for ledning over granser. En aldre grupp, med bland andra Rolf Lundin och Bo Hedberg, som jag gårna raknar till stilbildarna hade sitt centrum i Goteborg och sysslade på 1970-talet med organisationskriser och -myter. En nyare grupp som arbetar med organisationer som »texter» eller utlå'ggningar om organisatoriska sammanhang (ledare arbetar ju med ord) och anlagger kritiska analyser har ett centrum vid Oresund (Mats Alvesson, Kristian Kreiner, Jan Mouritsen med flera) och Kaj Skoldberg i Stockholm.

Jag har velat framhålla dessa grupper just darfor att det uppstår en slagkraft genom gruppens effekt, som gb'r att forskningsinriktningen blir uppmarksammad internationellt. Det finns goda enstaka insatser på andra omraden som jag har dålig kunskap om, men det finns också omraden med stor potential som ar splittrade i teoretiskt synsått eller i publiceringsvanor.

Det finns till exempel många intressanta studier av småforetagande i Norden men hur fors resultaten ut i forskarvarlden? Det finns också en del intresse for transaktionskostnadsbaserade studier, men har ar ansatsen enligt min uppfattning for forsiktig. Det ar narmast fråga om att etablera natverk som en egen dimension vid sidan av Williamsons »Markets« och »Hierarchies.» Torger Reves analyser av organisationer som kluster av kontrakt kan i sig imponera med sin stringens men frågan år om kontrakt ar en anvandbar metafor. Att kalla alia slags overenskommelser och institutioner for kontrakt underminerar den allmånna betydelsen av kontrakt som ju betyder ett legalt bindande avtal mellan parter med motstridiga intressen. For ovrigt antar de som studerar kontraktlosningar att det automatiskt finns ett system som garanterar att kontrakt foljes eller också studeras nar det ar optimalt att bryta mot ingångna avtal (under antagandet att man inte skall samarbeta igen). Spelteorins tillampning på det har området kan ge upphov till intressanta b'vningar, men avståndet fram till att avbilda realistiska situationer som foretagens praktiker kan kanna igen ar mycket stort (50 års forskning?). Inom forskningen kring ekonomistyrning finns också enstaka intressanta resultat, men å'ven har ar samarbetet i Norden inte av tillracklig dignitet for att skapa en internationellt slagkraftig skolbildning. Kanske har jag fel?

Utsikt från Scandinavian Journal of Management

Det uttalade syftet med starten av ScandinavianJournal
of Management var att presenteranordisk
forskning for en internationellpublik.

tionellpublik.Efter 12 årgångar kan man nog konstatera att vi lyckats ganska bra. Antalet tidskrifter som inte produceras i USA ar visserligen begrå'nsat men i en »editorial« i Administrative Science Quarterly(nr 2 1996) med anledning av dess 40-årsjubileum nåmns SJM som en av tre icke amerikanska journaler och vi får ta detta som ett tecken på respekt. Ett centraltargument i jubileumsartikeln var att europeiska forskare år vål fortrogna med amerikansk forskning men amerikanska forskare år i huvudsak okunniga om forskningenutanfor Amerika. Dårfor år det ingenlått uppgift att trånga in på den amerikanska»marknaden« och SJM har ånnu inte lyckats i det avseendet. Vår strategi infor nåsta år år att sdka en stark etablering bland japanska universitet och om allt går enligt planerna kommer vi att ha en sårskildbitrådande redaktor for Japan från nåsta år. Vi får ett okande antal manuskript från USA, men det ar inte de allra basta forfattarna som hor av sig. Specialnummer kommer troligen att vara ett regelbundet inslag åven i fortsåttningen. Det år onskvartatt flera nordiska forskare får erfarenhetav att producera ett nummer av en vetenskaplig journal.

Ett stort problem for en redaktor år att få ett snabbt fldde av återrapportering av granskare av insånda manuskript så att publiceringen kan bli mera planmåssig. Nordiska forskare har ånnu inte en tillfredsstållande hog standard vad galler referee-arbete, men det blir båttre allteftersom goda forebilder sprids.

Når det galler innehållet i det material som kommer in till SJM kan man se att strategistudier år det storsta området i andel insånda manuskript med en något stigande tendens mot 20 %. Artiklar om organisatoriskt beteende har minskat något och nårmar sig 10 %. De storsta foråndringarna under senare år år en kraftig okning for artiklar inom nåtverksteori (till något over 10 %) och en kraftig minskning i studier av olika aspekter av informationssystem. Det som ar intressant bland de manuskript som ar under bearbetning for nårvarande ar bidrag till institutionell teori.

Sammanfattningsvis får vi en tyngdpunkt i den forskning vårs resultat skickas in till Scandinavian Journal of Management som indikeras av Strategi, natverk, institutionell teori. Bilden ar helt naturligt mycket splittrad. Det finns ett klart inslag av intresse for branschfrågor.

Samtidigt som vi har denna forskjutning mot en »humanistisk« bas for ledelseforskningen har vi en okning av antalet insånda uppsatser orienterade mot kapitalmarknadsstudier (Ar forvaltningen av den och den typen av fond effektiv?).

Når det galler fb'rdelningen av forskningen mellan de nordiska lånderna galler att det från borjan varit en dominans av svenska bidrag i SJM. Denna dominans har emellertid minskat och utjåmningen fortgår. Finland, som haft en svacka i borjan av 1990-talet har kommit tillbaka med intressanta bidrag och utvecklar en påtaglig livskraft trots de svåra ekonomiska problem som hogskolorna haft. Norge har haft en stabil nivå av bidrag. Danmark år fortfarande inte uppe i den nivå som vore onskvårt med hånsyn till antalet skolor med ledelse-forskning, men utvecklingen år svagt positiv.

De nordiska lånderna har ånnu inte uppnåtten
acceptabel publiceringskultur som

tar sig uttryck i att man ågnar uppmårksamhetoch energi åt den vetenskapliga publiceringen av resultat. En sådan kultur innefattar inte bara att forfattare sander in artikelmanuskript till vetenskapliga journaler,utan också att man ser det som en sjalvklarhet att medverka i andra led av publiceringsprocessen, framforallt som granskare av manuskript. Den normala proceduren for en artikel i en vetenskapligttidskrift inom managementområdet strå'cker sig over en period av 18 månader från det manuskriptet sands in till dess det publiceras. Manuskriptet ligger hos forfattarenunder huvuddelen av tiden, men granskningen tar kanske 4 månader i genomsnitt. En bra kommentar från en granskare (reviewer) omfattar 2-3 sidor av kommentarer och forslag till referenser. Eftersom 99,5 % av manuskripten maste bearbetas en eller flera ganger innan de accepteras for publicering behover redaktorenett gott stod for sitt beslut och hjalp med motiveringar for att standarden skall bli likvardig inom de olika specialiteterna. En metod att framja en god kultur vad gallergranskning av manuskripten ar att redaktorenefter varje beslut om publicering (eller avslag) skickar ut kopior på beslutstextentillsammans med kommentarerna till granskarna. På så vis kan man se hur ens egen bedomning ligger i forhållande till medbedomarens.

Det ar min bestamda uppfattning att den nordiska ledelseforskningen frå'mjas genom att det finns en nordisk tidskrift som erbjuder speciell service infor publicering (t.ex. utforlig review-process och språkgranskning). Efter 12 årgångar kan vi också konstatera att SJM fått ett gott anseende och att publicering i SJM ar internationeilt nationeiltmeriterande. Vad skulle man då onska sig infor framtiden?

Några reflektioner inför den framtida utvecklingen av ledelseforskningen i Norden

Kapitalmarknadsforskningen for oss in på det som jag tror ar av storsta vikt for utvecklingen. Det har ju blivit modernt att referera till marknadens krav och till att marknadens aktorer (fondforvaltare) skall ta ett okat industrieilt ansvar. Detta reflekteras i forskningen bland annat i agencyteorin som overfor en vertikal samordning till foretaget. En huvudman (principal) overlåter administrationen av resurser till en agent som dårigenom blir redovisningsskyldig. Principalen har inte insyn i verksamheten och oroar sig for att agenten skall vålja olå'mpliga alternativ och tillgodose sina egna intressen snarare an principalens. Analysen av effekten av olika signaler i spelet mellan de två givet vissa regler drivs av ett hopp om att man så småningom skall kunna avbilda i verkligheten forekommande problem. Chansen hartill ar minimal! For det forstå innebar komplexiteten och differentieringen till foljd av den intensifierade konkurrensen och kunskapsutvecklingen att informationen i en organisation blir fragmenterad och distribuerad. Darfor maste information for koordinering samlas genom dialog och horisontell kommunikation. Man kan naturligtvis hå'vda att horisontell kommunikation blir ett specialfall av principalagent-relationen, men då har metaforen med huvudman och agent mist sin innebord. Agency-teorin år utvecklad for en langst forgangen tid och har små mojligheter att någonsin komma ikapp en

dynamisk verklighet. Den fråga som då maste losas ar hur den ansvarsstruktur som sammanhåller ett modernt foretag skall avbildas for att medge rigorosa analyser?

Etc andra argument har att gora med marknaden som industrialist. Agare i form av fondforvaltare har i uppgift att forvalta investerarens pengar till basta avkastning (pa lang sikt). Penningforvaltning ger inte industriell kompetens aven om den ger ett rikt ordforrad for att beskriva foretags strategi och marknadsposition. Darmed bryts kontakten mellan investeraren och foretagets ledning, ett forhallande som Chandler (t.ex. 1962) beskrivit. »Managerialism» innebar att foretaget betraktas som en institution och institutioner har kognitiva, normativa och regulativa aspekter (Scott 1995). Bilden av ledelseproblematiken var redan vid tiden for Chandlers beskrivning av den »syn!iga» handen komplicerad. Nu nar postmodemistiska stromningar paverkar var syn pa ordning och kaos ar det uppenbart att hierarkiska strukturer inte racker till som instrument for ledelse. Eftersom stora delar av den analytiska modellapparaten bygger pa forekomsten av en ordning grundad i hierarki far forskjutningar i vara forestallningar om ledarskapets ontologi vittgaende konsekvenser. Ta en sa enkel sak som divisionalisering (som organisationside). Populariserad i som en motbild till Galbraiths teser om det miltarindustriella komplexet vid slutet av 50-talet uppvisade idealmodellen av det divisionaliserade foretaget ett huvudkontor som pa objektiva grunder (ROI) fordelade resurserna pa en artificiell intern marknad. Channon (1974) konstaterade att divisionaliseringen var daligt genomford i

Storbritannien eftersom det forekom »orena» kontakter mellan divisioner och huvudkontor i form av olika kommittéer som skadade objektiviteten. Spridningen av divisionalisering bland annat till Europa har tagits som ett bevis for den formens overlagsenhet. Det år lattare att må'ta forekomst av divisioner an deras effektivitet i jåmforelse med andra former. Konglomerat har, trots Geneens framgång med ITT, inte tillmatts någon rationalitet i USA, men har många argument som talar for sig (forutom att det fortfarande forekommer framgångsrika konglomerat) i ett Europa kannetecknat av ett virrvarr av juridiska, kulturella och nationella granser. Den amerikanska verkligheten erbjod inte tillfallen att observera konglomerat i sin mest fordelaktiga miljo och darmed styrdes forskningsintresset mot organisationsformer for massproduktion for en stor hemmamarknad.

Allteftersom erfarenheter av globalisering och dess inneboende differentiering vunnits aven i USA har utrymmet for variation i ansatser uppkommit. Fortfarande domineras dock forskarnas marknad, publiceringstillfallena, av krav på generellt giltiga slutsatser i naturlagarnas efterfoljd. De nordiska forskarna har inte funnit utrymme for sina partikuljå'ra upptå'ckter av fenomen i enskilda foretag i specifika miljoer. Man publicerar sig fortfarande i bocker istållet for internationella artiklar. Men allteftersom utvecklingen går vidare mot okad differentiering uppstår också i de vetenskapliga journalema ett behov av begreppsapparat och vokabular for att analysera enstaka fall och då har den nordiska forskaren ett erfarenhetsforsprång.

Fordelen for den som studerar ledelse i ett litet land ar att det faller sig helt naturligt att uppfatta skillnadema i sattet att leda i Frankrike jamfort med Tyskland osv. Foretag med liten hemmamarknad upptacker tidigare att det finns skillnader mellan kulturer i ledningsprinciper. Forskare som studerar foretag med liten hemmamarknad kommer darfor att uppmarksamma avvikelser fran generella (amerikanska) ledningsprinciper och samtidigt se att olika monster kan ge bra resultat. Sadana forskare utvecklar en differentierad syn pa foretagsledning, blir daliga pa att presentera enkel teori och duktiga pa empirisk kartlaggning av monster. Det ar i detta avseende som nordiska ledelseforskare har en komparativ fordel. Det som behbver utvecklas ar formagan att skriva analyser av differentierade och unika monster i artikelform.

Konklusion

Vi lever sedan lange i en varld av bokstavskombinationer (TQM, BPR, JIT) och detta symboliserar hur en modernistisk grundmodell (beslutsteori) skapar ett slags forsvarsloshet mot »nya» lbsningar presenterade av fashionabla gurus. Om vi har en utvecklad formaga att bedoma situationer och pastaende i sin kontext (Vickers 1965) kan vi som ledningsforskare bidra till praktisk kunskap. Praktisk kunskap blir alltid teoretiskt relevant om den ar val forankrad empiriskt. Medan huvuddelen av varldens ledningsforskare styrs i sitt arbete av stravan att utveckla teorin pa teorins villkor, har nordiska forskare unika forutsattningar att utveckla teori for praktikens villkor. Att utveckla naringslivsrelevant forskning borde vara ett framsta mal for

ledningsforskning. Att åstadkomma en onskvård utveckling i praktiken maste rimligen vara syftet med ledning och darmed år syftet med forskning om ledning att studera hur resultat åstadkommes i praktiken (snarare an vad som utgor optimala beslut). Resultaten bor bedomas mot kriteriet »if it works in your experience*

Det ar två trender man darfor skulle vilja se forstå'rkta. Dels behover vi en fortsatt metodutveckling nar det galler studier av ledningspraxis. Det år inte tillrackligt att fråga ledare (i intervjuer eller enkåter) om deras arbete. Vi behover metoder att studera ledare »in action». Hår finns en god forebild i Carlson (1951), som inspirerade Mintzberg (1973) och andra. I detta avseende har nordiska forskare goda forutsåttningar.

Den andra trenden, som kanske endast år latent ån så lange, år forskares formåga att skriva artiklar baserade på kvalitativ empiri. I fallstudier liksom andra former av studier som ger mångfacetterade beskrivningar av unika situationer galler det att utover beskrivningen producera en analys som ger mera allmångiltig kunskap. Eftersom det empiriska materialet år icke-representativt maste analysen syfta till språkbildning, dvs att genom referens till tillåmplig teori och tidigare studier bygga under begrepp och vokabular som visas vara anvåndbar for att forstå och kategorisera ledningssituationer. Hår har tidskrifterna och deras redaktorer en stor uppgift att skapa en dialog mellan forfattare och tidskrift så att artiklarna blir ontologiskt slagkraftiga och darmed får teoretisk betydelse. Jag kan bekråfta att for Scandinavian Journal of Management antar en

sådan utmaning och jag ar overtygad om
att detsamma galler Ledelse & Erhvervsøkonomi.

Summary

Two trends should be strengthened: The continued method development in studies of the practice of management in action, and the possibilities for researchers to write articles based on qualitative empiricism. In case studies, which give multifaceted descriptions of unique situations, it is important not just to describe the situation but also to produce an analysis that provides universal knowledge.

Litteratur

Adminstrative Science Quarterly vol 40, nr 2, 1996.

Chandler Jr, Alfred: The Visible Hand: The Managerial
Revolution in American Business. Cambridge, Mass.:
Harvard University Press, 1962.

Channon, Derek: Strategy and Structure ofßrittish
Enterprise. Boston: Harvard University Press, 1974.

Carlson, Sune: Executive Behavior. A Study of Work
Load and Working Methods of managing Directors.
Stockholm: Strombergs, 1951.

Habermas, Jiirgen: The Theory of Communicative Action.
Volume I: Reason and the Rationalization of Society.
London: Heinemann, 1984.

Hasselblad, Hans: Lokala byrdkratiseringsprocesser - Institutioner, Tilkningoch Handling. Uppsala: Uppsala Universitet, Department of Business Studies, Doctoral thesis nr. 57, 1995.

Mintzberg, Henry: The Nature of Managerial Work.
New York: Harper & Row, 1973.

Scott, W. Richard: Institutions and Organization:
Thousand Oaks: Sage, 1995.

Vickers, Geoffrey: The Art of Judgement. A study of
Policy Mating (Centenary edition 1995). Thousand
Oaks: Sage, 1965 f95.

Weick, Karl: Sensemaking in Organizations. Thousand
Oaks: Sage Publications, 1995.

Wills, Garry: The Visionary, s 4 - 8. New York Review
of Books, voIXLII, 5/1995.

Winch, Peter: The Idea of Social Science and its Relation
to Philosophy. London: Routledge & Kegan Paul,
1958.